Bisfenol A i dentala material – en systematisk kartläggning av vetenskapliga studier

Aktuellt

RAPPORT: Kartläggningen innehåller en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen om innehåll och frisättning av bisfenol A (BPA) från olika dentala material. Beräkningar av mängderna frisatt BPA från fyllningar och fissurförseglingar baseras på data från tillgängliga in vitro-studier då det saknas data från kliniska studier.

Syftet med denna systematiska kartläggning var att uppdatera en tidigare kartläggning om huruvida dentala material kan innehålla och frisätta bisfenol A (BPA), hur stor mängd en patient kan exponeras för, eller om det finns hälsorelaterade effekter kopplade till frisatt BPA från dentala material. Kartläggningen har sammanställts efter en systematisk sökning och granskning av vetenskaplig litteratur inom området, och vänder sig främst till tandvårdspersonal. Kartläggningen visar följande:

  • Det finns inga studier som påvisar negativa hälsorelaterade effekter i människa orsakade av BPA från resinbaserade dentala material.
  • De kliniska studierna i kartläggningen visar att små mängder BPA kan frisättas till saliv och detekteras i urin från patienter under det första dygnet efter behandling med resinbaserade dentala material.
  • De saknas kliniska studier för att kunna bestämma mängden BPA som patienten exponeras för.
  • Vissa, men inte alla resinbaserade dentala material, inklusive fyllnings- och fissurförseglingsmaterial samt artiklar av polykarbonat, har visats innehålla och frisätta BPA in vitro.
  • De uppmätta BPA-mängderna som frisätts från nyhärdade dentala material minskar efter det första dygnet, både i kliniska och i in vitro-studier.
  • Den estimerade BPA-exponeringen från fyllningar och fissurförseglingar under det första dygnet, har en god marginal till det tolerabla dagliga intaget (5 mg per kg kroppsvikt och dag, EU 2014). Exponeringen är beräknad på 30 kg kroppsvikt och den högsta BPA-frisättningen som uppmätts i in vitro-studierna.
  • BisDMA, som ingår i och kan frisättas från vissa dentala material kan omvandlas till BPA i saliv, in vitro.

Kartläggningen identifierar också viktiga områden där nya studier behövs. Studier som visar om efterbehandling av en nygjord fyllning eller fissurförsegling kan minska den sammanlagda BPA-mängd som en patient exponeras för är av stort intresse. Det behövs också studier för att klargöra i vilken utsträckning frisatt BisDMA omvandlas till BPA i munnen och hur detta påverkar den totala mängden BPA som en patient kan exponeras för efter tandbehandling. Det är dessutom osäkert om BPA kan nybildas i dentala material av polykarbonat och frisättas i munnen, och vilka mängder som skulle kunna frisättas över tid. Välgjorda kliniska studier behövs, som är designade för att bestämma den mängd BPA som en patient exponeras för från olika dentala material, både på kort och på lång sikt.

Källa: Socialstyrelsen

Taggar
Aktuellt