Partners

Din nyhets- och kunskapsportal inom odontologi

Hela världens tandhälsa kartläggs

Tandhälsa

Hur många specialisttandläkare finns det i Argentina? Hur mycket socker äter belgarna? Och hur många tolvåringar i Georgien har hål i tänderna? På uppdrag av FN ansvarar Malmö universitet för en databas över den globala tandhälsan. Med en helt ny sajt blir det nu mycket enklare att jämföra och analysera data från olika källor.

Databasen har statistik över global tandhälsodata från 207 länder och områden. 12-åringar har i snitt karies i 2 tänder

–  Man kan till exempel koppla uppgifter om ett lands ekonomi och andra hälsotal till förekomst av karies i samma land, säger Peter Carlsson, övertandläkare och föreståndare för WHO Collaboration Centre vid Odontologiska fakulteten.

Uppgifter kan komma från tandvårdskliniker, men också från kontroller ute i skolor eller ute i det fria.

Mun- och hälsodata från hela världen

Sedan 1987 är Malmö universitet genom Odontologiska fakulteten ett av världshälsoorganisationen WHO:s samarbetscenter. Fakulteten ansvarar för huvudservern och databasen för information om global tandhälsa, Country Area Profile Project (CAPP), som blev digital 1996. Uppdraget från WHO säger att Malmö universitet ska lägga in och presentera mun- och tandhälsodata från hela världen. Det ska också hjälpa WHO med att rekommendera metoder vid tandhälsoundersökningar.

– Metoddelen är den mest välbesökta på sajten, säger Peter Carlsson.

Den vanligaste sjukdomen i munnen är hål i tänderna – karies. Statistik över karies hos tolvåringar världen över utgör också stommen i databasen, som innehåller uppgifter om tandhälsa från 207 länder och områden. Uppgifterna rapporteras in av tandläkare med hjälp av ett standardformulär som WHO har tagit fram.

– Uppgifter kan komma från tandvårdskliniker, men också från kontroller ute i skolor eller ute i det fria, säger Peter Carlsson.

Ska vara jämförbart

Tillsammans med kollegan Marie Nordström, doktorand, ansvarar han för att hålla CAPP uppdaterad och för att värdera och sammanställa information. I uppdraget från WHO ingår att data ska vara jämförbara så långt det är möjligt. Information hämtas också från nationella hälsoundersökningar, hälsobulletiner, andra databaser och via personliga kontakter.

– Vi får in rapporter om hälsofrämjande projekt. Det kan handla om ett tandborstnings-projekt i en skola. Vad var det som fungerade bra respektive mindre bra? säger Marie Nordström.

Karies, tandlossning och oral cancer

Databasen har kartor som visar och graderar läget för karies, tandlossning och oral cancer i världen. Man kan fördjupa sig i tandläkarnas utbildningsnivå, antalet förlorade tänder eller hur många specialisttandläkare ett visst land har. Eller i socker-konsumtionen. En väldigt viktig indikator för att mäta sambandet mellan välstånd och tandhälsa, enligt Peter Carlsson.

– I Bangladesh är sockerkonsumtionen fyra gånger högre nu än den var 2000. Det är ett generellt mönster att den ökar i takt med levnadsstandarden. Ta Japan, som låg i spillror efter andra världskriget. När det blev bättre ökade sockerkonsumtionen och tandhälsan försämrades. Runt 1980 stabiliserades den genom bättre tandvårdsinsatser, säger Peter Carlsson.

Text: Magnus Jando

Källa: Malmö Universitet

Taggar
Tandhälsa