”Känner du igen dessa trötta patienter? Läs patientfallen!” |
| 2010-12-22 |
Tidigare i vår artikelserie om störd sömn, snarkning och sömnapné har vi tagit upp olika symtom och kännetecken. I praktiken är det dock inte alltid solklart vem som är drabbad. För att du ska få en tydligare bild av vilka dessa patienter är, har vi tagit fram några patientfall.Herman (57)Herman är 57 år, gift och arbetar som snickare. Han har gått på din praktik i flera år. Han är allmänt sett frisk, normalviktig och har god tandstatus. Vid det senaste rutinbesöket klagar han över ökad muntorrhet. Du ser att han ser påtagligt trött ut. Vilka frågor ställer du? Vad gör du när du hör detta?
Kommentar från Åke Tegelberg, professor, klinisk bettfysiologi: När du som tandläkare träffar på en patient som Herman bör du vara uppmärksam på att tandstatusen är god, underkäkens rörelsemönster och speciellt protrusionsförmågan. Kontrollera även om det finns upphakningar eller låsningar vid käkrörelser. Fråga om hur patienten tror det skulle vara att ha en skena i munnen varje natt för lång tid framöver. Förhör dig om andra sjukdomar som högt blodtryck och hjärt-kärlproblematik hos patient och i släkten. Behandling av sömnapné reducerar risken för dessa besvär, vilket kan vara motiverande till behandling för patienten. Mitt råd är att även etablera kontakt med läkare, gärna en öron-näsa-halsläkare eller lungläkare som kan bedöma de övre luftvägarna för att utesluta annan patologi. Gun (32) Gun är 32 år, gift och har två barn och arbetar på kontor. Hon är rökare och klart överviktig. På besöket tar hon upp frågan om du kan hjälpa henne med snarkningen. Hon stör familjen med sitt högljudda snarkande. Tidigare har hon provat en näsvidgare och så har hon köpt en snarkskena på postorder. Eftersom hennes man fått hjälp med en skena för bruxism hos dig, ber hon nu om din hjälp. I hennes mun och svalg finns gott om tänder, måttlig parodontit, stora tonsiller och en stor uvula. Vilka frågor ställer du? Vad gör du när du hör detta?
Kommentar från Åke Tegelberg, professor, klinisk bettfysiologi: När du träffar en patient som Gun bör du vara uppmärksam på att tandstatusen är god, underkäkens rörelsemönster och speciellt protrusionsförmågan. Kontrollera även om det finns upphakningar eller låsningar vid käkrörelser. Fråga om vad patienten tror att ha en skena i munnen varje natt för lång tid framöver. Förhör dig om andra sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlproblematik och diabetes (metabolt syndrom) hos patient och i släkten. Behandling av sömnapné reducerar risken för dessa besvär, vilket kan vara motiverande till behandling för patienten. Mitt råd är att även etablera kontakt med läkare, gärna en öron-näsa-halsläkare eller lungläkare som kan bedöma de övre luftvägarna för att utesluta annan patologi.
Artikelserien i Dental24 omfattar även följande artiklar: 1. Om sömnapné. Sjukdomsbeskrivning ur ett allmänt samt dentalt perspektiv. Läs tidigare publicerad text här ›› 2. Varför sömniga snarkare kan vara intressanta för tandvården? Läs tidigare publicerad text här ›› 3. Ställ krav på sömnapnéskenan! Läs tidigare publicerad text här ›› För mer information om sjukdomen se www.somnapne.se På www.somnapne.se kan man få sina frågor besvarade genom en ”fråga doktorn panel” och även göra ett test för att se om man ligger i riskzonen för att ha sömnapné. Text: Bodil B. Czarnecki
|
Åke Tegelberg, professor och bettfysiolog, Malmö högskola. Åke har sedan början 1990-talet forskat kring sömnapné och oral apparatur. Han är också styrelsemedlem i Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin och där ansvarig för tandläkargruppen.
