Tänk på hur du arbetar

En kollega ringde mig och undrade om det är meningen att tandsköterskor ska få mer ont p.g.a. att tandläkaren sitter i en bra ergonomi. Nej, absolut inte!

Att jag ofta refererar till tandläkares ergonomi är att de flesta studier som gjorts gällande ergonomi inom tandvården är gjorda på tandläkare. Den som har den operativa funktionen behöver sitta så att han/hon ser bra och naturligtvis har en god ergonomi. Den assisterande får då andra platsen. Om en patientbehandling kräver att båda är lika aktiva hela tiden bör man ta ett mellanting mellan varandras arbetshöjder. Om den ene är opererande bör denne inta en bra arbetsställning och arbetshöjd för att inte utsätta sig för statisk belastning som ett resultat av att sitta i samma ställning och tittar på små detaljer under en längre period. Om operatörens och assistentens kroppslängder inte utgör något problem brukar det oftast innebära att den assisterande automatiskt får en bättre arbetsställning om operatören arbetar med god ergonomi.

Jag brukar alltid påpeka att hundra dåliga arbetsställningar är bättre än en bra! Med det menar jag att man bör röra sig så mycket arbetet tillåter och inte sitta i samma arbetsställning hela tiden. Även om arbetsställningen är optimal utsätts man för statisk belastning om man sitter stilla för länge. För kroppen är långvarig statisk belastning den sämsta tänkbara ställningen.

Den opererande behöver ofta vara närmare patientens mun med sina ögon (ca 40 cm) än den assisterande (ca 50 cm) annars upplever man att man kan krocka med varandras huvud. Att den operativa bör vara närmare innebär dock inte att man vid synkrävande jobb kan krypa in i munnen på patienten för då försvåras möjligheten att assistera i bra arbetsställning och den opererande tappar i sin tur sin hållning helt och hållet.

Arbetsställningar och arbetsrörelser för tandsköterska respektive tandläkare skiljer sig inte åt. Men när tandläkaren är operativ och därmed utsätts för mer statisk belastning blir det automatisk en andra plats för sköterkan som assisterande. Det är då viktigt för den assisterande att inte sitta stilla hela tiden eftersom man har ett sämre utgångsläge än tandläkaren. Som assisterande ska man utnyttja den rörelsefrihet man har och inte sitta i beredskap när det inte behövs. Det är viktigt att arbeta stående då det går och titta upp när man inte aktivt arbetar i patientens mun.

Våra kroppar är gjorda för rörelse, belastning och variation och ingen mår bra av att sitta stilla på stolsitsen för länge med överarmarna klistrade längs kroppen även om det vid arbete i munnen är en bra utgångsställning.

Även vid stress kan man utsättas för statisk belastning eftersom stresshormoner gör att musklerna står i beredskap att utföra en fysisk handling. De gör oss också mer uppmärksamma på vad som händer runt omkring så att vi kan uppfatta minsta vink för kamp eller flykt. ”Kamp flykt-reaktion” är ett uråldrigt överlevnadssystem som går igång i onödan när vi stressar eller känner oss stressade. Det ger statisk belastning i musklerna om det är påslaget under längre tid. Statisk belastning oavsett om det är stress eller dålig arbetsställning leder till syrebrist i musklerna och smärta uppstår.

Ibland kan det vara svårt att bena ut vad som är vad. Har man väl börjat få ont vill kroppen automatiskt skydda skadan, dvs. musklerna drar ihop sig ytterligare och man vill ogärna röra på sig. Men det är det bästa du kan göra. På 70-talet skulle man vila sig frisk från ett ryggskott. Idag säger man: rör dig frisk, vilket lett till att sjukskrivningstiden för ett ryggskott har mer än halverats. Det som händer vid rörelse är att cirkulationen ökar och ger mer genomströmning av syret till ömma muskler.

 

/Magdalena

Senaste inläggen