Utför tandläkare onödigt omfattande och dyra behandlingar?

TANDVÅRDSSTÖDET

Enligt Riksrevisionen överutnyttjas stödet till följd av tandläkares överbehandling. Riksrevisionen rekommenderar därför förbättrade kontroller och förstärkta sanktioner. I ett bemötande framhåller Privattandläkarna att slutsatserna är missvisande eftersom ett antal grundantaganden i rapporten är felaktiga.

Syftet med Riksrevisionens granskning

Riksrevisionens granskning syftade till att studera förekomsten av överutnyttjande i det statliga tandvårdsstödet till följd av att vårdgivare ger mer omfattande och dyrare behandling än vad som tandvårdsstödet medger. Enligt rapporten tar frågeställningen sin utgångspunkt i Riksrevisionens mandat att främja hushållning med statliga resurser.

Frågan motiveras med utgångspunkt i den marknad för tandvård som finns i Sverige, samt i det informationsövertag tandläkaren har gentemot såväl patient som försäkringsgivare (Försäkringskassan) vad gäller patientens behov av behandling och behandlingsalternativ.

Om överutnyttjande av det statliga tandvårdsstödet kan konstateras i granskningen, är ett annat viktigt syfte att föreslå vägar för att reducera problemet.

Fältexperiment utifrån åtgärd 801

För att studera förekomsten av överbehandling analyserades ett fältexperiment som genomfördes under 2015, i samarbete mellan forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och Försäkringskassan. I experimentet ingick 735 tandläkarmottagningar, varav 369 slumpvis utvalda mottagningar mottog ett brev med information om att deras behandlingar med avseende på en viss åtgärd (åtgärd 801, dvs. permanent tandstödd krona, flera i samma käke) skulle komma att efterhandkontrolleras. Informationen innebar att vårdgivarna redan på förhand hade kännedom om att användningen av åtgärden skulle granskas för att se om den överensstämde med reglerna i tandvårdsstödet. Om förhandsinformationen leder till en förändring av behandlingsmönstret i form av en minskning av den kontrollerade åtgärden, ska det tolkas som att överbehandling förekommer. Som jämförelse fungerade behandlingsmönstret hos resterande 366 kontrollmottagningar som inte mottog denna förhandsinformation.

Handlar inte om fusk

Ett förtydligande gjordes att överbehandling kan vara svår att upptäcka, eftersom gränsen mellan vad som är att betrakta som nödvändig behandling, och vad som är vård utöver det, kan vara svår att definiera. Överbehandling ska sålunda inte sammanblandas med det som i vardagligt tal benämns bedrägeri och renodlat fusk, som ligger utanför ramen för Riksrevisionens aktuella granskning. Emellertid innebär det faktum att överbehandling kan vara svår att upptäcka, att det sannolikt är den vanligaste källan till överutnyttjande av tandvårdsstödet. Därför är den också extra intressant att studera.

Granskningens resultat

Enligt Riksrevisionen visar resultaten att överutnyttjande i form av överbehandling förekommer främst bland de 10 procenten största privata tandvårdsmottagningarna. Bland dessa minskade användningen av den kontrollerade åtgärden (åtgärd 801) med omkring 30 procent. Samtidigt ökade användningen av ett mindre omfattande, och för vårdgivaren mindre lönsamt, alternativ till den kontrollerade åtgärden. Effekterna motsvarar en kostnad för överbehandling på omkring 145 000 kronor per år och mottagning för den aktuella åtgärden. Kostnaden fördelas ungefärligen lika mellan patienterna och staten via tandvårdsstödet.

Vad den totala kostnaden för överbehandling inom tandvården uppgår till kan inte besvaras utifrån denna granskning eftersom den studerade åtgärden (åtgärd 801) inte är representativ för samtliga åtgärder inom tandvården. Emellertid tyder resultaten på att kostnaderna för bedrägeri i överbehandling med största sannolikhet överstiger dem som nämnts gällande slarv och bedrägeri i tandvårdsstödet , dvs. 104–178 miljoner kronor per år.

Rekommendationer

Med anledning av det som framkommit i granskningen rekommenderar Riksrevisionen Försäkringskassan att förbättra arbetet med att kontrollera vårdgivarnas rätt till ersättning från tandvårdsstödet. Riksrevisionen anser dessutom att regeringen bör överväga förstärkta sanktioner mot konstaterat överutnyttjande.

Privattandläkarnas bemötande 2017-10-05:

Missvisande slutsatser i Riksrevisionens rapport

Privattandläkarna välkomnar all granskning av tandvården, men anser att ett antal grundantaganden i Riksrevisionens rapport ”Överutnyttjande i det statliga tandvårdsstödet till följd av överbehandling” är felaktiga, vilket innebär att slutsatserna är missvisande.

– Då utgångspunkten för Riksrevisionens experiment är kraftigt förenklad är det svårt att dra några användbara slutsatser av resultat, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna.

Till grund för rapporten ligger ett fältexperiment, vars utgångspunkt är att ett förändrat beteende att begära ersättning, efter att vårdgivaren på förhand fått information om att en efterhandskontroll ska göras, innebär att vårdgivaren utfört och begärt ersättning för övervård.

Privattandläkarna menar att detta antagande är kraftigt förenklat och att ett förändrat beteende kan ha flera andra tänkbara orsaker. Den aktuella åtgärden (åtgärd 801) omfattas av den så kallade kronregeln som öppnar upp för olika tolkningar angående om behandlingen är ersättningsberättigad eller inte. Försäkringskassan har konstaterat att ett skäl till återkrav är att regelverket är svårtolkat. Därför kan oro för att Försäkringskassan ska göra en annan tolkning än vårdgivaren bidra till att annan åtgärd i första hand väljs under en granskningsperiod.

Riksrevisionen hävdar också i rapporten att det saknas sanktionsmöjligheter om vårdgivaren begär ersättning för icke-ersättningsberättigad tandvård. Privattandläkarna menar att detta är en feltolkning av regelverket. Försäkringskassans beslut om återkrav är en tydlig sanktion, eftersom vårdgivaren är förhindrad att i efterhand ta ut den avgiften av patienten. Försäkringskassans beslut om återkrav innebär att vårdgivarens intäkter minskar i motsvarande grad.

– Att påstå att förlorade intäkter inte innebär en sanktion tyder på stor okunskap om villkoren för företagare, säger Merit Lindberg, vd på Privattandläkarna.

Försäkringskassan har tidigare konstaterat satt det inte finns några tydliga tecken på att överutnyttjande förekommer i tandvårdsstödet och Försäkringskassans vidare farhågor om att felaktiga utbetalningar i tandvårdsstödet skulle förekomma i någon större omfattning kan avfärdas. Riksrevisionens fältexperiment förändrar inte denna bild.

www.ptl.se

Relaterad artikel/blogg: