Svenskt kvalitetsregister för orala implantat – ett fiasko?

kvalitetsregister

Ett projekt för att konstruera ett fungerande nationellt register för uppföljning av behandling med orala implantat har pågått sedan 2004-2005, och pågår möjligen fortfarande. Åtskilliga miljoner i statliga medel har tilldelats projektet under åren, men informationen om uppnådda resultat har varit mycket sparsmakad.
Vad har skett under dessa 15 år? Vad händer nu?

Frågor får ännu inget uppriktigt svar.

I Sverige finns det i dag drygt 100 kvalitetsregister inom sjukvården. Många av de medicinska registren har aktivt bidragit till identifiering av kliniknära problemområden och därmed befrämjat kvalitetssäkring, forskning och utveckling inom respektive disciplin.

Inom tandvården finns det bara ett fungerande register i drift, SKaPa. Det innefattar inhämtade nationella data om karies och parodontit.

Tankarna och behovet av att skapa ett nationellt implantatregister även för orala implantat diskuterades livligt inom professionen runt millennieskiftet. Detta mot bakgrund av det ökande antalet behandlingar med orala implantat, parat med bristen på kvalitetssäkring och uppföljning. Ett sådant kvalitetsregister skulle också kunna vara ett värdefullt verktyg för forskning och utveckling.

För ca 15 år sedan påbörjades vid Karolinska Institutet, under professor Björn Klinges ledning, ett projekt för att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för orala implantat. Det primära syftet var kvalitetssäkring och uppföljning av behandling med orala implantat i Sverige. Den initiala finansieringen säkrades med medel i miljonklassen som tilldelades av regeringen via Socialstyrelsen. Medel erhölls även från andra instanser men, medvetet eller ej, finns i dag ett motstånd för offentlig redovisning av omfattningen. Vid granskning av de begränsade uppgifter som i dag är åtkomliga, rör det sig i alla fall om åtskilliga miljoner med årliga tilldelningar till projektet.

Projektet presenterades från uppstarten, och under de första åren, mycket positivt och svansföringen var hög.

 

En kort tillbakablick

Arbetet påbörjades 2004-2005 och efter en tid kunde Svenska Dentala Implantat Registret, SDIR, presenteras av professor Björn Klinge, som också blev registeransvarig. Målsättningen uppgavs vara, att ”Registrera frekvensen av användningen av dentala implantat och det övergripande utfallet av implantatbehandlingar”.

Information om vad som händer under tiden fram till 2009 är knapphändig om inte obefintlig, men statliga och andra projektmedel tilldelades projektet. En artikel i Tandläkartidningen (2009) redogjorde för SDIR och arbetets fortskridande enligt följande:

”Före sommaren 2009 ska registret vara färdigt för inrapportering av data, är det tänkt. Genom registret skapas enastående möjligheter för kvalitetsutveckling inom svensk tandvård.”

År 2011 ser ett ”nytt” implantatregister dagens ljus. Färdigt att tas i bruk enligt professor Björn Klinge. Det är SDIR som får en nystart och byter namn till Nationellt Kvalitetsregister Dentala Implantat, NQRDI.  Det har utvecklats i samarbete med implantatföretaget Straumann och det register de använder i sin uppföljande implantatverksamhet, Straumann Evaluation System (SEVS).

Tandläkartidningen meddelar i samband med denna lansering, att NQRDI är färdigt att tas i bruk december 2011 med fortsatt statlig finansiering. Samma tidskrift uppger enligt professor Björn Klinge: ”Det Återstår bara lite finjustering”. En finjustering som uppenbarligen drar ut på tiden.

Efter en ytterligare ”tyst” period i projektets utveckling uttalar sig registeransvarige, professor Björn Klinge, i januari 2013: ”NQRDI är snart i full drift”. Samma nyhet presenteras samtidigt i Tandläkartidningen: NQRDI, Nationellt kvalitetsregister för dentala implantat, är snart i full drift”.

Något senare, i november 2014, bidrar även Dental24 med information utifrån ett meddelande från registrets ansvarige: ”Nu börjar det bli möjligt att få fram spännande resultat”.

Informationen från professor Björn Klinge till Vårdanalys (en av finansiärerna) hade ett något avvikande budskap.  Vårdanalys meddelar nämligen i sin Rapport 2014:9:

”(NQRDI) har under 2014 valt att inte söka om medel då de inte ser att de gör de framsteg som de hoppas på.”

De ”spännande” resultat som skulle presenteras var uppenbarligen inte så intressanta eller spännande.

Den statliga institutionen kvalitetsregister.se sammanfattar i sin Årsrapport 2015 utfallet av de olika svenska registren.  Om NQRDI nämner de: ”NQRDI har tagit en paus och söker ej medel.”

Det sista officiella livstecknet från NQRDI finns uttryckt som en enda mening i en statlig utredning SOU 2015:76: ”Nationellt Qvalitetsregister för Dentala Implantat (NQRDI) är än så länge ganska begränsat i omfattning.”

Den europeiska föreningen för orala implantat, EAO, behandlade vid en konsensuskonferens februari 2018 frågan om ett europeiskt kvalitetsregister för implantat. De enades om att det förelåg ett konkret behov av ett sådant register inom EU. Information saknas om någon vidare utveckling skett till dags dato.

Om det till synes är så stora problem att konstruera ett fungerande nationellt kvalitetsregister kan det förmodas, att dessa problem inte förminskas på EU-nivå.

 

Vad händer nu då?

Efter 2015 saknas uppgifter i sin helhet över utvecklingen och eventuell finansiering av NQRDI. De statliga och kommunala finansiärerna synes inte heller ha någon information. Det är i vilket fall inte möjligt att få någon insyn. Hemsidan för det aktuella kvalitetsregistret NQRDI.se är dessutom, sedan en tid, nedsläckt och någon ytterligare information finns inte att inhämta.

Det misslyckade arbetet med ett nationellt kvalitetsregister för orala implantat har nu pågått under mer än 15 år och förbrukat många miljoner, men till vilken nytta för patienter, forskning och utveckling?

Det är anmärkningsvärt att andra, motsvarande svenska kvalitetsregister inom vården, har varit mycket framgångsrika och genom åren tillfört värdefull kunskap för ökad vårdkvalitet. Dessa register har också varit en väsentlig del i riktad forskning och utveckling mot kliniknära spörsmål.

Inom odontologin är det fortfarande bara registret för karies och parodontit, SKaPa, som är aktivt och fungerar väl.

I dagarna planerar en grupp från Jönköping att göra ett nytt försök med ett implantatregister för orala implantat i samarbete med registret SKaPa. Förhoppningsvis kan de dra lärdom av alla de tidigare misstag som projektgruppen för SDIR och NQRDI gjort genom åren.

Det är bara att önska gruppen i Jönköping lycka till med uppbyggnaden av ett efterlängtat fungerande kvalitetsregister för orala implantat!

Stig Karlsson
Professor emeritus

 

Relaterat: