Stora skillnader i tandvårdsstödet – regelverk behöver ses över
Det finns stora variationer mellan landstingen i hur många personer som tar del av de tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen. Regelverket är otydligt vilket försvårar möjligheterna att göra likvärdiga bedömningar, visar en utvärdering. Socialstyrelsen anser att tandvårdsförordningen behöver en översyn och omfattande revidering.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvärderat samtliga sju landstingsfinansierade tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen, samt det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB).
– Vi ser att det finns stora variationer mellan landstingen i hur många personer som får ta del av tandvårdsstöden. Landstingen upplever att regelverket är svårt att tolka med svårdefinierbara kriterier, vilket gör det svårt att bedöma vilka som har rätt till tandvårdsstöd. Detta riskerar att leda till ojämlik vård, säger Kristina Lindholm, utredare på Socialstyrelsen.
De största skillnaderna går att se inom tandvårdsstöden tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Utvärderingen visar också att det är färre män än kvinnor som utnyttjar de landstingsfinansierade tandvårdsstöden, och att det finns behov av kompetensutveckling om tandvård och munhälsa hos vård- och omsorgspersonal.
Få tar del av det statligt finansierade särskilda tandvårdsstödet
Vad gäller det statligt finansierade särskilda tandvårdsbidraget (STB) visar utvärderingen att det är få som tar del av det i förhållande till de beräkningar som gjordes vid införandet av bidraget 2013. Då uppskattades att målgruppen skulle uppgå till omkring 285 600 personer, men 2017 var det bara omkring 53 700 personer som nyttjade stödet.
– Kännedomen om det särskilda tandvårdsbidraget är dålig, både hos patienter och inom tandvården. En förutsättning för att patienter ska få tillgång till STB är att stödet är känt bland patienter, anhöriga och vårdgivare, säger Kristina Lindholm.
Omfattande revidering av tandvårdsförordningen behövs
Socialstyrelsens bedömning är att tandvårdsförordningen behöver genomgå en översyn och omfattande revidering.
– Det måste bli lättare för landstingen att tillämpa förordningen. Till exempel finns det vissa begrepp som inte är möjliga att bedöma enhetligt och objektivt av dem som ska pröva behandlingsförslagen från tandläkarna. Med ett tydligare regelverk ökar möjligheterna att göra likvärdiga bedömningar, säger Kristina Lindholm.
Fakta: Tandvårdsstöden
- Alla som är försäkrade i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år man fyller 22 år. 1 januari 2019 ändras denna gräns till 23 år.
- Det år du fyller 23 och ska betala tandvården själv kan du få statligt tandvårdsstöd. 1 januari 2019 ändras denna gräns till 24 år. Detta stöd hanteras av Försäkringskassan och lämnas i form av allmänt tandvårdsbidrag (ATB), högkostnadsskydd och särskilt tandvårdsbidrag (STB). STB riktar sig till personer som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa.
- Vuxna personer som har särskilda behov av tandvård kan även ha rätt till tandvårdsstöd från sitt landsting eller region. Tandvårdsförordningen reglerar sju landstingsfinansierade tandvårdsstöd: oralkirurgiska åtgärder, tandvård som led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, tandvård för extremt tandvårdsrädda personer, utbyte av tandfyllningar, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård.
- Omkring 197 000 personer tog del av de landstingsfinansierade tandvårdsstöden som regleras genom tandvårdsförordningen (exklusive stödet för oralkirurgiska åtgärder) under 2017, enligt en uppföljning som Sveriges Kommuner Landsting (SKL) gjort.
- Omkring 53 700 personer tog del av STB under 2017, enligt statistik från Socialstyrelsens tandhälsoregister.
Källa: Socialstyrelsen
