Uppmaning till regeringen angående kompetensförsörjningen inom tandvården

Personalbrist

Den framtida kompetensförsörjningen inom tandvården står inför mycket stora utmaningar. Situationen är redan idag mycket ansträngd på många håll i landet. Tidigare var detta framför allt märkbart i glesbygdsområden och mindre tätorter men sedan några år finns problematiken i princip över hela landet.

Brev till Regeringskansliet:

Socialminister Lena Hallengren

Minister för högre utbildning Matilda Ernkrans

Uppsala 4 september 2019

Bakgrund

Den totala uppskattade behovet av tandläkare beräknas vara ytterligare nästan 200 helårsarbetare i riket.[1] Effekten av de rekryteringssvårigheter som finns är en försämrad tillgänglighet för patienter och för personalen en arbetsmiljö som präglas av en mycket hård arbetsbelastning.

Ett sätt att öka tillgången på allmäntandläkare är att skapa snabbare vägar till svensk legitimation för personer med tandläkarexamen från land utanför EU/EES. Under 2017 och 2018 mottog Socialstyrelsen sammanlagt 676 ansökningar om granskning av utländsk utbildning för tandläkare varav 564 har fått sin utbildning godkänd. Av dessa ansökningar har 90 personer erhållit svensk legitimation och kan därmed arbeta som tandläkare i Sverige. Övriga arbetar för att klara de krav som krävs för svensk legitimation och det är tyvärr för de flesta en mycket lång väntan för att få etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Nuläge

Tandläkare med utbildning utanför EU/EES har tre valmöjligheter för att få ansöka om svensk tandläkarlegitimation. De kan gå hela utbildningen igen i det svenska systemet, de kan gå Kompletterande utbildning för tandläkare (KUT) eller göra ett kunskapsprov följt av en sex månaders praktik på en klinik. Oavsett om de söker till KUT eller studerar själva måste alla få sin utländska utbildning granskad av socialstyrelsen samt visa intyg på godkända svenskastudier.[2]

Kompletterande utbildning för tandläkare (KUT)

KUT omfattar ett års heltidsstudier (60 hp). Under utbildningen varvas teoretiska studier med klinisk praktik. Efter slutförd utbildning har studenten de kunskaper och färdigheter som krävs för tandläkaryrket i Sverige, och kan ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.[3] Programmet ges idag vid tre lärosäten i Sverige; Göteborgs Universitet, Karolinska Institutet och Malmö Universitet. Sammanlagt erbjuds tre uppstarter per år motsvarande ca 45 utbildningsplatser. Antal behöriga sökande till platserna varierar mellan 136-211.[4]

Kunskapsprov och praktisk tjänstgöring

Som alternativ kan person med utländsk utbildning själv studera och genomföra ett kunskapsprov. Kunskapsprovet, som består av en teoretisk och en praktisk del, ges av Karolinska Institutet i Stockholm. 140 personer kan skriva provet vid varje tillfälle. Antal teoretiska tillfällen var under 2017 och 2018 fyra per år. Platserna motsvarar inte antalet anmälningar. Andelen som karar proven är relativt låg, tex klarade 37% av deltagarna det teoretiska provet i mars och motsvarande siffra för tillfället i september var 18%. Det praktiska kunskapsprovet har något högre andel godkända för 2018.[5] Diskussioner förs om att starta en förberedande utbildning, likt den som tagits fram för läkare, för att skapa bättre förutsättningar för att klara kunskapsprovet. Läkarnas förberedande utbildning startade hösten 2016 och är framtagen av Arbetsförmedlingen i samarbete med Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Utbildningen består av 11 veckors heltidsstudier.

Efter godkänt kunskapsprov fattar Socialstyrelsen beslut om praktisk tjänstgöring. Detta innebär att personen ska genomföra en sex månader lång tjänstgöring vid en klinik. Plats för tjänstgöringen får sökande själv ombesörja och det kan vara svårt att hitta en klinik som har möjlighet att ta emot personen. Parallellt med tjänstgöring ska sökande genomföra en kurs i svensk författningskunskap. När såväl kursen som tjänstgöringen är genomförd och godkänd kan personen ansöka om svensk legitimation.

 

Förslag

Följande skulle bidra till att snabbare slussa ut fler tandläkare i arbete:

  • Öka antal KUT-platser vid lärosäten som idag ger programmet.
  • Inrätta fler KUT-platser i landet och med en större geografisk spridning. Detta skulle bidra till att fler utlandsutbildade tandläkare kom i arbete snabbare, och med en säkerställd kvalitet.
  • Omgående start av en förberedande utbildning inför kunskapsprov. Denna skulle med fördel kunna vara digital. Satsningen skulle bidra till att fler klarade kunskapsprovet och kunde ta nästa steg till praktisk tjänstgöring.
  • Ersätta kliniker som anställer sökande för praktisk tjänstgöring med statliga medel. Detta för att stimulera att fler kliniker tar emot sökande och säkerställa att det finns tillräckligt med platser för de som klarar kunskapsprovet.

 

Malena Ranch, regionråd (MP) Ordförande, vårdstyrelsen Region Uppsala

Miriam Eriksson (C )1 vice ordförande, vårdstyrelsen Region Uppsala

Marcus Wennerström (S) 2 vice ordförande, vårdstyrelsen Region Uppsala

[1] Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård, Nationella planeringsstödet 2019, s 102, Socialstyrelsen

[2] Godkända svenskastudier motsvarar godkänt betyg eller resultat i svenska 3 eller svenska som andraspråk 3 vid Komvux (gymnasial vuxenutbildning) alt svenska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). Kurs eller prov som ger behörighet till högskolestudier. https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-utanfor-eu-och-ees/tandlakare/lar-dig-svenska

[3] https://edu.mau.se/sv/program/oaktl

[4]https://utbildning.ki.se/sites/default/files/migrate/2018/06/19/anmalnings_och_antagningsstatistik_kubh18.pdf    

https://utbildning.ki.se/sites/default/files/migrate/2018/03/01/anmalnings_och_antagningsstatistik_kompl_utb_vt2018.pdf

[5] https://ki.se/dentmed/kunskapsprov-for-tandlakare-med-utbildning-fran-lander-utanfor-euees

Taggar
Personalbrist