3-årig Tandhygienistutbildning – Hur länge ska vi vänta?

I maj 2012 skickades återigen en skrivelse till utbildnings- och socialdepartementet angående en förlängd tandhygienistutbildning. En skrivelse som är underskriven av ansvariga vid de olika tandhygienistutbildningarna samt studenter.

I takt med att tandhygienistprofessionen utvecklats har också utbildningslängden ändrats från ett år till två för yrkesexamen och därmed möjlighet att söka legitimation. Räcker då inte detta? Nej och åter Nej!!

Jag har själv varit med på denna resa och vet att kraven på professionen inte ställs i relation till vad som kan rymmas inom ramen för en två-årig utbildning på ett tillfredsställande sätt. Här kan jag bl a hänvisa till Socialstyrelsens kompetensbeskrivning men även diskussioner gällande tandhygienistens roll avseende nationella riktlinjerna och framför allt beteendmedicinsk prevention och behandling.

Vi har idag många duktiga studenter som tar ut sin yrkesexamen efter två år. Men vi som arbetar på utbildningarna och studenter som valt att gå ett tredje år är dock eniga om att det extra året ger utrymmer för ytterligare teoretisk och vetenskaplig kompetens samt en klinisk mognad gynsamm för studenten, arbetsgivaren såväl som patienten.

Vi är idag sju tandhygienistutbildningar i Sverige, där vi alla på olika sätt möjliggör för studenterna att läsa tre år, och därmed kunna ta ut en kandidatexamen. Olikheterna beror bland annat på att vi har olika organisationer och förutsättningar.

Detta har också en ekonomisk aspekt, och frågan är hur länge högskolorna/universiteten klarar att finansiera detta själva.

Ska vi då ställa upp på att ha en två-årig utbildning? Nej tack, inte om vi vill verka för kvalité i utbildningen och skapa möjlighet för en legitemerad yrkeskår att vidareutbilda sig och ta ansvar för och delta i utvecklingsarbeten inom tandvården.

Tandvården står idag inför stora utmaningar, där fler äldre har tänder/implantat, fler friska individer men också grupper i samhället med behov av speciell preventionsstrategi och behandling, samtidigt som tandläkarantalet minskar. I detta läge borde det vara kostnadseffektivt att investera i en treårig tandhygienistutbildning både avseende kvalitet och resursmässigt.

Att satsa på tandhygienisters preventiva och hälsofrämjande arbete borde även vara av intresse utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

På årets Odontologiska Riksstämma i Göteborg kommer samtal föras om Tandhygienistens roll i framtiden och presentation om det nationella arbetet kring Beteendemedicinsk prevention och behandling, för den som är intresserad.

Ulrika Lindmark RDH
and PhD in Oral Health Sciences,
Center for Oral Health, Department of Natural Science and Biomedicine
School of Health Sciences, Jönköping University