Fobisk tandvårdsrädsla kan botas
Forskning och studier/artiklarTANDVÅRDSRÄDSLA: Genom ett väl utvecklat samarbete mellan tandläkare och psykologer botas numera 80% av patienterna med svår tandvårdsrädsla på specialistkliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Folktandvården Västra Götaland. Professor Magnus Hakeberg redogör här för den tvärdiciplinära forskning under mer än 30 år som ligger bakom framgången.
FolkhälsoperspektivCirka fem procent av Sveriges vuxna befolkning lider av svår tandvårdsrädsla och en stor andel av den övriga befolkningen känner ett viss mått av obehag för att gå till tandläkaren. Bland barn ökar rädslan under tonåren men når i vuxen ålder en rätt konstant nivå. Magnus Hakeberg har forskat på tandvårdsrädsla sedan 1990-talet och samarbetar på Avd för odontologisk psykologi och folkhälsa med ett antal psykologer. Arbetet är en del av ett mångårigt forskningssamarbete mellan Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet samt Folktandvården, Västra Götaland kring problemområden som psykosomatik, smärta och fobisk tandvårdsrädsla. |
 Magnus Hakeberg, professor |
Smärta och förväntansångest
”De vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla är upplevd smärta, dåligt bemötande av tandvårdspersonal och rädsla för vad som ska hända. Även den som aldrig varit hos en tandläkare kan känna stort obehag, ofta som ett resultat av att andra har berättat om t ex stora sprutor och borr”, säger Magnus Hakeberg.
Patienter som lider av svår tandvårdsrädsla söker ofta själva till vården för sin fobi. Vissa kommer på remiss från läkare medan andra får hjälp av anhöriga att söka vård.
Desensibilisering grunden för dagens behandling av fobi
De metoder som idag används för att bota tandvårdsfobi bygger på en kombination av avslappning och kognitiv beteendeterapi.
Behandlingen har sin grund i den sydafrikanske psykiatern Joseph Wolpes studier av allmänna fobier som t ex spindlar och ormar. Han lanserade i slutet av 1960-talet en metod som kallas systematisk desensibilisering, vilken innebär att patienterna under kontrollerade former och avslappning utsätts för samma stimuli som orsakar fobierna för att långsamt avvänja sin fobi.
På Göteborgs universitet började Sven Carlsson, professor i psykologi, i mitten på 1970-talet intressera sig för tandvårdsfobi och kom då fram till att den har samma grund som t ex fobi för ormar.
I samarbete med professor Alf Öhman vid Odontologiska institutionen, och senare professor Ulf Berggren m fl inleddes en framgångsrik forskning kring tandvårdsrädsla. Från att i början ha engagerat ett fåtal forskare har forskningsområdet idag sex seniora forskare och sex doktorander vid Avd för odontologisk psykologi och folkhälsa.
|
”Den onda cirkeln” – psykosociala och orala faktorer bidrar till att upprätthålla och förstärka svår tandvårdsrädsla och undvikande av tandvård.
|
En viktig del i framgången var inrättandet av interdisciplinär forskning och en klinisk enhet. Den kliniska organisationsstrukturen med ett tandvårdsteam och psykologer är delvis fortfarande unik både i Sverige och internationellt, speciellt med tanke på att den har funnits i nästan fyra decennier.
I dag består denna enhet, där Magnus Hakeberg är verksam, av två psykologer, fyra tandläkare, fyra tandsköterskor och en tandhygienist.
Tillvänjning och gott omhändertagande
”Tillsammans har vi arbetat fram ett vårdprogram med hjälp av kognitiv beteendeterapi som blivit mycket fruktsamt. Det handlar om att omstrukturera tänkandet samtidigt som patienten får närma sig olika ångestväckande moment inom tandvård och sålunda lära sig att t ex ringa och boka en tandläkartid, besöka mottagningen, prata med tandläkaren, sitta i stolen, prova borr osv”.
”Det är ett slags utbildning som syftar till att patienten ska få kontroll över situationen och känna förtroende för personalen. Patienterna går igenom en hierarki av moment och det är fantastiskt tillfredsställande att få se hur en patient successivt klarar av de olika momenten”.
”Det är alltid viktigt att ge dessa patienter tillräckligt med tid så att de känner sig trygga. På kliniken försöker vi också att få patienten att inte bli beroende av samma tandläkare. Målet är att patienten på sikt ska klara av att byta tandläkare, även utanför specialistkliniken”.
”På vår klinik botar vi idag 80 procent av de riktigt fobiska vuxna från 20 år och uppåt”, berättar Magnus Hakeberg.
Behandlingsmetoden har dokumenterats i åtta avhandlingar och ett stort antal artiklar från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En ny avhandling av doktorand Viktor Carlsson försvarades nyligen, se nedan.
Sverige och Göteborg ligger i forskningsfronten internationellt på detta område.
Högkostnadsskydd för fobisk tandvårdsrädsla unikt för Sverige
”Sverige är ensamt i världen om att ge ersättning för behandling av fobisk tandvårdsrädsla (Högkostnadsskyddet S10), vilket innebär att patienten kan behandlas till reducerad kostnad”.
”Kravet för att ersättningen ska utgå är att behandlingen görs i samarbete mellan tandläkare och psykolog. Idag har också alla landsting kontakt med en psykolog/psykiater/psykoterapeut inom tandvården”, fortsätter han.
”En nyligen genomförd genomgång visar systemet över lag fungerar bra. Alla landsting har en ram för denna behandling men kostnaden kan skilja för den enskilde patienten mellan landstingen”, berättar Magnus Hakeberg.
En artikel om hur landstingen sköter S10 avseende behandling av tandvårdsrädsla presenteras i Tandläkartidningen nr 7 2015.
Stora hälsokonsekvenser för personer med grav tandvårdsrädsla
Kognitiv beteendeterapi kan vara en hjälp mot grav tandvårdsrädsla/fobi, visar en avhandling av doktoranden Viktor Carlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som försvarades den 29 maj 2015.
En av slutsatserna i avhandlingen är att vuxna patienter som lider av grav tandvårdsrädsla och tandvårdsfobi ofta är missnöjda med sitt orofaciala utseende. Missnöjet kan kopplas både till en sämre munhälsa, men också till symtom på depression och generell ångest.
Avhandling Viktor Carlsson: Dental Anxiety in Adults; Psychosocial Aspects, Oral Health and Psychological Treatment
Nya rön: Tandvårdsrädslan minskar enligt ny SIFO-mätning
SIFO genomförde 1962 en stor intervjustudie med 1000 vuxna individer där en av frågorna handlade om hur rädd intervjupersonen var för att gå till tandläkaren. 2013, 50 år senare, gjorde SIFO en uppföljande studie med deltagande av 3500 personer.
Resultaten visar att tandvårdsrädsla minskat såväl bland de som har fobisk tandvårdsrädsla och de som är måttligt rädda.
Enligt Magnus Hakeberg kan resultatet säkert förklaras med att tandvården utvecklat ett bättre bemötande och att det idag finns bättre smärtlindring för patienterna.
/Gunilla Ekholtz
Skribent Dental24
gunilla@ekholtz.se
Relaterat:
Artikel, Dental24: Avslappning och kontroll bästa hjälpen för tandvårdsrädda >>
Blogg, Oralmind – Ulrika Lindmark: Rädsla – mer än Tandvårdsrädsla >>
