Tandvårdsforum – offentligt och privat i dialog om tandvård i Västra Götaland

KONFERENS

Tandvårdsforum är en återkommande konferens för politiker och tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen tillsammans med tandvårdens privata och offentliga vårdgivare. Årets tema kretsade kring tandvård för barn och unga samt äldre och sköra.

Målet med Tandvårdsforum är att få ett bredare och djupare underlag för fortlöpande planering och utveckling för de olika aktörerna, både offentliga och privata. Initiativet kommer från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen.

Utmaningar och lärdomar inom tandvården för barn och unga och för äldre och sköra

Ett referat av diskussionerna har sammanställts av arrangören. Dental24 vill gärna göra slutsatserna tillgängliga för våra läsare. En länk till den fullständiga rapporten/referatet finns längst ner.

Barn och Unga

Diskussionen utgick från följande frågeställningar:
– Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga?
– Hur möter vi barn och ungas vårdbehov på nya arenor?

Här är några av alla de förslag och åsikter som kom fram under dagen:

  • En tydligare och mer konkurrensneutral ersättningsmodell för tandvård till barn och unga 3-24 år. Modellen medför en ökad transparens samt bättre möjlighet till uppföljning, utan att tynga vårdgivarnas administration. Den baseras på en ny metod för viktning av socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI), som gör det möjligt att omfördela resurser från friskgruppen till gruppen med stora behov av tandvård.
  • Ökad samverkan med kommuner som en del i folkhälsoarbetet. Munhälsan påverkar allmänhälsan. Folktandvården vårdsamverkar med Närhälsan runt om i Västra Götaland.
  • Ökad riskspridning ger fler privata vårdgivare för barn och unga. Nationellt omsätter privattandvården något mer än Ftv men har knappt en femtedel av den landstingsfinansierade tandvården.
  • Stora utmaningar för tandvården till barn och unga. Tandvårdsbehovet har ökat dramatiskt i vissa områden. Hur och var når vi de mest utsatta barnen. Räcker tandvårdens barnkompetens? Räcker resurserna?
  • Mycket stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper och orter. Tandvårdsteamen bör samverka kring riskbarn med personal från kommun & hälso- och sjukvården – t.ex familjecentraler, BVC, dietister och psykologer för att påverka beteenden. Hitta nya arenor för att möta målgruppen – t.ex fluor-bar på Kulturkalas, Gothia Cup, Universeum (vetenskapsmuseum) mm. Familjestrategi där Ftv en part i familjecentralen för att nå ut till familjer med ogynnsamma vanor.
  • Vägar till en god barn- och ungdomstandvård handlar bl.a. om kontinuitet – återkommande besök hos samma tandläkare varje gång ger en kraftig sänkning av karierade och lagade tänder. DLE – Det Lilla Extra som ett telefonsamtal med frågan Hur har det gått? uppskattas av alla.
  • Svenskarnas munhälsa är god men den landstingsfinansierade tandvården för 3-21 (24) åringar står inför stora utmaningar. Många nyanlända har enorma vårdbehov. Nuvarande system kommer inte att hålla. Det finns risker med systemet med fast belopp baserad på genomsnittligt vårdbehov. Vårdgivare anpassar vården utifrån ersättningen för att undvika underskott, vilket kan leda till att patienter underbehandlas. Vårdgivare undviker etablering i områden där patienterna har stora vårdbehov.

Äldre och sköra

Några frågeställningar som diskuterades under dagen:
– Vad är god tandvård för äldre?
– Kan bra samspel och samordning mellan VGR, vårdgivare och kommun förbättra hälsan för våra äldre?
– Hur kan erfarenheter från olika verksamhetsområden tillämpas i ett bredare perspektiv?
– Kan vi lära och låna metoder mellan yngre och äldre, och samverkan mellan privat och offentlig vård?

Här några åsikter som kom fram i diskussionerna:

  • Tandvården har en enormt viktig funktion att upptäcka sjukdomar bland äldre. Tandvårdsteam måste därför vara nyckelpersoner i samarbetet för multisjuka, gamla människor. Bedömning och intervention för munhälsan måste finnas i all utredning och behandling vid demensutredning, diabetes, stroke och psykiatriska diagnoser mm. Tandvården borde ta bredare folkhälsoansvar.
  • Idag har äldre kvar fler egna tänder än tidigare, det kräver mer tandvård – något som inte prioriteras i äldreomsorgen. Många känner varken till munhälsans betydelse för allmänhälsan, eller sina rättigheter som nödvändig tandvård och årlig munhälsobedömning i bostaden.
  • Behöver strategier för att hindra att sköra och äldre människor tappar sin kontakt med tandvården. Det finns samband mellan dålig munhälsa och flera allvarliga allmänsjukdomar. Medicinsk personal bör ges ökad kompetens om munhälsa och dess inverkan på allmänhälsan. Ökat samarbete mellan vårddiscipliner krävs för att skapa en professionsöverskridande hälsofrämjande prevention och vård.
  • Silvertsunamin – ökad andel äldre bland befolkningen är en stor utmaning. Hur ska alla klara munhälsan genom hela livet, från tiden som oberoende till skör och beroende? Det finns oerhört många kunskapsluckor i äldrevården.
  • Information om ekonomiskt stöd når inte alltid fram till patient, anhöriga och personal.
  • Tre veckors äldretandvård ingår nu i tandläkarutbildningen men mer önskas.
Taggar
KONFERENS