Långtidsuppföljning av keramer

FORSKNING

Christel Larsson, universitetslektor vid Malmö Högskola, har i 5 år följt utfallet för en rad konstruktioner och keramer. Ta del av hennes resultat och rekommendationer i ett referat från Tylösandsdagarna 2015.

Av Christel Larsson, Universitetslektor och övertandläkare vid Avdelningen för Materialvetenskap och Teknologi, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola.

Referat från min presentation på Tylösandsdagarna 2015:

Användningen av keramer ökar i modern svensk tandvård. För att känna sig trygg i sitt val av behandling och material är det alltid klokt att veta hur materialen har fallit ut i kliniska studier, d.v.s. hur de fungerar i verkligheten. I presentationen följde vi utfallet över 5 år för en rad konstruktioner och keramer.

Generellt kan man säga att keramer är fantastiska material att arbeta med. De erbjuder god estetik och vävnadsvänlighet. Men eftersom materialen är spröda och känsliga för defekter är hanteringen av dem ett kritiskt moment. Man kan uttrycka det som att man saknar felmarginaler.

Inlägg, onlay och fasader

För inlägg, onlay och fasader finns rikligt med dokumentation men resultaten varierar. Vissa studier visar 100 % lyckande efter 5 år för både fasader och inlägg. Men det förekommer också studier som visar att man förlorar upp till var tredje fasad och vartannat inlägg! För att få svar på varför det är så stora variationer kan man titta närmare på studierna och lära sig av andras misstag genom att analysera orsakerna till att konstruktionerna havererar.

Både fasader och inlägg uppvisar samma orsaker till misslyckanden; frakturer, lossnande och missfärgningar resp. karies. För att undvika detta rekommenderas:

  • en emaljkant runt preparationen som ger förutsättningar för en god bindning mellan keram och tandsubstans och minskar risken för lossnande, missfärgningar och karies
  • rätt cement (resincement) för att minska risken för lossnade etc.
  • avrundade inre kanter för att minskar frakturrisken
  • glaskeram istället för porslin vid inläggsterapi för att minimera frakturrisken
  • att alltid följa fabrikantens anvisning för materialtjocklek (minimum och maximum)

Kronor

För kronor i glaskeram finns det också gott om dokumentation, framförallt för litiumdislilikat-förstärkta kronor (ex Empress II). En 5-års överlevnad kring 96 % rapporteras, både för anteriora och posteriora kronor, vilket är att betrakta som goda siffror. Om kronorna havererar är det p g a totalfraktur. För att undvika denna komplikation rekommenderas att noga följa fabrikantens anvisning för kronans tjocklek (minimum och maximum). Tittar man på kronor i oxidkeramer, vilket numera så gott som alltid är Y-TZP, yttria-stabiliserad tetragonal zirkoniumdioxid, i dagligt tal kallat zirkonia, är 5-års överlevnaden densamma; 96 %, men komplikationerna är annorlunda. Totalfrakturer är oerhört ovanliga vilket sannolikt förklaras av att zirkonia har dubbla hållfastheten jämfört med glaskeramer. Däremot förekommer frakturer av ytporslinet, s.k. chip-off frakturer. För att undvika sådana frakturer rekommenderas att:

  • ge kärnan en god anatomisk utformning som erbjuder stöd till ytporslinet
  • kontrollera tjockleken på ytporslinet, varken för tunt eller för tjockt
  • tillåt tillräcklig avkylning efter porslinspåbränning

Broar i glaskeram

Även broar i keramer har studerats. För broar baserade på glaskeramer är rapporterad 5-års överlevnad endast 78 %. Detta gäller glaskeramer med påbränt ytporslin. Den dominerande anledningen till misslyckande är frakturer genom bron vilket sannolikt förklaras av den begränsade hållfastheten hos dessa material. Detta kan till viss del kompenseras genom en ökad dimensionering och tittar man på studier av s.k. monolita glaskeram-broar, där hela konstruktionen består av kärnmaterialet, är resultaten bättre med beräknad 5-årsöverlevnad på 92-100 %. Men dessa beräkningar är än så länge gjorda i relativt få studier så viss försiktighet i tolkningen av resultaten behövs.

Broar i zirkonia

För broar baserade på zirkonia är resultaten än mer lovande. 5-års överlevnaden rapporteras vara 94 %. Totalfrakturer är sällsynta men förekommer i någon procent. I tillägg har frakturer av ytporslinet rapporterats, visserligen oftast endast för ett par procent av broarna, men i vissa fall upp till 10 % och 25 %. För att undvika frakturer av ytporslin hos broar gäller samma som nämnts tidigare för kronor. För att undvika totalfrakturer gäller den enkla regeln att följa fabrikantens anvisningar avseende dimensionering av konstruktionen, framförallt konnektorerna som är en kritisk punkt. Det visar sig nämligen att i de studier som rapporterar misslyckanden i form av totalfrakturer har man understigit rekommendationer med frakturer som följd. Konnektorer får inte understiga 3 mm i diameter, för molarersättningar, och vid fler än ett hängande led ska de vara 4 mm, och bör ha en avrundad form. Kärnans tjocklek ska inte understiga 0,3 mm som är ett absolut minimum och det kan vara klokt att hålla sig över 0,5 mm.

Inlärningskurva och behov av fler jämförande studier med MK

Med nya material och ny teknik följer ofta det man brukar kalla en inlärningskurva där man efterhand når bättre insikt i hur man ska designa och hantera nya material. Kanske kan vi i framtiden se studier av dessa nya material som visar ännu bättre överlevnadssiffror?

Det finns tyvärr alltför få studier tillgängliga som jämfört keramiska kronor och broar med metallkeramik. De få som publicerats visar faktiskt fullt jämförbara överlevnadssiffror men uppföljningarna är fortfarande över kort tid, ca 3 år, och bör tolkas med viss försiktighet.

Christel Larsson, Universitetslektor och övertandläkare

 

Referensenser (i urval): 

Layton DM, Clarke M. A systematic review and meta-analysis of the survival of non-feldspathic porcelain veneers over 5 and 10 years. Int J Prosthodont. 2013;26:111-24.

Layton DM, Walton TR. The up to 21-year clinical outcome and survival of feldspathic porcelain veneers: accounting for clustering. Int J Prosthodont. 2012;25:604-12.

Larsson C, Wennerberg A. The clinical success of zirconia-based crowns: a systematic review. Int J Prosthodont 2014; 27: 33-43.

Etman MK, Woolford MJ.  Three-year clinical evaluation of two ceramic crown systems: a preliminary study. J Prosthet Dent 2010; 103: 80-90

Rinke S et al.  Practice-based clinical evaluation of metal-ceramic and zirconia molar crowns: 3-year results. J Oral Rehabil 2013; 40: 228-237.

Pieger et al. Clinical outcomes of lithium disilicate single crowns and partial fixed dental prostheses: a systematic review. J Prosthet Dent 2014; 112:22-30.

Le M, Papia E, Larsson C. The clinical success of tooth- and implant-supported zirconia-based fixed dental prostheses. A systematic review. J Oral Rehabil 2015; 42: 467-580.

Pelaez J, Cogolludo PG, Serrano B, Lozano JFL, Suarez MJ. A four-year prospective clinical evaluation of zirconia and metal-ceramic fixed dental prostheses. Int J Prosthodont 2012;25:451-458.

Sailer I, Gottnerb J, Kanelb S, Hämmerle CH. Randomized controlled clinical trial of zirconia-ceramic and metal-ceramic posterior fixed dental prostheses: a 3-year follow-up. Int J Prosthodont 2009;22:553-560.

Taggar
FORSKNING