För stort överbett påverkar barns livskvalitet

Lyssna mer på barnen! Forskarna Lars Bondemark, Liselotte Paulsson och Sofia Petrén tycker att barn med väldigt grava överbett ska få medverka mer i beslut om behandling.

Stort underlag

Ansvariga för studien är en forskargrupp bestående av doktoranderna Jenny Kallunki och Ola Sollenius samt seniorforskarna Liselotte Paulsson, Sofia Petrén och Lars Bondemark vid avdelningen för Ortodonti. Underlaget består av patienter vid 18 olika folktandvårdskliniker i Halland och Östergötland: 93 barn med korsbett, 71 med stora överbett och en jämförande grupp om 70 barn med normalbett. Syftet var att undersöka munhälsorelaterad livskvalitet bland barn med stort överbett jämfört med barn med korsbett, som inte syns utåt.  Korsbett innebär att överkäken biter innanför underkäken när man biter samman; överkäkens bredd är alltså för smal i förhållande till underkäken.

— Bettavvikelser kan ge smärta och asymmetrier i ansiktet och även leda till mobbning och lägre självkänsla, men ingen studie har tidigare undersökt hur barnen upplever det. I den här studien kunde vi visa detta svart på vitt, säger Liselotte Paulsson.

Barnen fick besvara en enkät som dels tog upp frågor om orala symptom som smärta, dels frågor kring socialt och känslomässigt välbefinnande. Forskarna förvånas över att barnen med korsbett  inte verkar ha några större funktionsproblem med att till exempel tugga. Resultatet visar däremot på skillnader avseende livskvalitet: barnen med stort överbett mådde sämre än barnen med korsbett. Det gäller i lika hög grad pojkar som flickor.

Några av resultaten:

• Har du haft svårt att uttala vissa ord? Överbettsgruppen: 15,5%  uppger att de haft det, jämfört med 4,3% i korsbettsgruppen
• Varit upprörd eller irriterad p.g.a. dina tänder eller mun?
  överbettsgruppen 17%, korsbettsgruppen 9 %
• Varit blyg p.g.a. dina tänder eller din mun?
  överbettsgruppen 13 %, korsbettsgruppen 3 %
• Oroat dig för att du p.g.a. att dina tänder eller mun inte ser lika bra ut som andra?Överbettsgruppen 20%, korsbettsgruppen 7,5 %

Eftersom bettavvikelser ibland växer bort vill man vänta med att eventuellt sätta in åtgärder, och skillnaderna mellan landstingen är stora.
— All tidig behandling lyckas inte, och då kan man behöva göra om den, säger Liselotte Paulsson.
— Men det är komplext, om man väntar till patienten är 14 år, då har hon eller han fått gå igenom en hel tonårstid med sitt överbett och kanske mått dåligt, säger Sofia Petrén.
Trots resultatet framhåller forskarna att barnen generellt mår ganska bra, och att det nog till stor del hänger ihop med att barn i Sverige inte har så mycket problem med karies, som annars är den faktor som mest påverkar munhälsorelaterad livskvalitet.