Karies i mjölktänder kan påverkas av förlossningssätt, för tidig födsel, och tandborstvanor
Riskfaktorer kan vara kejsarsnitt lika väl som munhygien och kostvanor.
Viktigt med tandborstning och att undvika juice som måltidsdryck.
Samarbete mellan tandvård och barnhälsovård påverkar upptäckt och utveckling.
Kort sammanfattning av Katarina Boustedts forskning:
Karies i mjölktänder kan påverkas av förlossningssätt, för tidig födsel, och tandborstvanor
Karies, det vill säga hål i tänderna, är vanligt förekommande i världen, 560 miljoner barn anses drabbade. Karies hos barn under 6 års ålder kallas på engelska Early childhood caries (ECC). ECC definieras som “närvaron av en eller flera karierade mjölktänder (intial- eller manifest karies), saknade tänder (på grund av karies), eller lagade tandytor, hos barn yngre än 6 år”. ECC hos barn under 3 år förblir ofta obehandlad.
Katarina Boustedt
’- Karies har flera riskfaktorer gemensamt med andra kroniska sjukdomar, såsom diabetes, obesitas och kardiovaskulär sjukdom. ECC kan genom förlust av tandsubstans och akut och kronisk smärta försämra barnets livskvalité på olika sätt till exempel genom att orsaka sömnsvårigheter, svårigheter att äta, samt ge skolfrånvaro. Trots att det finns flera kända riskfaktorer förknippade med ECC är sjukdomen svår att förutspå, berättar Katarina Boustedt, tandläkare och specialist i Pedodonti (barntandvård). Hon arbetar kliniskt på Pedodontiavdelningen*, Specialisttandvården Hallands sjukhus Varberg och Halmstad.
Riskfaktorer kan vara kejsarsnitt lika väl som munhygien och kostvanor
Riskfaktorer som använts för att förutspå ECC är till exempel munhygienvanor, kostvanor och socioekonomisk status. Det är känt att barn födda med kejsarsnitt har en annan tarmflora än barn födda vaginalt. På senare år har även den orala floran undersökts i förhållande till förlossningssätt.
– Ett syfte med avhandlingen var att undersöka om förlossningssättet påverkade utvalda bakterier i munhålan under ett barns första 6 levnadsmånader. Ett annat syfte var att undersöka om förlossningssättet och andra perinatala faktorer samt tidiga munhygienvanor, kostvanor och familjeförhållanden var förknippade med ECC vid 5 års ålder. Ytterligare ett syfte var att utforska om det finns ett samband mellan ECC och riskfaktorer för metabola syndromet.
Barnen följdes från nyföddhetsperioden upp till 6-års ålder
I delarbete I följdes vaginal- eller kejsarsnittsförlösta spädbarn under 6 månaders tid. Salivprov togs vid upprepade tillfällen och föräldrarna besvarade frågeformulär om bakgrundsfaktorer samt kost- och munhygienvanor vid studiens början och därefter fortlöpande. Salivproverna analyserades med fokus på 13 utvalda bakteriearter, och där barnen som var födda vaginalt visade sig ha en mer varierad mikroflora när det gällde de utvalda bakterierna.
I delarbete II-IV ingick 551 barn som sedan födseln till 6,5 års ålder följts avseende övervikt- och fetmaprevention samt endokrina frågeställningar. Barnen undersöktes också på Specialisttandvården, vad det gällde förekomsten av karies vid; 2, 3 och 5 år. Bakgrundsdata gällande både mödrar och barn fick man genom journaler. Föräldrarna besvarade också omfattande frågeformulär om bland annat bakgrundsfaktorer, munhygienvanor och kostvanor, vid ett stort antal tillfällen under barnens förskoleår.
Viktigt med tandborstning och att undvika juice som måltidsdryck
– Barn födda med kejsarsnitt, sågs här ha en signifikant förhöjd risk för ECC vid 5 års ålder. Om tandborstning skedde mer sällan än två gånger per dag vid 2 och 3 års ålder, ökade risken för karies vid 5 års ålder, kariesrisken vid 5 års ålder ökade också om barnet vid 2 års ålder fick juice i samband med måltid.
Även förtidigt född (före vecka 37) och liten för sin gestationsålder** ökade båda kariesrisken vid 5 års ålder. Förskolebarn med ECC hade också ett högre genomsnittligt faste-glukosvärde jämfört med barn utan karies. Inga andra samband sågs mellan karies och metabola syndromet.
Samarbete mellan tandvård och barnhälsovård påverkar upptäckt och utveckling
– Mina forskningsfynd styrker behovet av ett gott samarbete mellan tandvård och barnhälsovård redan från spädbarnsåldern. Vårdpersonal bör ge lämpliga kostråd samt instruera och uppmuntra föräldrar att borsta sina barns tänder två gånger per dag med fluortandkräm. Framtida studier bör undersöka sambandet mellan faste-glukos och karies, utvecklingen av den orala mikrofloran samt relationen mellan perinatala faktorer och ECC.
Avhandling: Early childhood caries in relation to mode of delivery, preterm birth, tooth brushing habits, and signs of the metabolic syndrome
* Till pedodontiavdelningen remitteras barn från allmäntandvården, orsaker kan vara grav karies, ofta hos förskolebarn, men även lite äldre barn och tonåringar. En stor andel barn har någon kronisk sjukdom, neuropsykiatriskt funktionshinder eller utvecklingsstörning. Avdelningen har även samarbete med Barn- och ungdomskliniken samt habiliteringslogopederna på Hallands sjukhus.
** Gestationsålder, term för kvinnans graviditetstid när det är fostrets ålder som avses (Källa NE)
Disputation – Katarina Boustedt, avdelningen för pediatrik
“Early childhood caries in relation to mode of delivery, preterm birth, tooth brushing habits, and signs of the metabolic syndrome”
Tid: torsdag den 21 november 2019 kl. 13:00-15:30
Lokal: Föreläsningssal Tallen, Drottning Silivias Barn och Ungdomssjukhus/SU Östra Rondvägen 10, Göteborg
Opponent: Tove Irene Wigen, Universitetet i Oslo, Norge
Betygsnämnd: Annika Strandell, Anders Forslund och Agneta Robertson
Huvudhandledare: Jovanna Dahlgren
Bihandledare: Svante Twetman och Josefine Roswall
Källa: Sahlgrenska Academin, Göteborgs Universitet
