Fluorid inte negativt för intelligensen

STUDIE

Att fluorid är bra för tänderna är välkänt. Två forskare vid Uppsala universitet visar i en ny rapport från IFAU att en högre fluoridhalt i dricksvattnet inte bidrar till lägre intelligens. Fokus i studien är individer födda mellan åren 1985 och 1992. Individerna följdes fram till 2014.

Många länder fluoriderar dricksvattnet som en folkhälsoåtgärd. Det finns starkt stöd i tidigare forskning att fluorid förbättrar tandhälsan, men det har även uppkommit en diskussion huruvida det finns negativa bieffekter på kognitiv utveckling.

I denna studie undersöks om exponering för högre fluoridhalter påverkar kognitiv förmåga, matematikresultat och arbetsmarknadsutfall senare i livet. Studien utgår från svensk registerdata för individer födda mellan 1985 och 1992 tillsammans med statistik över fluoridhalten i dricksvattnet.

Tidigare internationell forskning har antytt att det finns ett samband mellan en hög fluoridhalt i dricksvattnet och lägre intelligens. Med hjälp av ett stort svenskt datamaterial jämför rapportförfattarna barn som under uppväxten på 1980- och 1990-talen har fått i sig olika mängder fluorid genom dricksvattnet.

Utfall för barn och ungdomar

 Som väntat finner forskarna att tandhälsan är bättre för de som har bott i områden med högre fluoridhalt. Däremot finns inte något stöd för att fluoridhalterna har negativ effekt på intelligens, mätt som mäns kognitiva förmåga vid mönstringen, eller på skolresultat mätt som resultatet på nationella provet i matematik i årskurs nio.

– Vår studie är den största i sitt slag, och vi finner inte att fluoridhalterna i Sverige är skadliga för intelligensen, säger Mattias Öhman, som är en av två forskare bakom studien. Tidigare forskning har visat att mycket höga nivåer av fluorid är skadligt för hälsan. Framtida studier bör fokusera på att finna vid vilken nivå dessa skador kan uppstå. Våra resultat tyder på att dessa nivåer i alla fall befinner sig över det vi har i kommunalt svenskt dricksvatten.

Arbetsmarknadsutfall?

Rapportförfattarna var även intresserade av hur det gick på arbetsmarknaden. De finner att de som under uppväxten bodde i områden med högre fluoridhalt tycks vara sysselsatta i något högre utsträckning vid 22–29 års ålder och ha en något högre arbetsinkomst.

– Att inkomsten skulle öka är ett förvånande resultat som vi inte riktigt kan förklara. Kanske är det så att god tandhälsa är positivt på arbetsmarknaden, säger Mattias Öhman.

 

Data och metod

Studien baseras på information om fluoridhalterna i Sveriges drygt 1 700 kommunala vattenverk. Studien utnyttjar att fluoridhalterna varierar mellan olika vattenverk och till följd av individers flyttmönster. Intelligens för män mättes i samband med mönstringen, medan tandhälsa, matematikresultat, sysselsättning och inkomst mättes för både män och kvinnor. Mätperioden skiljer sig åt för olika utfall. Fokus i studien är individer födda mellan åren 1985 och 1992. Individerna följs fram till 2014.

 

IFAU-rapport 2017:20 ”Effekterna av fluorid i dricksvattnet” är skriven av Linuz Aggeborn och Mattias Öhman, båda verksamma vid Uppsala universitet. Rapporten bygger på IFAU Working Paper 2017:20.

 
Källa: IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Taggar
STUDIE