Sömnapné - 5 frågor för tandläkaren vid diagnossättning

Från Odontoogiska riksstämman: ”- Nu finns vetenskapligt bevis evidensgrad 1 eller 2 för effektiv behandling med antiapnéskena,” säger sömnspecialist Sören Berg.

Behandling med oral apparatur, MAD eller antiapnéskenor (kärt barn har många namn) för snarkning och mild-moderat sömnapné har pågått under flera år i Sverige men framför allt av de tandläkare som haft ett intresse för området. Sedan Socialstyrelsen tidigare i år fick med behandling av sömnapné som ett prioriterat område i de dentala behandlingsriktlinjerna har området lyfts upp till en allmän angelägenhet. På årets odontologiska riksstämma i Älvsjö höll docent Sören Berg, sömnspecialist, ett uppskattat föredrag i ämnet för ett intresserat auditorium.

Antiapnéskenor är efter övertrycksbehandling med CPAP den vanligaste formen av behandling för sömnapné i Sverige. I SBU-rapporten som kom 2007 fick CPAP-behandling evidensgrad 1, stark vetenskapligt bevisad effekt, på såväl dagtrötthet som AHI*.  Behandling med antiapnéskenor däremot fick evidensgrad 3, begränsad vetenskaplig effekt för samma kriterier, något som säkert irriterade de tandläkare som hade goda behandlingserfarenheter från denna typ av behandling. Men denna tid är nu förbi anser sömnspecialist Sören Berg.
”- Med tanke på senaste årens forskning anser jag att behandling av mild-moderat sömnapné med antiapnéskenor borde ha evidensgrad 1 eller 2 för vetenskapligt starkt bevisad effekt vid minskad dagtrötthet och reduktion av AHI”, säger doc. Sören Berg, ÖNH-läkare och sömnspecialist, Lund.

Det finns flera studier som kan lyftas fram inom området och som tar upp behandlingen ur olika perspektiv som AHI, sovposition och antiapnéskena i kombination med CPAP. Se lista referenslista nedan med konklusioner från respektive studie.
”- Lite spännande att notera tycker jag studien är som pekar på att kvinnor ofta har fler symtom under dagtid än män av sömnapné, men att båda kön får effekt vid behandling. Min erfarenhet är att relativt små justeringar med hjälp av skena ofta ger mycket större effekt för kvinnor än vad samma insats gör för män, ”säger Sören.

För den som funderar på vilka biverkningar behandling med antiapnéskena finns det en holländsk studie som finner att de är relativt milda. Där trycker man även på tandläkarens roll för uppföljning och justering (titrering) av behandlingen.

Sörens ”take home message” till alla tandläkare:

- Inkludera The big 5-frågorna i dina rutiner vid diagnossättning

- Tveka inte att skicka en patient du misstänker har sömnapné för vidare utredning
- Lär dig mer om sömn. Enklaste sättet är att bli medlem i SFSS (Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin) där du till en årsavgift på 100:- får tillgång till erfarenhetsutbyte, dokumentation, utbildningar etc. Mer info på www.swedishsleepresearch.com

För info om sömnapné läs tidigare artiklar i Dental 24 ››

Text: Bodil Czarnecki, frilansskribent Miliax tel. 070-336 4005, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Petri et al., J Sleep Res 2008. Mandibular advancement appliance for obstructive sleep apnoea: results of a randomised placebo controlled trial using parallel group design. “Our conclusion is that MAA has significant beneficial effects on OSA, including cure in some cases of severe OSA. Protrusion of the mandible is essential for the effect. MNA has no placebo effect. MAA may be a good alternative to CPAP in subsets of OSA patients.”

Tison et al. Rev Stomatol Chir Maxillofac. 2011. Mandibular advancement device: a 5-year long experience in obstructive sleep apnea/hypopnea syndrome. “No criterion for inclusion was predictive of good tolerance and no score predictive of success could be established. However, the improvement in AHI was significantly correlated to the patient's BMI and its diagnostic AHI.”

Marklund et al. Eur Respir J. 2011 Nov 10. [Epub]. Non-CPAP therapies in obstructive sleep apnoea mandibular advancement device therapy. “In conclusion, MADs are recommended for patients with mild to moderate OSA (Recommendation Level A) and for those who do not tolerate CPAP. The treatment must be followed up and the device adjusted or exchanged in relation to the outcome.”

Marklund et al. Chest 2004. Mandibular advancement devices in 630 men and women with obstructive sleep apnea and snoring: tolerability and predictors of treatment success. “The mandibular advancement device is recommended for women with sleep apnea, for men with supine-dependent sleep apneas defined by a lateral apnea-hypopnea index of < 10, and for snorers without sleep apnea. Men who increase in weight during treatment reduce their chance of treatment success and are advised to be followed up with a new sleep apnea recording with the device.”

Chung et al. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod. 2010. Treatment outcomes of mandibular advancement devices in positional and nonpositional OSA patients. “Our data suggest that MADs are more effective in positional OSA than nonpositional OSA patients.”

Ye et al. J Clin Sleep Med. 2009. Gender differences in obstructive sleep apnea and treatment response to continuous positive airway pressure. “Women with OSA showed greater impairment in daytime functioning and symptoms than men. Both genders benefit from CPAP treatment. Adequately powered studies considering possible referral and response bias are necessary to examine gender differences in OSA clinical manifestations and response to CPAP treatment.”

El-Solh et al. Sleep Breath. 2011. Combined oral appliance and positive airway pressure therapy for obstructive sleep apnea: a pilot study. “Combination therapy of MAD and nasal CPAP is effective in normalizing respiratory disturbances of sleep apnea in selected OSA patients who are intolerant to CPAP.”

Doff et al. Ned Tijdschr Tandheelkd. 2009. Treatment of the obstructive sleep apnea syndrome. Side effects of a mandibular advancement device. “In the long term, however, the possibility of dental side effects should be taken into consideration. Development of a relative mesio-occlusion has frequently been observed. Side effects are usually mild and transient. To objectively evaluate whether the side effects are stable or progressive, a thorough follow-up is needed. It is therefore desirable that treatments with a mandibular advancement device are carried out by dentists or specialists with experience and special expertise in this area.”