Fyrtiotalisterna tandvårdsreformens vinnare!

Patienterna är de stora vinnarna på det nya tandvårdsstödet. Men det verkar många tandläkare glömma bort. I stället för att gå omkring och oroa sig för eventuella efterkontroller nu när förhandsprövningarna är borta eller hur behandlingen ska rapporteras till Försäkringskassan borde branschen glädjas över en reform som gynnar inte minst Sveriges största och mest inflytelserika grupp med stort behov av tandvård – fyrtiotalisterna.

Sedan det nya tandvårdsstödet infördes den 1 juli 2008 har medierna med jämna mellanrum rapporterat hur olika grupper har ”drabbats”. Frustrerade tandläkare har berättat om sin ojämna kamp med it-systemet på Försäkringskassan.
Där slog man ifrån sig och skyllde kaoset på lagstiftaren.
Allt medan patienterna undrar vad i hela friden det är som händer.

Men aldrig har vi fått reda på vilka som faktiskt har vunnit på det nya stödet. När det stod klart att alliansregeringen skulle dubbla den förra s-regeringens anslag till tandvården från 3 till 6 miljarder per år började man ana att det kanske rentav skulle finnas ”vinnare” – för att tala tidningsspråk.

Nu börjar emellertid tandvårdsstödet att sätta sig och det kan vara dags för en utvärdering. Vilka har vunnit och vilka har förlorat?

Jag ingår i ett nätverk som regelbundet träffas under trevliga former. Alla är vi på olika sätt verksamma i dentalbranschen. Den senaste tiden har våra samtal givetvis handlat om bl.a. tandvårdsstödet. Medan jag har suttit och lyssnat när kolleger och vänner i branschen har beklagat sig över krångel och kaos har det slagit mig att ingen har tagit upp vilka konsekvenser det nya stödet har haft för patienterna.

Efter vad jag kan förstå är det kanske framför allt en stor grupp som direkt kan pekas ut som ”vinnare”. Och det är åldersgruppen under 65  år, som i den förra tandvårdsförsäkringen sköt upp omfattande och kostsamma ingrepp, eftersom ersättningen från försäkringen för sådana behandlingar var betydligt mer generöst efter 65-årsdagen än före.
Enligt min mening en och skär åldersdiskriminering, sanktionerad av lagstiftaren.

Men att tandvårdsstödet har haft svårt att charma branschen beror inte bara på vårdgivarna. Man kan lugnt konstatera att myndigheterna på alla nivåer – regering, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och Läkemedelsverket – lyckades med konststycket att få näst intill hela kåren emot sig. Lyhördheten var inte direkt imponerande.

Å andra sidan vore det klädsamt med lite självkritik inom branschen. Jag vet många vårdgivare som sköt tanken på det nya stödet framför sig så länge som möjligt. Man skyllde på att det ännu inte var slutgiltigt fastställt – även om det handlade om detaljer som återstod. Jag tror att det i många fall handlade om ointresse.
En tandläkare bekände att om han hade haft en aning om hur omfattande förändringen skulle bli, hade han satt igång att läsa in sig mycket tidigare.

Försyndelser fanns överallt. För några veckor sedan gick Folktandvården i Västra Götaland ut med nyheten att de sänker priserna på implantat. Förklaringen var att man under hösten ”ökat kunskapen och förståelsen för hur det statliga stödet är tänkt att fungera, vilket möjliggör en sänkning av själva arbetet med implantaten”. Det tog dem alltså ett halvår efter införandet att förstå hur stödet fungerar. Men för patienterna är det naturligtvis bättre sent än aldrig.

Så var de det här med referensprislistan på Internet. En dag gick jag in för att hitta referensprislistan på TLV;s nya hemsida. Jodå, den skulle finnas i bilaga 2 i högerspalten. Det var bara det att det inte fanns någon bilaga 2 i högerspalten! Vad man menar är att till ett av tre PDF dokument döpt till ”Föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statliga tandvårdsstöd (pdf)” finns en bilaga 2, som innehåller referenspriserna!

Var inte syftet med referensprislistan att tandvårdskostnaderna skulle bli mer transparenta för allmänheten för att uppnå en större konkurrens inom tandvården?
Bättring TLV och FK!

För övrigt måste vi nog gå en kurs och bättra på våra juridiska kunskaper och i svensk byråkrati om man skall kunna ta till sig allt om det nya tandvårdsstödet.

Vi kan alltså konstatera att återigen är det fyrtiotalisterna som gynnas av ett politiskt beslut. Men i stället för att fnysa ”typiskt”, menar jag att hela tandvårdsbranschen borde glädjas åt att få delta i en internationellt sett fantastisk reform som kommer att förbättra tandvårdshälsan hos stora delar av befolkningen.  Och detta dessutom i ekonomiska svåra tider när många slåss om statens pengar och olika bidrag.

”Jag är så glad för att jag är svensk” 🙂

ahlberg.jpg
Per Ahlberg
Dental 24