Tandteknikern som var pionjär på tandimplantat

Personporträtt

Utveckling av tandtekniska lösningar för tandimplantat blev en livsuppgift för Ingemar Galéus. Redan 1975 kom han med i den experimentella grupp som arbetade med Per-Ingvar Brånemarks banbrytande innovation. Med sin tandtekniska kompetens kom Ingemar Galéus att påverka valet av avtrycksteknik, distanser och hättor för en ny industri som skulle nå ut över hela världen.

Ingemar Galéus tillfrågades 1975 om att vara med i Per-Ingvar Brånemarks grupp som arbetade med utveckling av implantatuppfinningen. Året därpå startade han Galéus Dentalteknik och i mer än 10 år ägnade han sig sedan uteslutande åt arbetet med käkbensförankrade konstruktioner. Som den första tandteknikern var Ingemar engagerad i allt ifrån utveckling och tillverkning av komponenter till utbildningar och mentorskap för tandläkare och tandtekniker.

Ingemar Galéus berättar:

Det var alltid intressant att sitta ner med Per-Ingvar Brånemark och diskutera hur konstruktionerna skulle se ut. Per-Ingvar hade ofta funderingar även kring tandteknik. Han var bland annat tidigt ute med tankar om scanning av implantaten för att få bättre passform, en teknik som skulle slå igenom långt senare. Ofta gick jag också ner till Per-Ingvars instrumentmakare Viktor Kuikka på Anatomiska institutionen som tillverkade själva implantaten. Där kunde jag ventilera mina idéer om avtrycksmetoder, material och design av komponenter.

Godkännande från Socialstyrelsen 1976

Efter en lång experimentperiod och tack vare omfattande uppföljningsdata lyckades Brånemark få metoden godkänd av Socialstyrelsen 1976. Skepsisen från tandläkarprofessionen var då fortfarande mycket stor. I sitt beslut angav Socialstyrelsen att broarna till implantaten skulle utföras som konventionella guld-akrylbroar och att 75 patienter från experimentperioden skulle få dessa broar som permanenta.

De patienter som sökte sig till den nya implantatbehandlingen hade ofta mycket svåra problem med sina tänder. Som förberedelse inför operationen fick alla patienter i gruppen träffa en psykiatriker som förklarade behandlingsgången med den då helt okända tekniken.

IG: Jag tillverkade 75% underkäkar och 25% överkäkar till den här gruppen. Eftersom jag var först i världen som tandtekniker att utföra dessa konstruktioner hade jag ingen kollega att rådfråga. Jag fick testa en rad olika inbäddningsmassor och lödmassor eftersom de material som vi normalt använde visade sig undermåliga för den precision som implantaten krävde. Det gick inte att åstadkomma passiva broar men vi fick ändå acceptera resultaten. Även kirurger och protetiker fick tänka nytt och medverka till att utveckla implantattekniken. Efter hand blev materialen bättre och till slut lyckades vi få fram en godtagbar passform.

Avtrycksteknik med öppen sked

IG: Till en början användes hydrokolloid med snäpp-in avtryckstoppar som avtrycksteknik men den hade dålig precision för implantat. Istället utvecklade jag en teknik med öppen sked och Kühns avtrycksgips, vilket gjorde att min arbetsmodell gick att lita på. Den skeden hade jag sedan mönsterskydd på i flera år.

  • Den gamla avtryckstekniken med hydrokolloid och snäpp-in avtryckstoppar fungerade inte bra för implantat.

  • Implantat krävde en ny avtrycksteknik med bättre precision. Efter många tester kunde Ingemar introducera tekniken med öppen sked och Kühns avtrycksgips.

Egen tillverkning av distans och centrumskruv

I början stod Galéus Dentalteknik för framställning av distanser och centrumskruvar medan instrumentmakare Viktor Kuikka på Anatomiska institutionen svarvade fixturerna.

När Nobelpharma i början på 1980-talet skulle ta över produktionen var Ingemar med och rekommenderade vilken distans som skulle gälla.

IG: Då valde jag den låga cylindriska distansen för placering på tandköttsnivå, som då var den optimala för oss tandtekniker att arbeta på.

Samarbete med Sjödings

IG: I samarbete med AB John Sjöding uppfann jag en No-Ox hätta som skulle hjälpa tandteknikern att gjuta broarna i Sjödings C-guld eller senare D-guld. Fästskruven bestämde jag skulle vara i Sjödings Superclasp. När Nobelpharma (senare Nobel Biocare) startade sin egen tillverkning fortsatte de med samma material.

Ingemars ursprunglig designskiss på No-ox hättan som han uppfann i samarbete med Sjödings.

Privat implantatklinik

1976 startade Ingemar och ett antal tandläkare och specialister en privat specialistklinik för tandimplantat i Göteborg som de drev under några år.

IG: Det blev en intensiv period med arbete på sena kvällar och helger för att ta hand om alla patienter. Efter hand upplöstes gruppen och flera av kollegorna startade andra företag i branschen.

Expansion och förvärv av SML Dentallab

IG: 1988 köpte jag SML Dentallaboratorium AB, ett labb med 18 anställda. Vi flyttade verksamheten till Karl Gustavsgatan 32 i Göteborg. Nu blev vi ett fullservicelabb men vi har under alla år behållit vårt stora intresse och kompetens kring implantatbaserade konstruktioner. Dessa har genom åren stått för ungefär hälften av vår omsättning.

Kursverksamhet och öppet hus

Redan i slutet på 1970-talet startade Brånemark kurser för team från Sverige och övriga världen. Ingemar och hans medarbetare var med redan i denna pionjärfas och ledde kurser för tandtekniker. Efter några år skulle det som idag är Nobel Biocare ta över den verksamheten.

Ingemar arrangerade också egna kurser för utbildning av hela team i AB John Sjödings lokaler i Kista Stockholm. Förutom Ingemar fanns bland lärarna professorer, övertandläkare och andra pionjärer på området.

Senare höll Nobel Biocare sina 2-dagarskurser för skandinaviska tandtekniker på SML. Det var också vanligt att tandläkare och tandtekniker som deltog i Brånemarks stora kurser dök upp på SML för att lära sig mer och diskutera fall.

Dr Y Komiyama från Japan har besökt Ingemar och SML vid många tillfällen sedan slutet på 1970-talet. Senast möttes de på Riksstämman 2018.

IG: Vi hade alltid öppet hus på SML! Att som tandtekniker vara först med utveckling av tandimplantat har inneburit att jag och SML haft besökare från hela världen. Besökarna kom från USA, Japan, Frankrike, Portugal, Spanien, Brasilien och många andra länder. Vi har också haft kunder från olika länder som behövt support innan deras egna tekniker fått utbildning. Många kollegor har också hört av sig med frågor och idéer till oss. Mitt visitkort var mycket eftertraktat på den tiden!

Utveckling hörapparater

Ingemar medverkade också i Brånemarks uppmärksammade projekt kring benförankrade hörapparater och ansiktsproteser. Samarbetet ledde till att han kom att utveckla och tillverka fästen av olika slag.

IG: Jag hade också förmånen att få vara med under experimentperioden för utveckling av hörapparater, där jag gjorde kopplingen till patientens befintliga hörapparat. Vid förlust av ytteröra eller öga, föreslog jag Sjödings 2mm No-Oxtråd kombinerat med Öquistknäppen, som jag lödde ihop. Öronproteser, näsproteser och ögon tillverkades av en sjukhustandtekniker, så kallad anaplastolog.

 Digitaliseringen startar

SML var också tidigt ute med dentalscanners och köpte den första scannern som Nobel Biocare kom ut med. Med den tillverkades aluminahättor och aluminabroar som det brändes porslin på.

IG: P-I Brånemark hade tidigt idéer om att det måste gå att bestämma positionen på implantaten, som hade standardutseende. Det tog lång tid men idag görs alla tandimplantat med dentalscanners. När teknikern designat konstruktionen skickas den till ett fräscenter. Likaså kan avtryck tas med en munscanner, där filen skickas till laboratoriet.

Tylösandsdagarna

Ingemar var med och startade Tylösandsdagarna tillsammans med ett antal specialister i kirurgi och protetik 1984. Tylösandsdagarna har arrangerats årligen sedan dess och är numera den största mötespunkten i Sverige med fokus på protetik för tandläkare, tandtekniker samt dental- och implantatleverantörer. Mötet arrangeras av Tylösandskommittén och SFOP – Svensk Förening för Oral Protetik.

Utmaningar med dagens alla implantatsystem

IG: Idag finns en mängd olika implantatsystem på marknaden. Som labb servar vi många tandläkare och måste kunna hantera alla typer av komponenter som ingår i de olika systemen. Detta är en stor utmaning för labben. 

Hållfasthet och estetik ledstjärnor

IG: Jag har genom åren stått säker på min plattform. Hållfasthet och estetik har genomgående varit mina ledstjärnor i arbetet med tandimplantat. Idag blir allt perfekt utfört tack vare den nya digitala tekniken.

Unik patientkontakt

IG: När jag gjorde de första 1000 broarna träffade jag alla patienterna. På den tiden hade många patienter så stora problem med sina tänder att jag tror jag kan säga att vi nästan räddade livet på flera av dem. Genom åren har vi också träffat många spännande patienter, alltifrån musiker till skådespelare, politiker och kungligheter.

Engagerad personal och nya ägare

IG: Min personal har alltid varit mycket engagerad och välutbildad. Det har betytt mycket för att vi kunnat leverera estetiska och funktionella konstruktioner med hög kvalitet. Jag är också tacksam över att ha haft en så fantastiskt trevlig personal. Det har bidragit till att jag fortsatt arbeta ända fram till idag.

Sedan drygt ett år har SML nya ägare. Nu är det Jonas Togell som tagit över stafettpinnen ihop med sin fru Camilla.

IG: Jag önskar dem all framgång tillsammans med teamet på SML. De ligger väl framme i utvecklingen med den nya digitala tekniken och är väl rustade för att serva både gamla och nya kunder.

 

/Berättat för Gunilla Ekholtz
Maj 2019