Så kan vi lösa kompetensförsörjningen i tandvården

Debatt

Valrörelsen är över. Och tandvården lyste med sin frånvaro nästan hela tiden. Totalt överskuggad av hälso- och sjukvården som enligt Sveriges televisions vallokals-undersökning Valu var väljarnas viktigaste fråga. Varför är det så? Det korta svaret är förmodligen att patienterna är väldigt nöjda med hur tandvården fungerar.

Varje år slår Svenskt kvalitetsindex, SKI, fast att patienterna är nästan osannolikt nöjda med tandvården – och framförallt den privat drivna. Nöjdheten befästes ytterligare i början av sommaren när SEB:s Välfärdsbarometer visade att tandvården är det välfärdsområde som svenskarna är mest nöjda med.

Så allt är frid och fröjd?

Nej, så är det naturligtvis inte. Tandvården står precis som hälso- och sjukvården inför stora utmaningar kommande år och i stora drag kokar det hela ner till en enskild fråga – kompetensförsörjning.

Tyvärr är vårdyrken inte särskilt populära bland dagens gymnasieelever och enligt Yrkesguiden vill många snarare utbilda sig till ingenjör och ekonom. Enligt en sammanställning från Arbetsförmedlingen råder det också mycket liten konkurrens inom tandläkaryrket och liten konkurrens som tandhygienist och tandsköterska inom en femårsperiod.

Det är en oroande bild som träder fram

Väger man samtidigt in Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2018 – som visar att antalet tandläkare sannolikt minskar de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar – och att antalet utfärdade tandläkarlegitimationer minskade under 2016 jämfört med 2015 och 2014, så är det läge att nervöst skruva lite på sig.

Bilden kompliceras ytterligare av att drygt 40 procent av tandläkarlegitimationerna utfärdas till studenter från lärosäten utanför Sverige, varav cirka 30 procent inom EU/EES och 10 procent utanför EU/EES. Det är studenter vars kompetens inte alltid överensstämmer med de höga krav som ställs vid svenska lärosäten.

Bristen på medarbetare i tandvården riskerar att få långtgående konsekvenser för tandhälsan, framförallt i glesbygd där det redan nu råder akut brist på personal. Patienter kommer helt enkelt att tvingas ta sig allt längre för att träffa en tandläkare eller tandhygienist, vilket kan innebära att patienten hoppar över besöket. Det finns alltså risk för en ond spiral där rekryterings- och etableringssvårigheter bidrar till låg efterfrågan på tandvård.

Tiotusenkronorsfrågorna?

  • Hur vi attraherar fler till tandvården
  • Hur tandvården kan organiseras i glesbygd

Svaren kan finnas om vi kikar i backspegeln

Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov. Den togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tandläkare. Under en lång period hade det helt enkelt utbildats för många.

Idag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, men de behöver formaliseras och utvecklas för att säkerställa studenternas kunskaper och förbereda dem på verkligheten utanför läsesalarnas bekväma bänkrader. Nyutbildade tandläkare behöver få bättre förståelse för tandvården och den verklighet som råder ute på mottagningarna.

Därför är det lämpligt att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning. Vidare bör landstingen och regionerna införa ett system med certifierade vårdutövare – både privata och offentliga aktörer – som stöttar och handleder nyutbildade tandläkare och tandläkare med examen utanför Sverige.

Den här bastjänstgöringen bör också kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.

Det kommer såklart aldrig att gå att kommendera personer att utbilda sig inom tandvård eller att flytta till glesbygden. Det handlar istället om att göra utbildning och arbetsgivare attraktiva. Och en vass utbildning är helt central; både för studenter och för tandhälsan i stort. Vi måste fortsätta att höja ribban – för det finns inga genvägar till en patientsäker och jämlik tandvård.

Urban Englund, leg. tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Taggar
Debatt