Reseberättelse från Curomeds kurs Effektiv stresshantering på Island 2016

Kursen ”Effektiv Stresshantering” är välbekant för Dental24:s läsare. Tore Sahlin har i flera artiklar berättat om kursprogrammet och olika sätt att minska sin stress. Det fungerar lika bra på studenter på Stanford som på tandvårdspersonal i Sverige. Det vill säga att produktiviteten ofta ökar med 20-30%, vilket är i paritet med Praktikertjänsts utmärkta program Addera, samtidigt som stressen hos deltagarna minskar med ca en tredjedel. Detta med ett program på 3-5 kursdagar och efterföljande träningsprogram under tre månader. Nog om kursen, nu till resan.

Av Tore Sahlin, Curomed Utbildning

Island

I dag vet vi att irländska munkar var de första som bosatte sig på Island. Munkarna kom på 700-talet e.Kr. men de gav sig iväg när folk från Skandinavien systematiskt började kolonisera ön 870-930.

Den viktigaste källan till koloniseringen är Landnámabók, berättelsen om ”landets besittningstagande” som skrevs ned på 1100-talet. Boken skildrar utförligt vem som kom och i sällskap med vem, och var nybyggarna bosatte sig. Landnámabók upplyser oss om att den första nybyggaren var Ingólfur Arnarson och att han slog sig ned med sin familj i Reykjavík (rökviken) där huvudstaden ligger idag. Koloniseringen pågick i ungefär 60 år. Under den tiden slog nybyggarna ned sina bopålar på de mest inbjudande landområdena.

Gullfoss, det gyllene vattenfallet, Islands största vattenfall.

Koloniseringen anses avslutad år 930. Det året grundades Alltinget, landets högsta förvaltningsorgan med lagstiftande och dömande befogenheter, som kom att bli världens första demokrati (källa: iceland.se). DNA-studier av befolkningen har visat att merparten av männen kom från Norge, men troligen så glömde de att få med sig några kvinnor i brådskan att komma bort från Harald Hårfager och hans enande av Norge. De fick därför stanna till på de keltiska öarna och hämta sina kvinnor, så majoriteten av kvinnorna kommer därifrån.

När man landar på Keflavik, Islands stora internationella flygplats och har påbörjat resan mot Blå Lagunen så känner man sig förflyttad till en annan planet och en annan tid. De enorma lavafälten breder ut sig och vägen går som en tarm med svarta lavafält klädda med gröna mossor och lavar på ömse sidor. Plöstligt ser det ut som en stor industrianläggning tornar upp sig framför oss, och på en krokig asfaltväg kommer vi till en futuristisk byggnad som innehåller en badanläggning med alldeles blått vatten. Varmt, skönt och hälsobringande sägs det. Lite vit lera på huden i ansiktet och rynkorna som härjar fritt i ansiktet försvinner i ett nafs. Efter en stund är man mogen att utforska området lite lätt hukande i det varma vattnet. Bastu för den som vill, vattenfall som ger massage och plötsligt har det gått nästan två timmar i det föryngrande vattnet, och det är dags att fortsätta mot vårt mål för idag, hotell och ridanläggningen Eldhestar. Jag ringer till kocken, som förresten lärt sig laga Karins grönkålssallad när han var i Håkmark för ett par år sedan. Maten är färdig när ni kommer lovar han. Det blir färsk ishavstorsk på Isländskt vis.

Nästa dag efter förmiddagens kurspass är det dags att pröva på och rida Islandshäst för dem som vill. Kursledaren tycker att alla skall pröva en gång och det brukar medföra att de flesta blir bitna och vill rida även nästa dag. Alternativet är Hveragerdis fina kommunala badhus med +30 grader i 50 metersbassängen och varma pooler och ångbastu med geotermisk ånga, samt en modern anläggning för styrketräning.

Modiga kursdeltagare försöker sig på tölt under trygg ledning av ridläraren, Tore och Karin.

Att rida ut till häst i Islands fria natur är en upplevelse som heter duga. Snälla och fogliga hästar med sköna gångarter. Tölten är en gångart som bara islandshästar har och det känns som att sitta i en länsstol när det går varierande fort framåt. Hrodmar Bjarnasson som äger Eldhestar, som jag lärde känna redan på 1990-talet, har vinnlagt sig om att skola sina hästar fint. De flesta brukar därför kunna uppleva den nästan utomjordiska känslan man får vid en god tölt. Det går att jämföra med när man är i ett med sin danspartner eller när slalomsvängarna i pudersnön går i perfekt rytm. Åter från ridturen tidig eftermiddag äter vi några av kockens delikata smörgåsar med olika sorters ost och lax. Därefter relaxar vi lite i badtunnorna som håller ca +40 grader. Nu är vi redo för eftermiddagens kurspass, helt avslappnade och mycket receptiva. Nästa dag blir en repetition av den förra, men vi rider ut en annan väg och denna gång kommer vi upp i bergskanten. Nu går tölten ännu bättre och vi känner oss redan som vana ryttare.

Kursledare Tore med Dental24s skribent Gunilla.

Efter kursen dag 3 är förflyttar vi oss till Reykjavik. Det moderna Reykjavik kan man inte missa om man åker till Island. Fantastiskt isländskt kök överallt, den nya kulturbyggnaden Harpa, den 70 meter höga Hallgrimskyrkan, Tjörnin, Rådhuset, Perlan, alla färgglada hus, för att inte tala om shoppingen i Islands största stad. Vi skulle kunna åka direkt dit på 45 minuter från Hveragerdi, men det gör vi inte.

Den nya kulturbyggnaden Harpa i Reykjavik imponerar.

Vi tar däremot med oss en av Islands absolut bästa guider, tillika vår vän, Jakob Jonsson av gammal isländsk prästsläkt och en av Islands främsta kännare av den isländska kulturen. Han har bott 30 år i Sverige, arbetat med teater och kultur även i Sverige. Nu återbördad till Island översätter han böcker till isländska när han inte guidar.

Vi svänger ut från Eldhestar och första målet är Islands största vattenfall Gullfoss, det gyllene vattenfallet. På vägen får vi isländsk historia serverad på ett sätt som trollbinder oss och dessutom historien bakom att vi idag kan skåda detta fantastiska fall och inte bara en kraftverksdamm. Vi åker sedan vidare för att skåda Geysir, den sprutande källa som spridit sitt namn till alla sprutande källor i hela världen. På senare tid har han, för det är en han, pensionerat sig och rollen har övertagits av den yngre kollegan Strokkur.

En geysir, den sprutande källan som spridit sitt namn till alla sprutande källor i hela världen, numera pensionerad. På bilden kollegan Strokkur.

Vi fortsätter vår väg till Thingvellir. Här samlades det isländska Alltinget, världens äldsta riksdag, redan på 900-talet. Island ligger mitt på sprickan mellan de europeiska och amerikanska kontinentalplattorna och i Thingvellir blir förkastningen som bildas när de två kontinenterna sakta glider isär mycket tydlig. Vi har dock inte tid att stå med ett ben på varje sida och känna hur vi får bräsa mer och mer. Vi får däremot höra den spännande historien om den kinesiske vice statsministern, en historia som effektivt har tystats ner av etablissemanget.

Färden går vidare uppe på de isländska fjällen och så småningom är vi tillbaka i civilisationen, dvs Reykjavik. På vägen passerar vi Islands ende nobelpristagares hus, Halldor Laxness, numera museum. Att läsa hans stora roman om Salka Valka och hennes kamp i ett litet gudsförgätet fiskarsamhälle någonstans på 1930-talet vid hemkomsten, ger ett perspektiv på dagens upplevelser när man sitter i fotöljen och minns tillbaka på islandsresan.

 

Man kan även åka båt till Island.

Nästa dag dyker Jakob upp igen och nu tar vi oss an Reykjavik. Historien med Islands älvor, vi hälsar på hos Islands president, i alla fall hans residens, åker upp i Perlan för att få en överblick över staden. Varje gång blir det lite olika mål för vår kärlek med Jakob. I våras besteg vi en jordkulle som faktiskt var ett konstverk. Det helt otroliga med islänningarna är deras konst. Detta lilla land på drygt trehundratusen invånare varav många bor utomlands, har konst överallt i det offentliga rummet. Fantastiska statyer, många påminner om den stolta historien, men många är också fantastisk konst. Isländska konstnärer har också varit mycket framgångsrika på många olika håll i världen.

 

På Island ser man konst överallt i det offentliga rummet.

Relaterat: Tidigare reseberättelse