Nytt poängsystem för tandläkarnas fortbildning till hösten – möjlighet för kursgivare

Intervju

För Dental24 berättar Hans Göransson, ordf i Sveriges Tandläkarförbund, att en ny modell med poängsystem för tandläkarnas fortbildning kommer att sjösättas i höst. Inledningsvis tas systemet fram för förbundets egna kurser men på sikt väntas även andra kursgivare ansluta sig till modellen.

Intervju med Hans Göransson, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund:

Hej Hans!

Flyktingströmmen
Den fråga som känns mest aktuell idag är förstås trycket på den offentliga tandvården p g a av flyktingströmmen som bl a lett till ett ökat behov av akuttider. Hur kan man få hela tandvården inklusive privattandläkarna att hjälpa till? Finns det någon intressekonflikt mellan offentlig och privat tandvård?

Det är riktigt att det blivit ett hårt tryck på flera sätt; inte bara akuttider utan även en stor utmaning att ta hand om barn med en kariessituation som vi inte sett på många år i Sverige där det också krävs riktade förebyggande insatser under lång tid. Privattandläkarna och SKL har uppmanat regeringen att se över den föreskrift som reglerar betalningen av asylsökandes tandvård och som i praktiken låser detta till Folktandvården. Det är en åtgärd som skulle underlätta genom att fler tandläkare då får möjlighet att ge akutvård: jag tycker det är ett rimligt första steg.

 

Brist på tandläkare
En annan orsak till att köerna ökar i tandvården är att det råder brist på tandläkare, speciellt utanför de tre storstadsregionerna. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utbildas det för få tandläkare. Enligt UKÄ examinerades totalt 265 tandläkare läsåret 2014/2015, vilket är betydligt färre än de 400-450 som behövs. Hur kan Tandläkarförbundet bidra till att lösa denna bristsituation? 

Vi måste agera utifrån de resurser vi har idag och då kan vi se en ojämn fördelning av tandläkarresurser, de flesta tandläkare etablerar sig i storstadsområdena eftersom de upplevs som attraktivare. Kunde man minska den obalansen vore mycket vunnet och det gör man nog bäst genom att göra det mer attraktivt att arbeta utanför storstadsområdena; och då finns instrumenten snarare hos de lokala aktörerna än centralt hos regeringen

I det korta perspektivet finns också ett resurstillskott i form av att det i dagens ström av asylsökande finns en hel del tandläkare. Kan man hitta lösningar för att få in dem i tandvården kan det bli ett bra bidrag.

Utbildningen har byggts ut och vi kommer att se att tillskottet de närmsta åren kommer att vara större än antalet avgångar. Att prata om att öka utbildningsvolymen för framtiden löser alltså inte dagens köer utan kan snarare skapa nya problem med överskott när sådana beslut slår igenom en bit in på nästa decennium.

Det här är frågor som rör arbetsmarknaden och företagarfrågor och som då med den arbetsfördelning som finns mellan tandläkarorganisationerna sorterar under tjänstetandläkarnas och privattandläkarnas respektive arbetsområden. Förbundets uppgifter är framförallt inom odontologiska frågor.

Vi har tillsammans med andra vårdprofessioner uppvaktat regeringen om ökade resurser till Socialstyrelsen för en snabbare hantering av legitimationsansökningar, för övrigt se ovan. Lösningarna ligger snarare lokalt.

 

Nytt poängsystem för tandläkarnas fortbildning
På Tandläkarförbundets årsmöte beslutades att kursnämnderna och Fortbildningsrådet ska arbeta fram ett poängsystem för tandläkarnas fortbildning i Sverige. Kan du berätta lite mer om syftet och genomförandet av detta. Kommer denna fortbildning att bli obligatoriskt?

Fortbildning är en av förbundets hjärtefrågor och är nödvändigt för att hålla uppe en aktuell kompetens under hela yrkeslivet. Men ett obligatorium förutsätter sanktionsmöjligheter och då fungerar det inte med Sveriges arbetsmarknadsstruktur eftersom de flesta tandläkare är anställda och deras fortbildningsbudget ägs av deras arbetsgivare. Vi har då valt en lösning där tandläkarna ges möjlighet att dokumentera den fortbildning man genomgår och dess omfattning genom att ta fram ett poängsystem:

Inledningsvis tas det fram för våra egna kurser men vi ser positivt på att fler kursgivarorganisationer ansluter sig till modellen.

Vår avsikt är enligt Förbundsmötets beslut att poängsätta alla kurser i Tandläkarförbundets regi och Riksstämman fr o m höstterminen 2016.

 

Stor utmaning i de sköra äldre
Vilka är de största utmaningarna för tandvården de närmaste åren?

 Vi måste klara av att tänka långsiktigt trots att systemen utsätts för akuta påfrestningar. Vi har en stor utmaning i de sköra äldre som vi inte får tappa och det behov av att få en samverkan mellan tandvård, hälso- och sjukvård och socialtjänst på det området trots att det vårdbehov som flyktingtrycket leder till i dagsperspektivet pressar våra resurser hårt.

Att öka förståelsen för tandvårdens betydelse i ett generellt folkhälsoarbete, att utveckla arbetet med en evidensbaserad vård är uppgifter som måste ses som viktiga.

 

Uppgift att sätta tandvården på kartan
Vilka andra frågor är viktiga för Tandläkarförbundet under den närmaste tiden?

 Vi kommer att få ganska fullt upp med förra frågan men vi kommer självklart att arbeta mycket med kompetensfrågor och vår roll som kunskapsförmedlare mot tandläkarkåren. Grundutbildningen och dess anpassning till framtidens behov, forskning, personalförsörjning och etiska frågeställningar är frågor som behöver ges en framskjuten plats.

Tandläkarförbundet ska fortsatt fungera som en viktig remissinstans mot beslutsfattande politiker och andra organisationer, vi sätter tandvården på kartan och Tandläkarförbundets åsikter är en viktig del i hanteringen av olika tandvårdsfrågor.

 

/Gunilla Ekholtz
Skribent Dental24

Taggar
Intervju