Benersättning – vilka material fungerar bäst och kan jag lita på att de håller?

Dental media/artiklar

Professor Jan Lindhe guidar dig kring de vanligaste benersättningsmaterialen och deras hållbarhet medan Professor Jan L Wennström klargör vilka indikationsområden inom rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial som styrks av de nationella riktlinjerna.

 

Rutinmässig användning inom oral kirurgi och parodontologi

Benersättningsmedel som numera rutinmässigt används för att bevara alternativt förbättra käkbenets kvalitet och volym inom disciplinerna oral kirurgi och parodontologi ingår i transplantat innehållande t.ex. ”alloplastiska” och ”främmande kropp” material.

 

Alloplastiska benmaterial har olika lång hållbarhet enligt studier

Bland alloplastiska material som sedan länge använts kan nämnas hydroxylapatit och ß-trikalciumfosfat, antingen som rena salter eller som kombinationsprodukter. Det i Sverige troligen mest använda biomaterialet är deproteiniserat benmineral från ko som tillhandahålls som (i) block, (ii) partiklar (spongiosa; kortikalis) ofta inbäddade i nätverk av kollagen.

 

De olika produkter som saluförs har noggrant studerats i olika djurmodeller, bl.a. hund, och deras osteokonduktiva egenskaper har kartlagts och jämförts. Bland annat har man kunnat visa att transplantat (i) uppbyggda av trikalciumfosfat frisätter relativt stora mängder kalcium och fosfatjoner men att materialet resorberas snabbt, (ii) innehållande deproteiniserat benmineral frisätter små mängder kalcium och resorberas mycket långsamt (om ens alls).

 

Nya benersättningsmaterial sägs stimulera benbildning

I djurexperiment har olika benersättningsmedel jämförts avseende förmåga att stimulera till hårdvävnadsnybildning, medan motsvarande studier på människa är få. I ett antal s.k. ”case-series” har transplantat innehållande xenogent benmaterial (från annan art) visat mycket goda resultat. För närvarande pågår RCT s (prospektiva randomiserade kliniska studier) i avsikt att studera biomaterialens kort- och långsiktiga effekter som ”benuppbyggare”.

 

Vad sägs i de nationella riktlinjerna?

I de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen tagit fram konstateras att evidens föreligger för positivt behandlingsresultat av rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial vid behandling av djup bendefekt vid tand.

 

Däremot saknas vetenskapligt underlag för att kunna bedöma effekt i furkationdefekter och djupa bendefekter kring tandimplantat (associerade med periimplantit). Rekommendationen är därför att behandling med benersättningsmaterial vid de två senare tillstånden endast bör utföras inom ramen för kontrollerade studier.

 

Källa: Professor Jan Lindhe och Professor Jan L Wennström Sahlgrenska akademin

 

Läs även: Vad säger klinikerna om val av benersättningspreparat? ››