Jämlik tandvård största utmaningen i framtiden

Webb tv

Tandvårdsdag i Örebro: Tandhälsan i Sverige har generellt aldrig varit bättre än nu men skillnaderna är stora mellan olika samhällsgrupper. Denna och en rad andra framtidsfrågor diskuterades på årets tandvårdsdag i Örebro den 12 oktober.

 

När folktandvården och privata kliniker samlades för att diskutera ”Tandvård i framtiden” blev det tydligt att en av de stora utmaningarna för framtiden är att skapa en jämlik tandvård. Flera undersökningar på senare tid har visat att tandhälsan skiljer sig kraftigt åt mellan olika samhällsklasser.

–       Tar man hela den svenska befolkningen har vi inte nog aldrig haft så god tandhälsa som idag men som med mycket annat i samhället är den inte lika fördelad över alla grupper. Där har vi utmaningen idag, konstaterade tandvårdsdirektör Göran Stegersjö.

 

Se inslag i TV4Nyheterna Örebro (2:00) ››

 

Låginkomsttagare och utlandsfödda har halkat efter och när föräldrarna slarvar med sina tänder riskerar barnen också att drabbas. Trots att barntandvård är gratis är skillnaderna stora mellan olika grupper. Ett annat hot mot barns tandhälsa är den allt större konsumtionen av läsk och godis. Att skapa en jämlik tandvård i samhället är en stor utmaning!

 

Tandvårdens framtida resurser

I sitt föredrag om tandvårdens resurser i framtiden redogjorde Gunilla Klingberg, ordförande i Svenska Tandläkarförbundet, för frågor kring kompetens, utbildning och resursfördelning.

Hon framhöll att de faktorer som förväntas styra behovet av framtida resurser inom tandvården främst är den stundande befolkningsökningen, större andel grupper av äldre samt var dessa är bosatta, den allmänna ekonomin och reglerna i den allmänna tandvårdsförsäkringen. Man vet också att socioekonomiska faktorer påverkar hälsan bland befolkningen.
– Vi har en social gradient i hur frisk eller sjuk man är i munhålan, framhöll Gunilla Klingberg, och anslöt därmed till den övergripande diskussionen för Tandvårdsdagen om den utmaning om jämlik tandvård som vi står inför.

 

Bra arbetsmarknad för tandläkare

Generellt finns det idag mycket goda möjligheter att få jobb för tandläkare. Arbetsmarknaden varierar dock regionalt. Medan tandläkarbrist är ett stort problem i glesbygd är bilden i storstäderna något mer splittrad.

När det gäller tillgång och efterfrågan på 5 års sikt är bilden en annan.

Detta beror inte minst på den höga medelåldern bland både allmäntandläkare (närmare 40% var 2009 över 55 år) och specialisttandläkare (ca 55% var 2009 över 55 år) och därför är stora pensionsavgångar att vänta. Så här ser prognosen ut:

Idag            2017

  • Arbetsmarknaden för nyexaminerade                 Balans 
        Brist
  • Arbetsmarknaden för erfarna                              Brist
             Brist

 

Ökande behov av nya specialisttandläkare

Sammanfattningsvis ser förbundet att fler specialister kommer att behöva utbildas på grund av de stora pensionsavgångarna framöver. Drygt 50% av de yrkesverksamma specialisttandläkarna är 55 år eller äldre.

 

Specialisttandläkare har dock en högre andel verksamma över 55 år jämfört med tandläkargruppen som helhet, vilket delvis förklaras av att de har en lång utbildningstid. De har också, jämfört med tandhygienister och tandläkare i allmänhet, den högsta andelen yrkesverksamma över 65 år fyllda, knappt 13%. Åldersstrukturen ser dock olika ut inom olika specialiteter. Inom endodonti är andelen specialister som arbetar efter 65 år 22% medan andelen är 6% inom pedodonti.

 

Så dimensioneras tandläkarutbildningen i Sverige

Socialstyrelsen har ett uppdrag att följa kompetensförsörjningen och att göra långtidsprognoser för utbildningen. Tandläkarförbundet deltar i prognosarbetet i en arbetsgrupp på Socialstyrelsen. Riksdagen beslutar om fördelningen av resurser.

Vid sidan av framtidsfrågorna diskuterades under dagen också bl a nya forskningsrön, lagspel för patientens bästa, digitala avtryck, parodontit, hygien och laser.

 

/Dental24