I den bästa av världar är det höst
Dags att städa ut semesterluddet ur huvudet och sparka upp höstens dörr med buller och bång! Jag minns skoltidens höstterminsstart med välvässade blyertspennor och nytt skrivblock med tomma, vita ark. Startklar och redo för nya tag. Tyvärr får jag aldrig samma känsla nu, med mobil och laptop istället. Det fanns något mer levande, personligt och inspirationsgivande med block och penna. Nu sitter jag här och ”multitaskar” på datorn, tror att jag får massor gjort men egentligen blir allt halvmesyrer. Jag vill inte ha en halvmesyr till höst.
Det jag gillar med att komma tillbaka efter semestern är att få starta om, tänka om och börja nytt. Det är som i skolan, jag slänger det gamla skrivblocket och skaffar ett nytt. Om det gick dåligt under våren får man glömma det och vill man skaffa sig en helt ny stil är det nu man gör det, för alla pappersark är blanka. Jag tycker om att sitta ner med arbetslaget och spåna över vad vi vill ha ut av hösten och hur vi kan förändra saker åt rätt håll. I den bästa av världar skissar vi gemensamt upp en tavla över hur vi vill ha det, under hösten fylls den i och blir förhoppningsvis jättetjusig lagom till jul! Det låter väl som en dröm, men vi måste drömma och sträva efter våra visioner. Vad tjänar det annars till att släpa sig upp varje dag?
Nu ska jag inte tillbaka till kliniken denna höst, utan vara hemma med det viktigaste jobbet i världen; att vara förälder. Jag känner ändå av att sommaren tar slut och att det är dags för nya tag. Det finns spännande saker att planera och mycket framtidsplaner att fundera kring.
Den viktigaste frågan är fortfarande om vi tandsköterskor kommer ha ett yrkesförbund nästa år, om vi vill det och hur vi ser till att i så fall rädda det! Jag och andra har redan skrivit mycket om detta, jag kommer fortsätta mala på som en trasig grammofon för jag kan inte förstå hur man inom ett yrke inte ser styrkan i ett yrkesförbund. Vi behöver varandra och en enad front som för vår talan!
Nu tar vi hösten med storm!
/Johanna Ene
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
