Ingen legitimation för tandtekniker

Tandtekniker

Tandtekniker24: Riksdagen har den 5 december fattat det definitiva beslutet att det inte blir någon legitimation för tandtekniker. Att det inte blev någon legitimation för tandtekniker var väntat. F.d. VD i Dentallaboratoriernas Riksförening, Greger Oxhammar kommenterar.

 

I Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU2, Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns inte ett ord om legitimation för tandtekniker. Några motioner från riksdagens ledamöter fanns inte i detta ärende. Det formella beslutet fattas den 16 december.

Tandläkarna har hela ansvaret för behandlingen av patienten. Patientsäkerhetsansvaret hade inte påverkats om legitimation för tandtekniker införts. Ansvaret för patientsäkerhet är redan delat mellan tandläkare och tandtekniker, och regleras på annat sätt.

Frågan om legitimation och skyddad yrkestitel för tandtekniker har prövats vid flera tillfällen efter tandvårdsförsäkringens införande 1974. Behörighetsbevis för tandtekniker utfärdades tidigare av Socialstyrelsen, för att sedermera upphöra och ersättas av socialstyrelsens godkännande av dentallaboratorier. Sedan 15 år tillbaka ska de tandtekniska laboratorierna följa kraven på tillverkning och kvalitetssäkring enligt lagen om medicinska produkter m.fl. författningar till skydd för patienten. Laboratorierna och deras anställda tandtekniker står under Läkemedelsverkets tillsyn. Dentallaboratorier och tandtekniker är per definition tillverkare enligt lagen om medicintekniska produkter. Yrkesverksamma tandtekniker uppfyller genom kravet på kvalitetssäkring, och andra bestämmelser som ställer krav på verksamheten, de krav som kan ställs ur patientsäkerhets-synpunkt. De tandtekniska laboratorierna ska följa bl.a. den lagstiftningen, och andra skyldigheter för att uppfylla kraven på patientsäkerhet.  Det är tillräckligt kvalificerade krav för att tillgodose patientsäkerheten

Det skulle föra för långt i detta sammanhang att redogöra för hur frågan om tandteknikernas profession utretts i Sverige och i andra länder, t.ex. i Norden och inom EU. Legitimation för yrken inom hälso- och sjukvård har även koppling till EU-direktiv, bilaterala och internationella avtal och t.o.m. till skatterätten, och är framförallt en utbildningspolitisk fråga.  Med införandet av akademisk tandteknikerexamen i slutet av 1900-talet blev även krav på att verksamheten bedrivs på veten-skaplig grund och på beprövad erfarenhet möjligt att uppfylla i praktiken. Utredningar och utbild-ningar om dentala material och bildandet av Kunskapscentrum för dentala material, KDM, har också haft stor betydelse för utvecklingen av yrket och yrkets status i tandvården, liksom lärosätena.

 

Mot den här bakgrunden är det helt obegripligt hur ordföranden för Sveriges Tandteknikerförbund i Borås Tidning den 18 november i år påstår att ”vem som helst kan tillverka tandtekniska konstruktioner”, och ”för att arbeta som tandtekniker ställs idag inga krav på utbildning eller liknande certifieringar för personen som ska tillverka tandtekniska produkter”. Det är inte sant. Tandteknikeryrket är ett kvalificerat yrke med mycket goda framtidsutsikter. Allt talar för en framtid med stor efterfrågan på protetik m.m. Exempel är att implantat som massproducerats under 2000-talet måste göras om, och 40- och 50-talisternas kronor och broar måste bytas ut när vi blir allt äldre. Barn och ungdomar slarvar med tandläkarbesök när de blir äldre. Fortsatt efterfrågan på estetisk tandvård och ökad tandvård för de mest utsatta på t.ex. institutioner är andra exempel.

Branschen måste återupprättas, återfå sitt förtroende hos andra och möta framtiden utan drömmar om legitimation och undantag från upphandlingar.

 

Greger Oxhammar, f.d. VD Dentallaboratoriernas Riksförening greoxh@gmail.com