Folktandvården i Skåne: Konsultavtal upprör oppositionen

Audio/Web radio

Ett konsultbolag har fått i uppdrag att tillsammans med Region Skåne utreda en eventuell bolagisering av Folktandvården. Om politikerna fattar beslut om en bolagisering, då ges samma bolag möjlighet att genomföra den. Ett incitament till att vinkla rapporten, tycker oppositionen.

 

 

Den kommande utredningen och frågan om en bolagisering kommer att behandlas av regionens vårdproduktionsberedning innan själva beslutet fattas om en bolagisering.

– Jag tycker det är en mycket märkligt konstruktion. Det betyder ju att ett konsultbolag har ett intresse av att lyfta fram allt det positiva av en bolagisering säger Socialdemokraten Henrik Fritzon, som sitter i bland annat vårdproduktionsberedning.

Konsultbolaget kommer arbeta som så kallat processtöd tillsammans med tjänstemän inom regionen för att utvärdera konsekvenserna av en bolagisering. Rapporten ska sen finnas till hands som underlag när politikerna fattar beslut i frågan i mars nästa år. Uppdraget är värt en miljon kronor.

 

Om politikerna då säger ja till en bolagisering, har samma konsultbolag möjlighet att få uppdraget att genomföra den. Utan en ny upphandling.

En möjlighet som inte borde finnas tycker socialdemokraten Anna-Lena Hogerud som sitter i upphandlingsstrategiutskottet i Region Skåne.

– Om man vill ha så neutralt material så möjligt är det ju aldrig bra att hänga upp resultatet av en utredning på fortsatta uppdrag. Sen är det ju inte säkert att det påverkar innehållet, men det finns en risk. Och det är inte bra, säger Anna Lena Hogerud.

 

Avtalet har skrivits på tjänstemannanivå, men där kan man inte se en intressekonflikt.

– Vi har gjort bedömningen i den här upphandlingen att eftersom vi har upphandlat ett processtöd och inte en projektledning. Och eftersom vi äger frågan i sin helhet kommer vi kunna belysa frågan på ett korrekt sätt, säger Karin Ekelund, ledningsstrateg och projektledare på Region Skåne.

 

Källa: SR: Nyheter/Ekot

 

Relaterad artikel: Vem ska äga/driva vårdverksamhet – samhället eller kapitalet?