Bricksystem förbättrar vårdkvalitet och minskar smittrisker

Effektiva steriliseringsprocesser är A och O. I synnerhet i en tid då vi utmanas av nya multiresistenta bakterier och möter allt fler äldre patienter med multisjukdomar. Ett väl fungerande bricksystem med praktiska bricktillbehör samt genomtänkta hygienrutiner underlättar materialflödet hela vägen från behandling via sterilrum till förvaring.

Artikel skriven av Mikael Zimmerman

Det optimala är att kunna hantera bricka, tillbehör och instrument som en enhet under hela arbetsprocessen och skapa olika standarduppsättningar baserade på klinikens behov, till exempel uppsättningar för undersökning, depuration, karies, endodonti och kirurgi.

Kroppens mest orena, kontaminerade, organ
Munhålan är ett mycket unikt organ, med en komplex sammansättning av olika grupper av mikroorganismer, inbäddade i organiskt material bildar de mikrobiella biofilmer framför allt på tandytorna. I storleksordningen 500-700 olika mikrober kan artbestämmas, vilket motsvarar 20% av de uppemot 4000 olika genetiska varianter av mikroorganismer som kan påvisas med molekylärbiologiska metoder.

Karies – världens vanligaste infektion
Den friska munhålan bidrar till att normalfloran inte orsakar nämnvärd skada. Systemen är i balans och de olika mikroorganismerna lever i harmoni med omgivningen så länge som munhålans ekologi upprätthålls, genom att många faktorer samverkar som t.ex. salivfaktorer, slemhinne- och tandstatus, kostvanor, etc.
Sjukdomar kan uppstå när ekologin är rubbad – karies i de permanenta tänderna är den vanligaste opportunistiska infektionen i världen! (Kassebaum NJ., et al 2015)

Ömtåliga barriärer och sköra patienter i behandlarens händer
Kroppens biologiska barriärer i form av intakt hud, slemhinnor och emalj, är ömtåliga, de utgör första försvarslinjen i kroppens immunförsvar. I alla verksamheter där kroppens eget skydd påverkas eller penetreras är det viktigt med basala hygien- och smittskyddsrutiner för att minimera riskerna med förekomsten av olika mikroorganismer. Förutom skillnaderna i patientens skörhet och behandlarens skicklighet är korrekt utförda åtgärder för dekontamination, rengöring, desinfektion, sterilisering och förpackning viktigt.

Skapa något som är ”nästan sterilt”
Sterila ingrepp i munhålan, kroppens mest orena, kontaminerade, organ, är i princip en omöjlighet. I stället måste man som behandlare sträva efter att kirurgiskt arbeta så rent som möjligt i ett kontaminerat område – ”clean contaminated surgery”. Det innebär att inte tillföra något till operationsområdet vare sig från patientens egen mikroflora eller utifrån. Endodontiska åtgärder, till exempel, innebär att utifrån en infekterad rotkanal med nekrotisk pulpavävnad, genom mekanisk rengöring skapa en så nära steril miljö i rotkanalen som är praktiskt kliniskt möjligt.

Logistik utgår från det praktiskt kliniska behovet av instrument och artiklar. Hur ofta behövs sterila artiklar? Vilka instrument och förbrukningsartiklar för att kunna klara akuta, oplanerade och oförutsedda behandlingar? Vad behöver finnas förberett? Hur många behandlingar behöver kunna klaras av den mängd av material och instrument som är i omlopp på kliniken?

Science fiction och multisjuka patienter
Tandvårdens patienter innebär allt från munhälsokontroller, preventiva insatser, enstaka lagningar till avancerade invasiva åtgärder. Risker för komplikationer måste värderas likaväl som patientens aktuella hälsotillstånd och infektionskänslighet. Med ökad medellivslängd följer också fler patienter i hög ålder som är multisjuka, har en ökad mängd läkemedel och följaktligen mer infektionskänsliga.
Det blir allt viktigare att iaktta en god grundläggande hygien och att följa föreliggande regler för smittskydd. Utvecklingen av medicinteknisk utrustning innebär alltmer avancerade instrument och förbättrade behandlingsmöjligheter. Tandvården har möjligheter att utföra mer avancerade åtgärder och att behandla skörare patientgrupper än vad som bara för något decennium sedan upplevdes som ren ”science fiction”. Det innebär ständigt ökande krav på kvalitetsutveckling och att följa upp och utvärdera verksamhetens resultat och processer.

Antibiotikaresistens – det enskilt största globala hotet
Hög patientsäkerhet samt hygien och smittskyddsåtgärder handlar i dag inte bara om rengöring, desinfektion och sterilisering utan framför allt om att undvika/förebygga alla situationer där det annars kan finnas risk för att behöva använda antibiotika eller andra antimikrobiella läkemedel. Detta för att förebygga fortsatt utveckling av antibiotikaresistens.
Ökad antibiotikaresistens är det allvarligaste globala hotet mot fortsatt utveckling och välfärd.

Hygien och smittskydd börjar med bra logistik
Beroende på art och omfattning av en undersökning eller ett ingrepp kan de instrument och artiklar som behöver användas medföra större eller mindre risk för spridning av smitta.
Grundförutsättningen för optimalt hygien- och smittskydd på den enskilda kliniken är logistik och instrumentvård. Logistik, det vill säga flöden, av instrument och artiklar innebär att ha ett behovsanpassat antal välskötta instrument och artiklar av hög kvalitet i omlopp vilket även är avgörande för klinikens ekonomi och effektivitet.

För mycket instrument kostar tid, pengar, kvalitet och utrymme
Material och instrument finns ofta på ett flertal ställen på kliniken. En första åtgärd för att förbättra logistiken är att se till att minimera mängden artiklar inne i behandlingsrummen. Många förvaringsutrymmen medför svårigheter att överblicka mängden befintliga artiklar och instrument. Instrument utgör en stor del av klinikens inventarier, kapitalinvestering samt löpande kostnader för skötsel och underhåll. Rationalisering i hanteringen av instrument medför oftast såväl ekonomiska besparingar som tidsbesparingar. För få, för gamla och/eller felaktigt underhållna instrument skapar problem genom att högkvalitativ vård inte kan utföras med tillfredställande resultat och på ett sätt som är säkert för patienter och personal.

Tidsplanering och rätt instrumentuppsättning
Inom tandvården är det fortfarande vanligt att ha rumsbundna instrument, detta med intentionen att alltid ha närhet till de instrument som behövs just för stunden och att vara förberedd om något oplanerat inträffar. Nackdelen är att kliniken kommer att ha lika många förråd som det finns behandlingsrum plus ett antal klinikgemensamma. För varje förvaringsutrymme behöver kliniken utöka antalet instrument i omlopp, egentligen inte för att behovet av instrument är större utan på grund av att logistisk överblick blir svår och skapar en upplevd brist på instrument och/eller förbrukningsmaterial. Att ha för mycket instrument och artiklar inne på behandlingsrummet är oftast en ursäkt för bristande boknings-, åtgärds- och terapiplanering.

 

Underlätta arbetsprocessen
Ett väl fungerande bricksystem med praktiska bricktillbehör samt genomtänkta hygienrutiner underlättar materialflödet hela vägen från behandling via sterilrum till förvaring.
Med ett väl genomtänkt bricksystem kan man hantera bricka, tillbehör och instrument som en enhet under hela arbetsprocessen och skapa olika standarduppsättningar baserade på klinikens behov, till exempel uppsättningar för undersökning, depuration, karies, endodonti och kirurgi.

Ett gemensamt förråd
Bricksystem och ”tray-prep” underlättar godshanteringen. Tray-prep innebär att på kliniken ha ett centralt placerat utrymme för förvaring av instrument, förbrukningsmaterial och andra nödvändiga artiklar. På detta ställe ska det finnas väl planerade skåps- och lådutrymmen samt bänkytor som tillåter enkelt flöde där brickor utrustas med de instrument och artiklar som behövs för specifika behandlingar och/eller patienter.

Minskade risker för personal och patienter
Bra instrumenthantering medför även att risken för stick- och skärskador minimeras, samtidigt som inspektion av instrument underlättas. Instrumentlogistik innefattar också att regelbundet se över instrument och ha åtgärdsplaner för när, hur och varför instrument ska bytas ut. Ett av de vanligaste skälen är slitage och att instrumenten då inte längre säkert kan användas till det de är avsedda för. Instrument med dålig skärpa och precision medför också längre åtgärdstider och sämre behandlingsresultat. I tandvårdssammanhang kan exempelvis slöa borr medföra längre preparationstider då tandsubstans ska avlägsnas och samtidigt ökad friktion och därmed ökad värmeutveckling med risk för negativ påverkan på framför allt tandpulpa.

Brist på vetenskapliga bevis från tandvården, men ändå tydliga bevis på fördelar.
Tyvärr finns det få publicerade vetenskapliga arbeten avseende bricksystem inom tandvården, rätt utformade finns tidigare utvärdering som tyder på stora arbets- och ekonomiska besparingspotentialer (Guggenheim B., et al 2004). Ett flertal studier har utförts inom sjukhusbunden allmän- och specialistkirurgi som bl.a. har visat att felaktigt processade instrument (rengjorda och steriliserade instrument) kunde relateras till postoperativa sårinfektioner och att det fanns stora skillnader i föreskrivna och utförda arbetsmoment. (Forrester JA., et al 2018).
Intorkat biologiskt material är svårt att avlägsna (Costa DM., et al 2017). Kostsamma korrosionsskador och andra instrumentdefekter uppkommer vid felaktiga hanteringsrutiner (Porteus J., et al), Dekontamination ska ske så fort som möjligt (Rutala WA., et al 2016). Mängden bakterier ökar över tid om instrument får ligga utan att rengöras (dekontamineras) (Percin D., et al 2015). Diskdesinfektor har visats vara extremt för att avlägsna mikroorganismer (>7log10 d.v.s. mer än faktor 10 miljoner), både vegetativa och sporformiga bakterier, från experimentellt nedsmutsade instrument (Rutala WA., et al 2014; Smith A., et al 2014).
Det har också påvisats att sterilförpackade (påsar) instrumentbrickor är säkrare förvaringsskydd än solida kassetter mot inträngande mikroorganismer. (Shaffer HL., et al 2015)