Behandling med orala implantat kan vara en bidragande orsak till lägre mortalitet hos helt tandlösa
Total tandlöshet kan medföra negativa hälso- och psykosociala effekter, och i förlängningen risk för ökad mortalitet.
I en doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har tandläkare Jan Kowar redovisat bakgrundsfaktorer och den positiva inverkan behandling med orala implantat har för livslängden.
Patienter som behandlades med implantatstödda fasta konstruktioner hade generellt en lägre tioårsmortalitet jämfört med de patienter som behandlats med en helprotes utan implantatförankring. Resultatet var oberoende av socio-ekonomisk status.
Resultaten indikerade också, att populationen helt tandlösa patienter har en högre mortalitet jämfört med partiellt tandlösa. Patienter, äldre än 80 år, som behandlades med implantatstödda konstruktioner uppvisade en lägre mortalitet jämfört med motsvarande helt tandlösa population. Tandlösa patienter, yngre än 60 år, uppvisade en högre mortalitet jämfört med den matchande referenspopulationen.
Rehabilitering av partiellt eller helt tandlösa patienter med implantatstödda proteser är idag en vanlig behandlingsmetod inom tandvården. Många kliniska studier som analyserar denna behandling har i huvudsak utvärderat tekniska och biologiska komplikationer. Det finns idag ett fåtal studier som har undersökt överlevnaden av patienter med olika tillstånd av tandlöshet, och möjlig effekt av olika oralprotetiska behandlingar.
Det övergripande målet med avhandlingsarbetet har varit att analysera mortaliteten hos patienter i olika åldersgrupper som var helt eller delvis tandlösa samt behandlats med implantatstödda broar.
Mortaliteten hos en stor grupp av patienter, som antingen har behandlats på Brånemarkkliniken, FTV Västra Götaland eller i övriga landet, följdes upp med avseende på förekomst av tandlöshet. Gruppen jämfördes med en referenspopulation som matchades efter ålder och kön. Jämförelse av mortaliteten utfördes med utgångspunkt från protetisk behandlingsmetod i relation till typ av tandförlust, samt mellan två olika typer av protetisk behandling av total tandlöshet. Kartläggning av dödsorsaker utfördes genom att ta fram data med utgångspunkt från registret för klassifikation av sjukdomar. Dessa data jämfördes med ett statistiskt sett förväntat utfall av olika dödsorsaker i en referenspopulation. Patienternas socio-ekonomiska situation hämtades fram ur SCB´s databas och jämförelsen mellan grupperna analyserades.
Tandlösa patienter i Sverige tillhör idag en speciell patientgrupp inom tandvården, och framförallt för yngre tandlösa patienter bör allmänhälsan uppmärksammas på grund av risk för ökad mortalitet. Behandling med implantatstödda konstruktioner i sig tros inte vara orsak till den lägre mortaliteten, men mortaliteten kan påverkas indirekt genom uppnådd förbättrad oral funktion, nutrition, sociala kontakter och livskvalitet.
Jan Kowar
Utbildning | |
20210129 | Disputation, PhD |
2014-2021 | Doktorand vid Institutionen för oral protetik/materialvetenskap, Göteborgs universitet |
2007-2012 | ST utbildning, Oral protetik, Brånemarkkliniken Göteborg |
20010501 | Bevis om Legitimation Disputation, Dr.med. Dent |
Universität Leipzig, Tyskland | |
1997-2000 | Forskningsarbete mot doktorsavhandling |
Anatomisches Institut, Neuroanatomie, Universität Leipzig | |
maj-98 | Approbation (Tysk Legitimation) |
1992 – 1998 | Tandläkarutbildning |
Universität Leipzig, Tyskland | |
1999/01 – 2001/02 | Tandläkare |
Privat praktik, Leipzig, Tyskland | |
Arbetslivserfarenhet | |
2017/09- | Specialitetsutvecklare oral protetik |
Folktandvården Västra Götaland | |
2016/06-2017/01 | Tf klinikchef |
Brånemarkkliniken Göteborg | |
2012/06- | Övertandläkare |
Brånemarkkliniken Göteborg | |
2007/08-2012/05 | ST tandläkare |
Brånemarkkliniken Göteborg | |
2005/09 – 2007/08 | Tandläkare |
Folktandvården Mölnlycke | |
2001/08 – 2005/08 | Tandläkare |
Folktandvården Stenungsund | |
1999/01 – 2001/02 | Tandläkare |
Privat praktik, Leipzig, Tyskland |
Källa: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin