|
I förra numret av Dental24 började vi med en artikelserie i ämnet sömnapné, ett område där tandvården kan spela en stor och viktig roll med en dental lösning på ett medicinskt problem. Vi berättade om sjukdomen (andningsuppehåll i sömnen) som ofta förknippas med snarkning och trötthet, och om när du som tandläkare kan stöta på dessa patienter. Denna gång talar vi om vilka behandlingsmetoder som finns och varför det kan vara intressant för tandvården att bry sig.
Varför ska tandvården bry sig om sömnapné?
Av tradition har patienter med symtom som tyder på sömnapné hänvisats till sjukvården. Eftersom sjukvården framför allt arbetar reaktivt, dvs behandlar tydliga sjukdomsproblem, är det många med mer diffusa problem av mildare grad som inte blivit upptäckta. Man räknar med att ca 70 % fortfarande är odiagnostiserade. Här har vi inom tandvården en alldeles unik möjlighet att genom vårt proaktiva arbetssätt med kontinuerliga kontroller bidra till ett folkhälsoarbete där fler människor med sömnapné upptäcks.
Att en av de etablerade behandlingsmetoderna sedan är en dental lösning är ju bara en bonus.
Etablerade behandlingsmetoder
Det finns idag fyra typer av etablerade behandlingsmetoder:
Livsstilsförändringar: I första hand viktminskning men även motion och minskat alkoholintag
CPAP-behandling: Den mest effektiva behandlingen där luft trycks ner i luftvägarna med hjälp av en CPAP-maskin via en ansiktsmask. Används vid medelsvår-svår sömnapné.
Oral apparatur – apnéskena: Enklare men ändå effektiv behandling som positionerar käken, vilket i sin tur bidrar till öppnande av luftvägarna. Används primärt för mild-medelsvår sömnapné.
Kirurgisk behandling: Vanligast förekommande hos barn, där t ex adenoider och stora tonsiller tas bort eller andra obstruktioner i näsa eller hals. Bland vuxna görs en svalgplastikoperation s.k. uvulopalatofaryngoplastik, UPPP. Denna behandlingsform har minskat i frekvens genom att problemen har en tendens att återkomma. Den enda kirurgiska behandlingsformen som botar den obstruktiva sömnapnén är trakeotomi.
Olika kombinationer av behandlingarna kan ibland behövas för den enskilde patienten.
Saker att uppmärksamma
I mötet med patienter kommer det ofta fram symtom som man lätt förknippar med olika dentala problem, men som faktiskt kan vara relaterade till sömnapné. Reagera när du hör patienten berätta om:
- Muntorrhet. Kan bero på läkemedelsanvändning, men studier i Uppsala visar att muntorrhet är vanligt förekommande hos snarkare*
- Huvudvärk. Kan bero på spänningar i käkleden, men även på syrebrist under natten.
- Trötthet. Kan bero läkemedelsanvändning och stress, men även på syrebrist under natten.
- Övervikt. Framför allt om den sitter runt hals/nacke.
Frågor?
Har du frågor om ämnet? Kontakta oss gärna!
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Artikelserien i Dental24 omfattar även följande artiklar:
1. Om sömnapné. Sjukdomsbeskrivning ur ett allmänt samt dentalt perspektiv.
Kommande artiklar:
3. Orala apparaturer (apnéskenor). Saker att beakta vid val.
4. Igenkänning av patient. Checklista, typfall, diagnos, saker att beakta, remissförfarande.
För mer information om sjukdomen se www.somnapne.se
På www.somnapne.se kan man få sina frågor besvarade genom en ”fråga doktorn panel” och även göra ett test för att se om man ligger i riskzonen för att ha sömnapné.
* Svensson, Malin. Snoring and sleep apnea in women. Risk factors, signs and consequences. Uppsala unversity 2008
Text: Bodil B. Czarnecki
|
