Digitalisering inom tandvården – mycket mer än bara teknik

Digitalisering

Så fort det börjar pratas om digitalisering och tandvård handlar samtalen direkt om exempelvis digitala avtryck, intra- och extra orala scanners, datortomografi, 3D-skrivare, bildhanteringssystem och datastyrd kirurgi med mera. I denna artikel vill vi lyfta fram ytterligare delar av den digitala transformationen som sker, där faktorer som ledarskap och patientfokus är lika viktiga som själva teknikutvecklingen, men som inte så ofta kommer upp på dagordningen.

Vad betyder digitalisering egentligen?

Digitalisering, Digital transformation, Paradigmskifte, Den Fjärde Industriella Revolutionen … det finns flera sätt att uttrycka den snabba utvecklingen som sker. Den vanligaste definitionen på digitalisering är att använda digital teknologi för att förbättra, effektivisera och utveckla en verksamhet. Det många kan missa är att framgångsrik digitalisering är helt beroende av en organisations förmåga att dra nytta av tekniken och detta kräver insatser kring ledarskap, kompetensutveckling, organisationskultur och inte minst ett starkt fokus på de egna kundernas behov och digitala mognad.

Svenskarna älskar sin tandvård!

Enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) senaste mätning under våren 2019, har tandvården som bransch en kundnöjdhet på 79,2%.

Kundnöjdheten är direkt förknippad med patienternas upplevda höga kvalitet hos tandvården som helhet, både inom privat och offentlig tandvård. Privattandvårdskunder är nöjdare än Folktandvårdskunder: 84,1% nöjdhetsgrad för privattandvård kontra 72,5% för Folktandvården.

Då är det bara att jobba som vanligt, eller?

Njäe… Självklart ska tandvården fortsätta leverera sin högsta kvalitet. Notera dock att nöjdheten är högre bland de äldre patienterna än bland de yngre. Enligt SKI:s analys kan en förklaring till detta vara att behovet av tandvård ofta ökar ju äldre man blir och att nya behov uppstår. Men tandvården måste vara öppen för att undersöka andra bakomliggande orsaker till de yngres lägre nöjdhet.

Oavsett vilken tjänst de yngre generationerna använder sig av, ställer de nya krav på exempelvis tillgänglighet, kommunikation, information och delaktighet. De förväntar sig större flexibilitet med anpassning till deras livsstil. Detta kan innebära att vissa av de tjänster klinikerna erbjuder och även marknadsför som en konkurrensfördel, för denna yngre målgrupp uppfattas som en självklarhet och inte alls upplevs ge det mervärde kliniken tror sig erbjuda.

Ett ganska bra exempel på detta är möjligheten till att själv boka, omboka och avboka ett besök online. I dag bokar man allt från hårklippning till jordenruntresor online – varför ska ens besök hos tandvården vara ett undantag?

Kommunikationen med kliniken är ytterligare ett område som behöver mer uppmärksamhet. Att passa klinikens telefontid kan upplevas som en plåga. Man vill kunna ställa frågor kring sin behandling och få ett snabbt svar via mail och även genom en chatt på hemsidan.

Så klart är det den tekniska utvecklingen som möjliggör att dessa två ovan nämnda tjänster kan erbjudas, men drivkrafterna i utvecklingen ligger i tankesättet om att utgå från patienternas behov. Inte tvärtom.

Strategi för digital utveckling.

Louise Callenberg

– Digitalisering handlar i grunden om människor och organisationer som förändrar sina beteenden tillsammans med teknik. Det kräver samarbeten, smart samverkan och innovationsprocesser säger Louise Callenberg som sedan i början på 2019 är sektionschef för digital förnyelse och samverkan på avdelningen för digitalisering på SKL – Sveriges Kommuner och Landsting.

Louise Callenberg

Utifrån en väldefinierad strategi stödjer SKL kommuner och regioner i att utveckla välfärden med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Digitalisering är inte ett mål i sig. Målet är en högkvalitativ och jämlik vård och skola, en effektiv och hållbar stadsbyggnadsprocess samt en serviceinriktad och tillgänglig förvaltning.

– Vi arbetar för att skapa grundläggande förutsättningar som fungerar som bas för kommuners och regioners utvecklingsarbete och gör det enklare och mer kostnadseffektivt. Det handlar om såväl ledarskap och juridik som datadriven innovation, en gemensam infrastruktur och digitala funktioner.

Tandvården är teknisk avancerad och integreras i regionernas e-hälsoarbete utifrån SKL:s övergripande digitala strategi. Regionerna prioriterar sina satsningar utifrån de egentliga nutida och framtida behoven.

Louise Callenberg anser att SKL:s största utmaningar kring digitalisering ligger i:

  • Lagändringar som tillåter att information kan delas mellan de olika myndigheterna.
  • Infrastruktur – lösningar som möjliggör en enkel och säker informationsförsörjning inom och mellan offentlig och privat sektor, samt lösningar för digital identifiering oavsett ålder, bakgrund, folkbokföring och som även fungerar med utländska e-legitimationer*.
  • Ledarskap – Det krävs förmåga att hantera både innovation och effektivitet inom samma styrning samt att hantera en dynamisk balans mellan dessa i takt med skiftande krav från omvärlden. Leda för att förändra, helt enkelt.

* Anslutna länder med tillåtna e-legitimationer i svenska offentliga e-tjänster är just nu: Estland, Italien, Kroatien, Spanien och Tyskland.

Den så efterlängtade patientjournalen på nätet.

 Tillgång till information är en maktfaktor. Som individ är möjligheten att ta del av sin patientjournal en självklar rättighet – vem annars ska ha mer rätt till sin hälsoinformation än en själv? Dessutom bidrar tillgång till journalen till patienternas delaktighet i sin vård.

Genom tjänsten Journalen, som nås via inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster, kan över tre miljoner användare i dag läsa journalinformation från hälso- och sjukvård samt tandvård via nätet.

Den journalinformation som finns tillgänglig är till exempel anteckningar från vårdbesök, information om vaccinationer, remisser, diagnoser, tandvård, läkemedel och provresultat, men det varierar över landet.

Jenny Juremalm, ansvarig för tjänsten Journalen på Inera – det företag som koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med regioner och kommuner – berättar att i regionerna Norrbotten och Halland har patienterna haft möjligheten att läsa sin tandvårdsjournal på nätet i flera år, via deras journalsystem VAS.

– Sedan ett år tillbaka är Region Uppsala första region att starta med att visa tandvårdsjournal ifrån journalsystemet T4 säger Jenny och fortsätter:

Jenny Juremalm

– Vi kan nämna att den feedback vi har fått från invånare som kan läsa sin tandvårdsjournal på nätet är väldigt positiv.

Flera andra regioner har pågående projekt där man planerar att börja visa upp journalinformation ifrån journalsystemet T4. Även andra journalsystemleverantörer är på gång att utveckla möjligheten och respektive region ansvarar för detta arbete. Målet är att år 2020 ska alla invånare från 16 år ha tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i regionsfinansierad hälso- och sjukvård samt tandvård säger Jenny Juremalm.

Anders Strandh, som är Area Product Owner inom Healthcare & Welfare på det ledande IT-företaget Tieto, uppmärksammar att, utifrån deras nära samarbete med regionerna Blekinge, Sörmland, Örebro län och Östergötland, de digitaliseringsfrågor som är uppe på agendan är: onlinebokning, formulärhantering (fylla i hälsodeklaration) – tjänster som redan är på plats – samt journal på nätet som beräknas vara klart under 2020.

 

Anders Strandh

Tieto arbetar tillsammans med dessa regioner, för att integrera deras system LifeCare Dental till Ineras (Journalen) och på så sätt möjliggöra att deras invånare också får tillgång till sin tandvårdsjournal via 1177 Vårdguidens e-tjänster.

– Införandeprojekten hos respektive region skiljer sig åt lite i tid beroende på deras specifika prioriteringar och förutsättningar säger Anders.

Det finns dessutom flera lösningar inom privattandvården. Den privata tandvårdskedjan MyDentist löser behovet på egen hand:

– Vi märkte från början att våra patienter efterfrågade möjligheten att läsa sin journal på nätet. De hade svårt att förstå varför det inte gick med tandvården när de enkelt kunde ta del av sin hälsoinformation från vården, säger Fredrik Wistrand som är företagets VD.

– Det var ingen idé att enbart diskutera vilka barriärer eller svårigheter som fanns; vi ville lösa problemet och därför utvecklade vi ett eget system. Våra patienter kan, genom säker identifiering via e-legitimation, logga in på ”Mina Sidor” och där se aktuell tandhälsa, tidigare besök med journalutdrag och eventuella röntgenbilder, hantera sina bokningar samt se kostnadsförslag. Det är både vi och framför allt våra patienter glada för avrundar Fredrik.

Fredrik Wistrand

Det finns andra privata aktörer som också erbjuder ”Mina sidor” – tjänster med liknande funktioner.

Under utveckling finns en ”Mina Sidor”- variant för det molnbaserade journalsystemet FRENDA som används bland annat av Praktikertjänst. Fredrik Jernberg är VD på FRENDA och berättar entusiastisk om den lösning de utvecklar just nu och som ska lanseras under den kommande tandvårdsmässan Swedental.

Det är glädjande nyheter förstås – för patienterna så klart då delaktighet i sin behandling är en grundförutsättning för att bibehålla en god munhälsa. Tillgång till sin journal på nätet är ett viktigt verktyg för det. Att deras behov dessutom hjälper till att effektivera klinikens arbetsflöde blir ytterligare plus i kanten!

Tandvård på distans – vinster för patienter, behandlare och miljö.

Möjligheten att träffa tandvården på distans, som också står på patienternas önskelista, betyder en ytterligare effektiviseringsmöjlighet för verksamheten.

Digitala läkarbesök – både inom allmän- och specialistvård – är verklighet och antal tjänster växer. Tandvården är inget undantag men här handlar det fortfarande mer om enskilda initiativ snarare än ett utbrett tjänsteutbud.

Genom ett pilotprojekt erbjuder Folktandvården i Västra Götalandsregionen (VGR) specialisthjälp på distans. Sjutton kliniker – 12 allmäntandvårdskliniker och 5 specialistkliniker – deltar i projektet som nu har pågått i cirka 18 månader och möjliggjort att 150 patienter fick dra nytta av i princip alla möjliga specialister inom tandläkaryrket.

Distanskonsultationerna sker tack vare telemedicinlösning där man med hjälp av användarvänlig utrustning, som tillåter delning av röntgen, journalsystem samt extra- och intraorala kameran i HD-kvalité, ger patienter möjlighet att rådfråga en specialist.

Distanskonsultation

Susanne Mälsjö är tandläkare, chef för Folktandvården i Lindome och projektledare för distanskonsultationsprojektet. Hon berättar att alla som har deltagit i projektet är väldigt nöjda och att hon ser många fördelar med denna tjänst, som kan användas inom Folktandvårdens olika kunskapsområden.

– Patienternas största nytta är så klart tillgänglighet till specialisttandvård på sin hemmaklinik – dvs utan att behöva ta sig någon annan stans. Att behöva förflytta sig mellan klinikerna upplevs kanske inte som ett större problem när man bor i stora städer, där avstånden mellan klinikerna inte är så stora och där kollektivtrafik ofta är tillgänglig. Men detta blir mycket besvärande om man behöver resa flera mil för att träffa en specialist säger Susanne och poängterar att slippa resandet är en klar fördel även för specialisterna och inte minst för miljön!

Susanne Mälsjö

– Distanskonsultationerna höjer även kompetensförsörjning inom folktandvården samt ger en ökad tid för interaktion mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Vi ser dessutom andra användningsområden såsom utbildning, handledning och terapiplanering, fortsätter hon.

Distanskonsultationernas utmaningar är att de innebär ett nytt, förändrat arbetssätt och kan därför ta tid. Omställningen sker även i relationen patient och vårdgivare som också behöver anpassa sig till att möten sker digitalt.

Fördelarna överträffar dock utmaningarna och målet är att alla kliniker i VGR ska kunna erbjuda specialistkonsultationer på distans.

Det går väl bra att Swisha?

Den frågan ska man vara beredd att svara på. Oavsett om det är på barnens fotbollsförenings lilla loppmarknad eller vid besök hos en tandvårdsklinik. Svaret bör vara JA.

I dag är patienterna vana vid att kunna välja mellan olika betalningsalternativ. Betalningssättet kan variera beroende på ett antal faktorer såsom beloppets storlek, ens egna ”kassa”, behov av att delbetala, tid och även ”lust”. Det viktigaste är att det ska gå snabbt och vara säkert.

Swish har över sex miljoner användare, från 11+ års ålder i Sverige, och är ett mycket uppskattat betalningssätt eftersom man inte behöver lämna ut sina bankuppgifter – det behövs bara mottagarens mobiltelefonnummer… och det går fort förstås. Man skulle i princip kunna våga säga att det är ett tjänstefel att svara nej till Swish-frågan.

Inom privattandvården är swishbetalning en någorlunda väl etablerad rutin, åtminstone bland tandvårdskedjorna. Hos Folktandvården verkar det dock i skrivande stund släpa efter på den punkten. Undantaget är Folktandvården Sörmland som, tack vare en integrerad lösning från IT- företaget Tieto, erbjuder Swish som ett betalningssätt sedan november 2018.

Viktigt att komma ihåg är att patienterna, i större eller mindre utsträckning, även är vana med andra betaltjänster som fungerar online såsom iZettle, Payson, PayPal, WyWallet och Klarna.

Klarna och PayPal används redan ganska ofta som alternativ för betalningar via faktura och även för delbetalningar, både inom privat- och folktandvården.

Kortbetalning är både en hygien- och säkerhetsfaktor. Det är ju nästan ingen som varken vill eller kan hantera kontanter!

Ett annat vanligt förekommande betalningssätt är tandvård på abonnemang.

Det handlar om att, utifrån specifika förutsättningar, erbjuda tandvård till ett fast pris, som betalas månadsvis och där ett antal olika behandlingsformer ingår. Folktandvården var först med att erbjuda det genom sin tjänst Frisktandvården. Även privata MyDentist erbjuder en liknande tjänst genom sitt Tandvårdsabonnemang.

I båda fall börjar man med att nollställa patienten genom att behandla de problem hen redan har. För detta betalar man fullt pris. Efter nollställningen tecknar man sitt abonnemang. Förutom vilka behandlingar som ingår i abonnemangen är prissättning efter nollställningen en markant skillnad mellan de två abonnemangen. Frisktandvården utgår ifrån en riskbedömning där ju högre risken för att utveckla sjukdomar, desto högre avgifter betalar man.

My Dentist tandvårdsabonnemang utgår enbart från patientens ålder där ju äldre man är desto högre avgifter betalar man.

Fredrik Wistrand på My Dentist förklarar att Tandvårdsabonnemangen oftare tecknas av de yngre patienterna – upp till 40-44 års ålder – och att han inte är förvånad över detta, då dessa patienter är vana att teckna olika abonnemang såsom mobilabonnemang, internetabonnemang, betal-TV-abonnemang (Netflix, C-More, m.flera), Spotify osv.

De flesta privata kedjor har eller jobbar med att ta fram någon form av tandvårdsabonnemang. De erbjuder ändå, genom samarbetspartners som Resurs bank, någon sorts finansiering där man räntefritt eller till någon lägre ränta, kan delbetala sin behandling.

Abonnera mera är trenden helt enkelt!

Hallå…. Finns det någon där?

… Våra telefontider är …  ☹️ ☹️ ☹️  … Visst … befintliga, lojala patienter kan även stå ut med ett sådant meddelande och anpassar sig; men frustration, besvikelse och även ilska kan uppstå och stanna kvar ett bra tag. Är det en möjlig ny patient så kan detta vara anledning nog för att vända sig till en annan klinik.

Vad det blir för reaktion vet klinikerna för det mesta inte, eftersom man antingen har förlorat patienten eller inte vågat fråga om deras upplevelse. Vad synd!

Det är klart att ingen förväntar sig att det ska finnas någon 24/7 som kan prata i telefon när man ringer. Dessutom, ju yngre man är desto mer ”avskyr” man att prata i telefon.

Att kunna kommunicera med tandvården utanför de vanliga arbetstiderna och genom andra kommunikationsmedel än telefon, borde också vara en prioritet. SMS, e-post och även kommunikation via Vårdguiden är enkla lösningar som underlättar för patienterna och höjer klinikens image hos dem.

Återigen är det de privata tandvårdskedjorna som sticker ut på den punkten. Aqua Dental är i princip ensam med att erbjuda chatt på den egna hemsidan.

Tandvården kan inget annat än att erkänna att det fortfarande finns ett antal förbättringsmöjligheter i kommunikationen mellan patienterna och kliniken. Lösningar som inte behöver vara dyra men som bäst tillgodoser patienternas förväntningar.

Förresten … Kontaktformuläret på hemsidan kan uppfattas nästan lika illa som de gamla kallelsebreven skickade med vanliga ”farbror” Posten. Man vill helst ha kontakt här och nu….

Artificiell Intelligens (AI) inom Tandvården.

Ingen kan väl ha missat hypen kring Artificiell Intelligens. Människor runt om i värden har redan vant sig vid virtuella assistenter såsom Alexa, Siri och Google Assistant i vardagslivet.

Hälsa-och Sjukvården är ett av de områden där AI utvecklas, prövas och kommer att förvandlas fullständigt de kommande åren. Det finns redan mycket aktivitet pågående – från att läsa CT- och MR-skanningar till att hjälpa Vården att följa den senaste forskningen och bi-sitta operatören vid guidade robotkirurgier.

Tandvården är inget undantag. Faktum är att tandvård mycket väl kan vara den snabbaste branschen inom vården att anpassa AI till verksamheten. Några anledningar till detta, enligt Dentistry.AI Blog  är: överflödet av data inom tandvård, brist på standardisering jämfört med andra områden inom vården och den självständighet som privata kliniker har i att snabbt besluta och börja använda ny teknik, utan den byråkrati som ofta finns inom stora sjukvårdsorganisationer.

Den svenska tandvården har mycket bra förutsättningar eftersom även inom folktandvården har man möjlighet att självständigt testa den nya tekniken. Folktandvården Stockholm och Västra Götaland driver exempelvis ett omtalat projekt som testar att utveckla en algoritm för att identifiera karies i röntgenbilder med hjälp av AI.

Sedan i början av 2019 arbetar Folktandvården i Luleå med ett nytt system, Folktandvården Direkt. Den nya klinikmetoden sätter patienten i centrum och ger denne tandvård hos både tandläkare och tandhygienist vid ett och samma besök. Modellen bygger på både ett nytt arbetssätt och en artificiell intelligens, AI, som med tiden blir bättre och bättre på att planera verksamheten.

AI-området är brett och omfattar allt från beslutstöd, risk-klassificering, anamnes och diagnos till behandling, inklusive robotkirurgi samt lämpligt revisionsintervall. Därför kommer Dental24 att ta upp detta ämne specifikt i en kommande artikel. Håll utskick!

Avslutningsvis kan vi notera att tandvården alltid har varit i framkant när det gäller implementering av ny teknik. Tandvårdspersonalen har varit tidiga adoptörer, oavsett om det är praktikhanteringsprogramvara, digitala röntgenbilder eller 3D-tryck. Vi kan vara säkra på att Digitaliseringen kommer att fortsätta förbättra och utveckla tandvården på ett sätt som vi ännu inte har kunnat föreställa oss.

 

Av: Rita Axelsson Florio, tandläkare, MSc. i dentala materialen, hälsokommunikationskonsult och frilansskribent på Dental24.