Chairside scanning lika självklart som mobiltelefon och dator

Tandläkare

Dental24: Tandläkare Axel Schroeder vid Folktandvården Färgelanda har stor erfarenhet av chairside scanning. Han menar att digitala intraorala avtryck idag borde vara lika självklara som mobiltelefoner och datorer med tanke på påvisad hög precision och patientkomfort.  

IMG_0016.JPG Axel Schroeder

Axel Schroeder, Leg. tandläkare

Utbildad i Tyskland på Freie Universität Berlin där han tog sin examen 1982 och doktorerade 1986. Axel Schroeder var verksam som övertandläkare på universitetet i 10 år. Därefter drev han en egen praktik och arbetade också som tandläkare på ett stort häkte i Berlin. 2003 flyttade familjen till Sverige. Axel och hans fru, som också är tandläkare, började arbeta inom Folktandvården redan efter 13 veckors svenskundervisning.

Hur länge har du hållit på med digital avtryckstagning?

Axel Schroeder: Jag började arbeta med tekniken redan på universitet i Tyskland i mitten på 1980-talet när vi fick tillgång till en Cerec 1-utrustning (då från Siemens). På den tiden kunde vi fotografera tanden och designa inlays och onlays och senare också veneers. Men skepsisen var stor mot den nya tekniken och försöken på universitetet lades ner efter en tid.

När jag långt senare kom till Folktandvården i Högsäter hörde jag talas om ett projekt inom regionen där två iTero-utrustningar skulle testas. Eftersom jag är tekniskt intresserad och redan hade arbetat med digital scanning tog klinikchefen kontakt och vi fick en utrustning till Ftv Färgelanda medan den andra hamnade i Borås.

Det var 2012 men tyvärr blev utrustningen stående i mer än ett år innan IT-experterna lyckades koppla upp systemet. Systemet fungerar med WiFi men med hänsyn till patientsäkerhetsbestämmelser och brandväggar blir det lite mer komplicerat när den ska installeras i stora organisationers intranät.

I början hade vi en hel del överföringsproblem. Filerna hopade sig och vid ett tillfälle hade jag en kö på 20 patienter som jag scannat men det löste sig förstås efter hand.

 

Det scannade avtrycket som det ser ut när det kommit till det tandtekniska labbet.

Det scannade avtrycket som det ser ut när det kommit till det tandtekniska labbet.

Fysiska modeller av det scannade avtrycket.

Fysiska modeller av det scannade avtrycket.

Hur många avtryck har du gjort hittills?

Axel Schroeder: Vi har nu varit igång i två år och scannat långt över 500 led. Numera scannar jag i stort sett alla tandstödda protetiska fall, även svårare fall som jag får i min roll som resurstandläkare.

Från första början dokumenterades alla fall men p g a att forskningsanslaget från FoU Västra Götalandsregionen var orimligt lågt fick jag lägga ner den ambitionen. Även projektet om kvalitetsgranskning lades ner.

 

Vilka är de största fördelarna med digitala avtryck enligt dig?

Axel Schroeder: Digital scanning kräver ett strikt arbetsflöde vilket gör att man alltid arbetar med stor noggrannhet. Tack vare förstoringen ser man tydligt på skärmen hur bra eller dåligt man har jobbat och vilka förbättringar man kan göra.

Det som främst talar för digital scanning är att kvaliteten är reproducerbar på en konstant hög nivå. Jag har inte haft en enda omgörning genom åren!

Tandteknikerna får också en ökad chans att göra ett bra arbete, bl a genom att man som tandläkare i förväg kan beräkna det utrymme som krävs mellan tand och antagonist plus om gemensam inskjutningsriktning finns vid bropreparation.

Konventionella avtryck är mer oförutsägbara p g a att förhållandena varierar med olika felkällor i material och modeller. Dessutom får man alltid räkna med att den mänskliga faktorn spelar in.

Det finns också miljöfördelar med det digitala avtrycket – man slipper avtrycksmaterial och avtrycksdesinfektion. Personalen skyddas genom att de inte behöver plocka ut avtrycksskeden och leveransen labbet går på nolltid.

Misslyckandefrekvensen är mycket låg eftersom exaktheten blir bättre i det långa loppet. Om det någon gång händer p g a materialfel finns i gengäld de digitala filerna kvar hos tandteknikern.

Tidsmässigt går det ungefär lika fort att skanna 1-3 led som att göra konventionella avtryck. Större fall tar längre tid än avtryck med sked.

 

Hur upplever patienterna denna nya teknik?

Axel Schroeder: Jag har inte mött någon patient som inte uppskattat den digitala tekniken. I mina mätningar har patientkomforten mätts på en skala från ”Obehagligt =1” till ”Inget obehag alls =5” och resultatet bland mina patienter är 4,5 i snitt.

Tekniken underlättar mycket för patienter som lider av kväljningsreflexer.

Att få allt gjort vid ett enda besök är förstås en stor fördel för patienter om bor långt från kliniken, men det förutsätter att det även finns en fräsanordning på kliniken.

 

Gör du fortfarande analoga avtryck och i så fall varför?

Axel Schroeder: Jag gör konventionella avtryck när jag behöver pelare och stift efter rotbehandling och för proteser. Jag använder heller inte digitala avtryck till alla KBF-konstruktioner, eftersom iTero endast kan användas med scan bodies till Straumann-implantat.

 

Är det svårt att komma igång med digitala avtryck?

Axel Schroeder: Inlärningen av programvaran är inga problem! Det digitala tar ju över på alla områden. Idag är det bara tandläkaren som jobbar analogt. Så fort man kommer över till dentallabbet i arbetskedjan tar det digitala över.

 

Är detta något för alla tandläkare eller bara vissa?

Axel Schroeder: Jag som arbetar med allmäntandvård använder idag digital scanning för 90-95% av alla avtryckEn kollega till mig som är 63 år har nyligen kommit igång med tekniken.

 

Hur tror du framtiden ser ut för digital intraoral scanning?

Axel Schroeder: Många Ftv-kliniker har varit här och tittat på tekniken men ingen har kommit igång. Det går för långsamt.

På tandläkarhögskolorna i Stockholm och Umeå får studenterna prova på tekniken och i Göteborg är man på gång att introducera tekniken. Det är en logisk utveckling, särskilt med tanke på att nyare helkeramiska material och frästa/sintrade arbeten kräver CAD/CAM och scanning!

Min erfarenhet är dock att teknikbyte alltid tar lång tid – när jag kom till Sverige kom digital röntgen stort men det tog åtta år att implementera!

Glädjande nog har jag hört att vi snart ska få testa ett antal nyare digitala avläsningssystem i ett nytt projekt inom regionen och då hoppas jag förstås få vara med i utvärderingen.

 

Hur hamnade familjen Schroeder i Sverige?

2003 beslutade sig familjen Schroeder för att flytta till Sverige. Det enda gången Axel besökt Sverige innan dess var i samband med Partille Cup (handboll) 1972.

Både Axel och hans fru är tandläkare. De kom först till Folktandvården Henån på Orust. Axel var sedan under en tid verksam på enmanskliniken Ftv Högsäter. Senare lades den och andra kliniker i området ner och samlades i Ftv Färgelanda/Munkedal där han är verksam idag.

Tandläkarutbildningen i Europa följer EU-regler. När Axel och hans fru kom till Sverige läste de svenska på Folkuniversitetet i 13 veckor och började efter hand arbeta på klinik en dag i veckan under studieperioden.

Axel menar att den största skillnaden mellan Sverige och Tyskland är att Tyskland har en annan helhetssyn på tandvård, vilket bl a kan ha att göra med gränssnittet till specialisttandvården. En annan skillnad är att det i Sverige finns en försäkringskassa medan Tyskland hade 450 kassor då Axel arbetade där (nu finns 130 kvar). Det medför att ersättningarna är olika i de olika kassorna och leder till varierande behandlingsutbud.

 

/Berättat för
Gunilla Ekholtz
Skribent Dental24

 

Läs också tidigare artikel Sökandet efter det perfekta avtrycket” >>