Biostimulera med diodlasrar – går det?

Laser

LASER: Många svenska tandläkare har en ”diodlaser”. Med detta menar man vanligtvis en kirurgisk laser med en uteffekt mellan 2 och 5 W. En utmärkt liten apparat för att utföra smärre kirurgiska ingrepp: friläggning av preparationsgräns eller av fixtur, borttagning av epitel i djupa fickor, frenulumplastik m.m. Många av dessa lasrars uteffekt kan reduceras till 0.5 W och kan med den användas för biostimulering. Men lasern är inte primärt avsedd för biostimulering så en del problem uppstår med doseringen.

Diodlaser1

Låt mig först skjuta in att även konventionella terapilasrar är ”diodlasrar”. Det är bara det, att de har lägre uteffekt och bredare fibrer. Allt för att göra just biostimulering- men låt oss för enkelhets skull skilja mellan ”diodlasrar” och ”terapilasrar”.

Diodlasrarna har våglängder mellan 808 och 980 nm. Alla kan användas för biostimulering. Men 808 nm har den bästa penetrationen och det kan ibland vara värdefullt. 980 nm absorberas mera ytligt och man får se upp med värmeeffekter. Problemet ligger huvudsakligen i fibern. Den är mellan 200 och 400 µm (mikrometer = 0,001 mm) i diameter. Då blir det problem. Fast en del diodlasrar har speciella adaptrar för biostimulering, och då blir det genast enklare, men inte okomplicerat.

Låt oss se på hur dosen beräknas! Med en uteffekt på 500 mW och en tid på 10 sekunder får vi en energi på 5000 millijoule = 5 joule (J). Om fiberns yta i kontakt med vävnaden är 1 cm2, då räknas dosen (energitätheten, J/cm2) ut så här: 5 delat med 1 = 5. Alltså 5 J/cm2. Om fiberns yta är 0.25 cm2, vilket är mycket vanligare (ungefär som ljushärdaren), då blir kalkylen 5 delat med 0.25 = 20 J/cm2! Dosen har alltså ökat väsentligt bara för att träffytan är mindre. All energi har ju samlats på en mindre yta. Hur blir då dosen om träffytan är 400 micrometer i diameter? (πr2, ni vet) Just det, väldigt hög! Och då kan vi snabbt hamna inom dosområden som är inhiberande snarare än stimulerande. Ett sätt att komma runt detta är att svepa med fibern på 3-4 mm avstånd, måtta en halv cm2 och ge 5 J. Ljuset är divergerande, så en hel cm2 kommer att belysas. Det är litet krångligt, men det fungerar. Så om man gör sig omaket att fundera litet på doseringen, då har man en ”gratis” terapilaser.

Nu är 500 mW ganska mycket för många dentala indikationer. För muskulära tillstånd är det utmärkt, men vävnaderna i munhålan är tunna och transparenta – och det är tänderna också. Kan man därför inte komma lägre än 500 mW, då får man belysa på avstånd för att reducera effekttätheten. 500 mW i direkt kontakt med en tand skadar pulpan, även med en konventionell terapilaser. Ljushärdaren ligger mellan 200-250 mW. Om du tycker att din ljushärdare har ett högre värde beror det på att det värdet anges i power density = mW/cm2. Eftersom ljushärdarens spets är ca 0.25 cm2 varierar värdet med storleken på spetsen, precis som när man räknar ut dosen, J/cm2.

Diodlaser

Laserbehandling ökar greppstyrkan!

En del tillverkare har försett sina diodlasrar med sagda reducering till 500 mW och ett speciellt handstycke för biostimulering. Det är bra. Somliga har doseringsråd. Det är också bra, åtminstone för nybörjaren. Men dosering är inte huggen i sten och råden får tas som något mellan tummen och pekfingret. Så räkna ut ytan (cm2) på fibern och lär dig vad t.ex. 10 sekunder i kontakt ger för dos (J/cm2). Därefter kan du själv bestämma över doseringen.

Efter denna kalkyl kan du alltså ha bättre kontroll över doseringen. Men vi ska ändå ha i åtanke att det alltid finns en biostimulerande faktor med, även när lasern används kirurgiskt. Ljuset sprids i ett stort område, även om vi inte ser det. I detta områdes periferi hamnar ljusintensiteten inom ett biostimulerande intervall, se bilden nedan.

Diodlaser2

Källa: Laser photoherapy – clinical practice and scientific background, 2015

 

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att även “kirurgiska” lasrar har en biostimulerande effekt. Och med litet mätande och funderande kan de även bli terapilasrar utan att offra en enda krona.

 

Tandläkare Jan Tunér

www.tuner.nu