Rätt användning av antibiotika och miljökrav på tillverkningen är avgörande

Aktuellt

ANTIBIOTIKA: Läkemedelsverket har tillsammans med ett tjugotal svenska myndigheter – under ledning av Socialstyrelsen och Jordbruksverket – tagit fram en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Viktiga insatser är fortsatt korrekt användning av antibiotika och tydligare miljöhänsyn i reglerna för läkemedel. 

Läkemedelsverket deltar i det gemensamma arbetet utifrån sitt sektorsansvar inom miljö och breda ansvar inom produktområden som läkemedel, kosmetika och medicintekniska produkter.

– Korrekt användning av antibiotika är den viktigaste frågan för att minska antibiotikaresistens, säger Agneta Aust Kettis, infektionsläkare och utredare på Läkemedelsverket. Detta är en fråga som redan engagerar patienter, läkare, veterinärer och många andra grupper.

Läkemedelsverket lade 2011 fram ett förslag till regeringen om hur EU:s miljökrav vid läkemedelstillverkning kan skärpas. Detta är ett av många exempel på hur man kan arbeta via lagstiftning för att öka fokus på hållbar utveckling inom området.

– Vi arbetar intensivt med att få in ökad miljöhänsyn i lagstiftning och regelverk för läkemedel, säger Susanne Zakrisson, enhetschef med ansvar för miljö och läkemedel vid Läkemedelsverket. Detta är en fråga där vi arbetar inom Sverige såväl som i internationella sammanhang.

 

Läkemedelsverkets utmaningar och uppdrag

I den gemensamma handlingsplanen finns en rad insatser som ligger inom Läkemedelsverkets ansvarområden:

  • Arbeta för att ökad miljöhänsyn införs i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt senast år 2020 med målet att begränsa utsläpp av aktiva substanser vid läkemedelstillverkning.
  • Systemen för insamling och destruktion av kasserade läkemedel optimeras. Dialog med berörda aktörer avseende information kring läkemedelskassation initieras.
  • I kontakter med branschen understryks vikten av att ingredienser eller konserveringsmedel som skulle kunna orsaka antibiotikaresistens, undviks i kosmetiska produkter.
  • Komplettera, vid behov, befintliga branschriktlinjer för häst samt hund och katt med fördjupade riktlinjer genom expertmöten.
  • Utreda möjligheten till automatisk uppföljning av veterinärers förskrivning och rekvisition av antibiotika, särskilt de för vilka förskrivningsrätten begränsats.
  • Säkerställa att rapportering av försäljning av djurläkemedel från apotek till eHälsomyndigheten är fullständig genom tillsyn och kvalitetssäkring av rapporterad statistik.
  • Kartlägga luckor avseende antibiotika som är tillgängliga för behandling av djur genom dialog med veterinärmedicinsk klinisk och vetenskaplig expertis och påtala eventuella identifierade brister i terapiarsenalen till läkemedelsindustrin.
  • Bidra i arbetet med samnordisk märkning av förpackningar och verka för att i framtiden vid angelägna fall möjliggöra undantag från krav på svensk förpackningstext.
  • Utveckla bedömningskriterierna för licensansökan så att mer fördelaktiga egenskaper vad gäller risk för resistensutveckling för licensläkemedlet kan vara grund för ett beviljande – om det icke godkända läkemedlet har bättre egenskaper än det godkända ska licens kunna beviljas.
  • Regelbunden uppföljning och revision av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i primärvården.
  • Verka för att stävja illegal handel med antibiotika och kommunikation om hur man handlar läkemedel på rätt sätt.
  • Verka för att godkända antibiotika finns tillgängliga för direktexpediering på den svenska marknaden för vanliga och allvarliga infektionssjukdomar.
  • Upprätta en nationell och helst nordisk lista över antibiotika som är önskvärda men svåra att få tag på, samt bilda en samverkansgrupp för detta ändamål.

Kunskap ett verktyg mot antibiotikaresistens

Inom området vanliga infektioner i öppenvården har Läkemedelsverket, i samarbete med bland annat Strama och Folkhälsomyndigheten (tidigare Smitskyddsinstitutet), under den senaste tioårsperioden tagit fram kunskapsunderlag och rekommendationer för behandling av;

  • halsfluss
  • öroninflammation
  • bihåleinflammation
  • nedre luftvägsinfektioner
  • nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor
  • hud- och mjukdelsinfektioner
  • antibiotikaprofylax i tandvården
  • behandling av akne
  • sexuellt överförbara bakteriella infektioner.

Behandlingsrekommendationer har också under de senaste åren tagits fram för korrekt dosering av antibiotika hos gris.

 

Läkemedel i miljön ökar problemet

Handlingsplanen belyser även hur läkemedel och antimikrobiella ämnen i miljön kan förvärra situationen med antibiotikaresistens. Läkemedelsverket arbetar såväl nationellt som internationellt för att förbättra regelverk och sätta mål avseende läkemedel och miljö. Miljökrav vid läkemedelstillverkning, strategier mot antibiotikaresistens och regeringens nationella läkemedelsstrategi är några exempel.

Läkemedelsverket bidrar även med att lyfta miljöns betydelse för utveckling av antimikrobiell resistens vid den stora internationella konferensen Uppsala Health Summit 2015. Mötet har temat ”A world without antibiotics” och riktar sig till intressenter och beslutsfattare världen över.

 

Relaterad information

Nationella handlingsplanen mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Nationella läkemedelsstrategin

Uppsala Health Summit 2015

 

Källa: Läkemedelsverket

Taggar
Aktuellt