Din nyhets- och kunskaps-portal inom odontologi.

Klinik & Vetenskap

Hygien

30 mars 2021

Kemiska desinfektionsmedel inom tandvården under covid-19

’- ”Sunt förnuft” versus ”covid-19-förnuft”
All tandvårdsbehandling innebär risker att utsättas för potentiellt smittsamma mikroorganismer. Det är därför väsentligt att alltid upprätthålla och tillämpa basala hygienrutiner.
Användande av kemiska desinfektionsmedel har en viktig roll med tanke på de potentiella smittrisker som tandvårdsinstrument, medicintekniska produkter och annan utrustning medför vid avsedd användning.

Av: Sjögren Petteri, med. dr, leg.tandl. och Zimmerman Mikael, docent, leg. tandl.

Publicerat i samarbete med Directa AB

Sammanfattning

Covid-19-pandemin orsakad av coronavirus (SARS-CoV-2*), gav upphov till många frågor bland tandvårdspersonal om hur man bäst och effektivt skyddar patienter, omgivning och personal från att bli smittad. Under dessa speciella förhållanden är det väsentligt att värdera skillnaderna mellan ”sunt förnuft” och ”covid-19-förnuft”. Tandvården, precis som alla andra verksamheter måste alltid utgå från adekvata riskanalyser baserade på aktuella relevanta fakta.

I den här artikeln presenteras en sammanfattning av kemiska desinfektionsmedel som ofta förekommer  inom tandvården med fokus på alkoholer, väteperoxid, halogener, hypoklorit, klorhexidin och kvartära ammoniumföreningar.

De här kemiska desinfektionsmedlen beskrivs utifrån ett antibakteriellt perspektiv och i förhållande till SARS-CoV-2 och covid-19.

  • Det är mindre sannolikt att tandvårdspatienter är akut sjuka till skillnad från inlagda sjukhuspatienter.
  • Sannolikheten att stöta på en smittbärande person är därför mindre i en tandvårdsmiljö.
  • Optimal handhygien, rutinmässig användning av personlig skyddsutrustning samt desinfektion av instrument, utrustning och omgivande ytor på tandvårdskliniken förebygger risker för smittspridning.
  • Tandvården förekommer inte på tio-i-topp-listan över högriskyrken.

Introduktion

Precis som andra coronavirus är SARS-CoV-2 ett höljeförsett virus, har sfärisk form och är cirka 60-140 nm i diameter (Yan et al., 2020). Så kallat spikeprotein (S)-glykoproteinet i SARS-CoV-2-virusmembran (ytteryta) innehåller den receptor-bindande domänen (RBD), vilken är ansvarig för bindningen till värdcellens yta (Wan et al., 2020; Zhang et al., 2020; Li et al., 2020).

Den genomsnittliga inkubationstiden för covid-19 uppskattas vara fem till sex dagar (Backer et al., 2020), men verkar typiskt ligga mellan två dagar och två veckor (Ortiz-Prado et al., 2020). Personer i alla åldrar och kön verkar vara mottagliga för covid-19, men äldre personer med underliggande sjukdomar är mer benägna att bli allvarligt sjuka (Dhama et al., 2020). Det har också kunnat påvisas att symtomfria personer kan agera som överförare av covid-19-infektion, särskilt till mottagliga personer (Dhama et al., 2020; Lin et al., 2020).

Spridningsvägarna för covid-19 är i första hand direkt överföring genom droppar som sprids när någon nyser eller pratar inom två meters håll, samt kontaktöverföring från slemhinnor eller via kontakt med virusförorenade ytor (Ortiz-Prado et al., 2020; Peng et al., 2020). Överföring kan också ske via symtomfria personer, och några med covid-19-infektion kan som enda symtom lida av nedsatt luktsinne utan nästäppa (Ortiz-Prado et al., 2020).

Den snabba utvecklingen av covid-19-pandemin gav upphov till många frågor bland tandvårdspersonal om effektiva metoder för att skydda sig själv, patienterna och omgivningen från att bli smittad.

Fakta om covid-19:

  • genomsnittlig inkubationstid 5–6 (2–14) dagar
  • äldre personer med underliggande sjukdomar är mer benägna att bli allvarligt sjuka
  • symtomfria personer har också påvisats kunna agera som överförare.

Vanliga symtom på covid-19:

  • feber, andnöd, hosta, trötthet, myalgi, ont i halsen, huvudvärk och symtom från mage och tarm
  • lukt- och smakförändringar, inklusive nedsatt luktsinne har också ofta observerats.

Spridningsvägar för covid-19:

  • i först hand direkt överföring genom droppar som sprids när någon nyser eller pratar inom ett avstånd på två meter
  • kontaktöverföring från slemhinnor, eller via kontakt med virusförorenade ytor.

Behandlingar med aerosolgenererande instrument, som till exempel höghastighetsborr (high speed), ultraljudsinstrument eller trefunktionsspruta, kan bidra till risk för smitta via inandning av aerosolpartiklar som kan innehålla saliv, blod, debris (damm från fyllnadsmaterial och tandsubstans) samt bakterier och virus (Izzetti et al., 2020; Meng et al., 2020).

Aerosolen kontaminerar ytor, instrument och annan dental utrustning i klinikutrymmen. (Meng et al., 2020; Peng et al. 2020). Ett flertal förebyggande åtgärder rekommenderas för att minimera risken för kontamination och smittspridning via droppar och aerosol. Detta har ytterligare aktualiserats vad gäller virusöverföring under det pågående covid-19-utbrottet.

  • Användning av HVE-sug (high volume evacuator) har påvisats reducera kontaminationen som uppstår vid behandlingsplatsen med mer än 90 procent.

På tandvårdskliniker där det inte är avsett att covid-19-smittade patienter ska behandlas, kan några extra försiktighetsåtgärder ändå vidtas. Patienterna bör informeras om att inte komma till kliniken om de har några symtom. Patientflödena på kliniken bör organiseras så att trängsel undviks, särskilt i väntrummet och i receptionen (Izzetti et al., 2020). En triage eller utvärdering före behandlingsstart av varje patient under covid-19-pandemin har också rekommenderats, såsom mätning av patientens kroppstemperatur (gäller även vårdteamet före varje arbetsdag), med till exempel en febertermometer som mäter utan kroppskontakt, och genom att ställa frågor om hälsostatus, resehistorik och kontakter med symtomatiska personer (Meng et al., 2020; Peng et al., 2020).

Riskbedömning – triage:

  • vårdteamets och patienternas hälsostatus under de senaste 48 timmarna
  • ”I form för behandling”?

Triage under covid-19-pandemin
Vårdteamets och patienternas hälsostatus under de senaste 48 timmarna. Har de eller har de haft:

  • feber
  • hosta
  • andningsproblem
  • rinnande näsa
  • nysningar
  • ont i halsen
  • eller varit utsatta för smittrisk?

Preoperativ antimikrobiell munsköljning med 1 % väteperoxid eller 0,2 % povidon kan också reducera antalet mikroorganismer i munhålan, särskilt när kofferdam inte kan användas (Peng et al., 2020). Användning av salivsugar med låg eller hög kapacitet kan reducera mängden aerosol och droppar (Izzetti et al., 2020; Meng et al., 2020; Peng et al., 2020). Ingrepp som är benägna att inducera hostning bör undvikas och aerosolskapande behandling minimeras. Intraoral röntgenundersökning kan stimulera salivsekretion och hosta och skulle, där det kan rättfärdigas, kunna ersättas med andra extraorala tekniker (Peng et al., 2020).

Under den här nya covid-19-perioden ska grundläggande förebyggande åtgärder inom allmäntandvården bibehållas. Det vill säga, fortsätt använda personlig skyddsutrustning, behandla inte personer som känner sig sjuka, organisera arbetsflödet på lämpligt sätt och följ basala hygienrutiner. Kemiska desinfektionsmedel spelar fortfarande en viktig roll för att kontrollera potentiella infektiösa mikroorganismer och de ställen de förekommer på, med tanke på de potentiella smittrisker som avsedd användning av tandvårdsinstrument, medicintekniska produkter och annan utrustning medför (CDC, 2008).

I den här artikeln gör vi en sammanfattning av kemiska desinfektionsmedel som ofta används inom tandvården med fokus på alkoholer, väteperoxid, halogener, hypoklorit, klorhexidin och kvartära ammoniumföreningar. De här kemiska desinfektionsmedlen avhandlas utifrån ett antibakteriellt perspektiv och i förhållande till covid-19 och SARS-CoV-2.

Kemiska desinfektionsmedel

Alkoholer

I vårdsammanhang är ”alkoholer” detsamma som vattenlösningar med etanol (etylalkohol) respektive isopropanol, med antimikrobiell aktivitet (Morton, 1950). Etanol och isopropanol har baktericid effekt mot bakterier i ett vegetativt stadium, det vill säga i ett tillstånd där bakterierna kan växa och dela sig. De har däremot ingen effekt på bakteriesporer. De här alkoholerna avdödar också svampar (fungicid effekt) och virus (virucid effekt). Den optimala baktericida koncentrationen har påvisats för 60–90 % spädning i vatten (Morton, 1950). Etanol (70 %) har en starkt mikrobdödande bredspektrumeffekt, vilken har ansetts vara överlägsen isopropanol på alla sätt (WHO, Världshälsoorganisationen, 2014). Alkohol har också rekommenderats av WHO (2014), som ett effektivt medel mot influensavirus.

Etanol och propanoler har testats mot olika coronavirus (CoV) i olika situationer (Cimolai et al., 2020), där etanolhalter på mellan 30-95 % varit effektiva mot SARS-CoV-2, SARS-relaterat coronavirus (SARS-CoV), Middle East Respiratory Syndrome (MERS-CoV) och alfacoronavirus (humant coronavirus 229E) (Chin et al., 2020; Ijaz et al., 2020; Kratzel et al., 2020; Rabenau et al., 2005a; Siddharta et al., 2017).

Alkoholbaserade medel avsedda för handrengöring och -desinfektion, och som gnids in i händerna, har påvisats vara effektiva mot SARS-CoV-2 (Ijaz et al., 2020; Kratzel et al., 2020). Isopropanol (2-propanol) och propylalkohol (1-propanol) i koncentrationer över 30 % har också påvisats vara aktiva mot olika coronavirus (Hirotsu et al., 2020; Kratzel et al., 2020; Rabenau et al., 2005b; Siddharta et al., 2017).

Vid användning av etanol på standardiserade ytor och suspensioner påvisades reduktion av SARS-CoV-2 (Ijaz et al., 2020). För alkoholbaserade desinfektionsmedelprodukter är effekten avhängig inverkningstiden. Alkoholbaserade desinfektionsmedel (etanol, isopropanol, propylalkohol) i koncentrationer på 70–80 % har påvisats att effektivt inaktivera höljevirus (som SARS-CoV-2 är) under en inverkningstid på en minut (Kampf et al., 2020; Siddharta et al., 2017).

Budskap att ta med sig:

  • Etanol och isopropanol har baktericid effekt. De kan inte utrota bakteriesporer, men avdödar svamp och virus. Den optimala baktericida koncentrationen är 60–90 % i vatten.
  • Alkoholbaserade medel avsedda för handrengöring och -desinfektion och som gnids in i händerna har påvisats vara effektiva mot SARS-CoV-2.
  • Alkoholbaserade desinfektionsmedel inaktiverar höljevirus, som SARS-CoV-2, på en minut vid koncentrationer på 70–80 %.

Väteperoxid

Egenskaperna hos väteperoxid har beskrivits som mikrobiell aktivitet med potentiell användning inom vården. Väteperoxid har en påvisad potent mikrobdödande aktivitet med avdödande effekt på bakterier, svamp, sporer och virus (McDonnell and Russell, 1999; Sattar et al., 1998)

Väteperoxid producerar reaktiva hydroxylradikaler som förstör membranlipider, nukleinsyror och proteiner i levande cellstrukturer (McDonnell och Russell, 1999). Katalas, som produceras av aeroba organismer och fakultativa anaerober som har cytokromsystem, skyddar celler från metabolt producerad väteperoxid genom att bryta ned väteperoxid till vatten och syre, och kan på så sätt ha kliniska följder (Lee et al., 2005; Olwal et al., 2019).

Väteperoxid har påvisats vara aktivt mot biofilmer som innehåller S. aureus och P. aeruginosa (Lineback et al., 2018). Aeroliserad väteperoxid (aHP) hade också virusavdödande effekt på CoV-229E (Omidbakhsh och Sattar, 2006), och väteperoxid som dimma (HPV) har påvisats kunna dekontaminera N95-andningsskydd för återanvändning i sammanhang med SARS-CoV-2 (Fisher et al., 2020). Humant coronavirus (t.ex. SARS, MERS och de endemiska humana coronavirusen) kan förbli livskraftiga på ytor som glas, metall och plast i mer än en vecka (Chin et al., 2020), men kan inaktiveras av ytdesinfektion med 0,5 % väteperoxid inom en minut (Kampf et al., 2020). Väteperoxid har också kombinerats med etanol respektive isopropanol i WHO:s recept l (80 % etanol, 1,45 % glycerol, 0,125 % väteperoxid) och WHO:s recept II (75 % isopropanol, 1,45 % glycerol, 0,125 % väteperoxid) som båda påvisats vara effektiva för inaktivering av SARS-CoV-2, SARS-CoV och MERS-CoV (Kratzel et al., 2020; Siddharta et al., 2017).

Kemiska steriliseringsmedel som innehåller väteperoxid har också introducerats (Rutala et al., 1999), även om de snarare uppnår en hög desinfektionsnivå än sterilisering (Sabnis et al., 2014).

Budskap att ta med sig:

  • Väteperoxid har effekt på bakterier, svamp, sporer och virus.
  • Väteperoxid kombinerad med etanol respektive isopropanol har påvisats vara effektivt för att inaktivera SARS-CoV-2.
  • Munsköljning med 1 % väteperoxid eller 0,2 % povidon före tandbehandling har föreslagits för att reducera den virala belastningen av coronavirus inom tandvården, men det behövs fler studier.

Halogener och hypoklorit

Klor- och jodbaserade föreningar har ansetts vara de viktigaste atimikrobiella halogenerna som används inom vården och har använts brett för desinfektion (McDonnell och Russell, 1999). De mest använda halogen-desinfektionsmedlen är hypokloriter. De finns tillgängliga som vätskor (t.ex. natriumhypoklorit) respektive i fast tillstånd (t.ex. kalciumhypoklorit). En mycket vanlig produkt är blekmedel för hushållet, som är en vattenlösning med cirka 5–6 % natriumhypoklorit (Rutala et al., 2019). Koncentrationen i hushållsblekmedel kan ge upphov till ögonirritation och vid förtäring ge frätskador på matstrupe, magsäck och mellansvalg (Ingram TA, 1990; Landau and Saunders, 1964; Ward and Routledge, 1988).

Hypokloriter har en bred och snabb antimikrobiell effekt och ett relativt lågt pris (Rutala och Weber, 1997). Hypokloriter kan få bort intorkade och vidhäftande mikroorganismer, såsom biofilmer, från ytor (Lineback et al., 2018; Merrit et al., 2000).

Den antimikrobiella effekten hos klor minskar med högre pH, vilket leder till omvandling av högaktiv oupplöst underklorsyrlighet (HOCL) till hypokloritjoner (OCl) som har sämre antimikrobiell förmåga (Rutala et al., 2019).

Jod är mindre reaktivt än klor, men ger snabb effekt mot bakterier, svamp, sporer och virus, även i relativt låga koncentrationer. Jod har emellertid associerats med negativa egenskaper som irritation och missfärgning (McDonnell and Russell, 1999).

Andra formuleringar med förlängd klorfrisättning jämfört med hypoklorit och sålunda en längre baktericid effekt och som använts i vårdmiljöer, omfattar ”on demand”-frisättande klordioxid, natriumdiklorisocyanurat och kloramin-T (Rutala et al., 2019).

Hushållsblekmedel med 5,5 % natriumhypoklorit tillhandahåller 55 000 ppm tillgängligt klor, vilket innebär att en spädning i förhållande 1:1 000 ger 55 ppm klor. Låga koncentrationer av tillgängligt fritt klor (HOCl, OCl och Cl2) har påvisats avdöda mykoplasma inom 15 sekunder i 25 ppm tillgängligt klor utan organisk belastning, och inom fem minuter med 50 ppm tillgängligt klor när 1 % protein föreligger (Lee et al., 1985).

Bakterier i vegetativt tillstånd eliminerades (<5 ppm) inom några sekunder (Rutala et al., 2019), medan högre klorhalter (1 000 ppm) krävdes för att inaktivera Mycobacterium tuberculosis (Rutala et al., 1991). Klor (500 ppm) hämmade också candida efter en inverkningstid på 30 sekunder (Rutala et al., 2019; Silverman et al., 1999).

SARS-CoV, MERS och de endemiska humana coronavirusen kan fortleva avsevärd tid på icke-biologiska ytor, men de inaktiverades inom en minut vid ytdesinfektion med 0,1 % natriumhypoklorit (Kampf et al., 2020).

För SARS-CoV påvisades att en 1:50–1:100 spädning av hushållsblekmedel (se ovanstående 50 000 ppm klor) reducerade SARS-CoV-belastningen med >3 log10 det vill säga mer än faktor tusen, på fem minuter vid rumstemperatur (Lai et al., 2005), medan (Ansaldi et al. 2004) fann att 0,1 % hypoklorit var effektivt mot SARS-CoV.

När det gäller SARS-CoV-2 inaktiverades höga halter av viruset på fem minuter med spädningar av hushållsblekmedel på 1:49 och 1:99, respektive 7,5 % joderad povidon (Chin et al., 2020). I en annan studie påvisades att 10 % natriumhypoklorit inaktiverade SARS-CoV-2 inom några minuter (Chan et al., 2020).

Kloramin-T arbetar i stort sett som hypokloritlösningar, men har också hög oxiderande aktivitet och har påvisats att kunna inaktivera CoV-229E vid en koncentration på 0,10 % (Sattar et al., 1989).

Budskap att ta med sig:

  • Klor- och jodbaserade föreningar är viktiga antimikrobiella medel inom vården.
  • Hypokloriter har en bred och snabb antimikrobiell effekt och ett relativt lågt pris.
  • Hushållsblekmedel respektive joderad povidon kan inaktivera SARS-CoV-2 inom några minuter.

Klorhexidin (bisbiguanider)

Klorhexidin, ofta i form av klorhexidinsalterna klorhexidinacetat respektive klorhexidinglukonat, används vanligtvis för exempelvis preoperativ huddesinfektion av patienter före kirurgi, för sårrengöring och för att förhindra stopp i urinkatetrar. Det används också för reduktion av dentala plack (Slot et al., 2014).

Biverkningarna omfattar hudirritation, irritation av munslemhinnan och missfärgade tänder. Allergiska reaktioner uppträder också och ögonkontakt ska undvikas. Klorhexidin kan levereras blandad med alkohol, vatten eller som tensidlösning. Klorhexidinets effekt på dentala plack beror på de katjoniska egenskaperna hos klorhexidinmolekylen som ger både baktericid och bakteriostatisk effekt (Jones et al., 1997). Klorhexidin har stark biocid aktivitet mot grampositiva bakterier, men svagare aktivitet mot gramnegativa bakterier (Karpiński et al., 2015).

Klorhexidin finns tillgängligt receptfritt i många länder. Det finns också på WHO:s lista över nödvändiga läkemedel (WHO, 2019).

En Cochrane-översikt drog slutsatsen att det är oklart, baserat på otillräcklig evidensstyrka, om klorhexidintvätt reducerar de vårdrelaterade infektionerna, mortaliteten eller antalet dagar på intensivvårdsavdelningen på sjukhus (Lewis et al., 2019).

Inom tandvården kan klorhexidinbaserade munsköljningsmedel, till exempel som klorhexidinglukonat-lösning, kombinerat med normal daglig munhygien reducera plackbildning och eventuellt förbättra mild gingivit (James et al., 2017). Munsköljning i 30 sekunder två gånger om dagen med cirka 20 ml munsköljningslösning bestående av en klorhexidin-vattenlösning på 0,1 % till 0,2%, har rekommenderats (James et al., 2017). Missfärgning av tänderna uppträder när klorhexidinsköljningar har använts under längre tidsperioder (James et al., 2017). Klorhexidin som tillägg till den mekaniska rengöringen i samband med de dagliga munhygienåtgärderna kan leda till en måttlig reduktion av gingivit, jämfört med placebo respektive enbart mekanisk tandrengöring (James et al., 2017).

Klorhexidin inaktiveras av anjoniska tensider som ofta ingår som rengöringsmedel i tandkrämer och munskölj, och av anjoniska förtjockningsmedel och anjoniska emulgeringsmedel såsom akrylater. Av den anledningen har det föreslagits att munsköljning med klorhexidin bör användas tidsförskjutet från andra dentala produkter (Denton, 2000). Inom endodontin har klorhexidin använts för spolning av rotkanaler, men har senare ersatts med produkter baserade på natriumhypoklorit.

För SARS-CoV-2-prevention inom tandvården föreslog (Peng et al., 2020) oxidativa munsköljningsmedel med 1 % väteperoxid eller 1 % joderad povidon preoperativt, då dessa har påvisats vara effektiva mot andra coronavirus. Klorhexidin skulle undvikas eftersom det ansågs vara mindre effektivt, även om författarna inte provade klorhexidin mot SARS-CoV-2.

Budskap att ta med sig:

  • Klorhexidin har stark biocid aktivitet mot grampositiva bakterier, men svagare aktivitet mot gramnegativa bakterier.
  • Klorhexidin kan inaktiveras av rengöringsmedel som ingår i tandkrämer och munskölj.
  • Klorhexidin är eventuellt inte effektivt mot SARS-CoV-2.

  • Efter möjlig kontaminering ska ytdesinfektion utföras på medicintekniska produkter som inte klarar nedsänkning eller termisk desinfektion.
  • Kontrollera om ytorna är känsliga för eller resistenta mot alkoholbaserade desinfektionsmedel.
  • Säkerställ grundlig vätning av ytan, följ den angivna inverkningstiden och låt ytan därefter torka av sig själv.

Kvartära ammoniumföreningar

Kvartära ammoniumföreningar (förkortat QAC) används ofta som desinfektionsmedel och är bra allmänna rengöringsmedel. Deras antimikrobiella effekt kan emellertid reduceras av hög vattenhårdhet (CDC, 2008; Shere, 1948), och av material som kan fälla ut eller absorbera deras aktiva innehållsämnen (MacDougall and Morris, 2006). Gramnegativa bakterier kan överleva eller växa till i QAC, och vårdrelaterade infektioner har rapporterats (Ehrenkranz et al., 1980; Shickman et al., 1959). Ett fåtal fall av yrkesrelaterad astma på grund av exponering för bensalkonklorid har också rapporterats (Purohit et al., 2000).

Kemiskt har de kvartära ammoniumföreningarna olika substansspecifika antimikrobiella karakteristika och därför har man letat efter en specifik QAC med förbättrade antimikrobiella egenskaper. Kemiska namn på QAC som används inom vården är till exempel alkyldimetylbensylammoniumklorid och dialkyldimetylammoniumklorid, och de nyare föreningarna (fjärde generationen) som exempelvis ”dubbelkedje (twin-chain)” eller kvartära dialkyl-ammoniumföreningar (till exempel dioctyldimetylammoniumbromid), har föreslagits vara aktiva även i hårt vatten (CDC, 2008).

QAC har föreslagits ha en antimikrobiell aktivitet som är allmänt bakterie- och svampdödande, samt virusdödande mot höljevirus men inte mot nakna virus. QAC är varken verksamma mot sporer eller mot tuberkelbakterier (CDC, 2008; Silverman et al., 1999; Mbithi et al., 1990; Terleckyj och Axler, 1987; Rutala et al., 1991; Sattar et al., 1989; Smith et al., 1950).

QAC används vanligen för ordinär rumsrengöring av golv, möbler och väggar. Kvartära ammoniumföreningar som är EPA-registrerade (USA) är också lämpliga för desinfektion av medicinteknisk utrustning avsedd för användning på intakt hud.

QAC för ytdesinfektion har påvisats vara effektiva mot SARS-CoV-2, när de kombineras med alkohol (Dev Kunar et al., 2020). Kvartära ammoniumföreningar kombinerade med etanol har också påvisats reducera SARS-CoV-2 på standardiserade ytor och suspensioner (Ijaz et al., 2020).

Budskap att ta med sig:

  • Kvartära ammoniumföreningar (QAC) är i allmänhet bra rengöringsmedel.
  • Några kvartära ammoniumföreningar är lämpliga för desinfektion av medicinteknisk utrustning som används på intakt hud.
  • Kvartära ammoniumföreningar i kombination med alkohol och avsedda för ytdesinfektion är effektiva mot SARS-CoV-2.

Slutsats

Vi är ständigt omgivna av ett överflöd av potentiellt smittsamma mikroorganismer, både i vardagslivet och inom det medicinska området.

Infektionskontrollen och de förebyggande åtgärder som vanligtvis tillämpas på tandläkarkliniker är säkra och effektiva, men det är viktigt att alla i tandvårdsteamet känner till, förstår och strikt tillämpar hygienrutinerna.

Mikrobiell riskbedömning omfattar:

  • regional och lokal sjukdomsbörda
  • regional och lokal sjuklighet och dödlighet
  • tandvårdsteamets kompetens
  • instrument och artiklar
  • logistik
  • medicinteknisk utrustning – standard, validering, verifiering
  • typen av ingrepp
  • patientens skörhet
  • utförarens skicklighet (vana)
  • ekologiska effekter
  • vårdprioriteringar
  • spårbarhet
  • riskanalys
  • livstidskostnader (LCC).

Valet av korrekt kemiska desinfektionsmedel måste innehålla en utvärdering av och överensstämmelse med:

  • standarder och regelverk
  • avsedd användning och användningsinstruktioner
  • typ av medicintekniska produkter som ska rengöras, dekontamineras och desinfekteras
  • säkerhet för patienter, personal och omgivning
  • antimikrobiellt spektrum
  • miljöskyddsåtgärder
  • hälsorisker.

Av: Sjögren Petteri, med. dr, leg.tandl. och Zimmerman Mikael, docent, leg. tandl.

Publicerat i samarbete med Directa AB

Dr Mikael Zimmerman är en av de framstående yrkesverksamma inom kvalitetssäkring, hygien och infektionskontroll inom tandvården. Han är också en välkänd internationell föreläsare och konsult inom både tandvården och det medicinska området. I den här videon berättar han om vikten av ett bra facksystem och hur du kan göra övergången till PractiPal så smidig som möjligt.

* SARS-CoV-2 är namn på virus: Severe Acute Respiratory Syndrome Corona Virus 2 vilket orsakar sjukdomen Covid-19, Corona Virus Disease 19, där 19 står för år 2019 då sjukdomen först identifierades

Referenser:

Ansaldi F, Banfi F, Morelli P, et al. SARS-CoV, influenza, and syncytial respiratory virus resistance against common disinfectants and ultraviolet irradiation. J Prev Med Hyg 2004;45(1-2):5-8.

Backer JA, Klinkenberg D, Wallinga J. Incubation period of 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) infections among travellers from Wuhan, China, 20–28 January 2020. Euro Surveill 25:2000062.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC), National Center for Emerging and Zoonotic Infectious Diseases (NCEZID), Division of Healthcare Quality Promotion (DHQP). Chemical Disinfectants: Guideline for Disinfection and Sterilization in Healthcare Facilities (2008) Page last reviewed: September 18, 2016.

Chan KH, Sridhar S, Zhang RR, et al. Factors affecting stability and infectivity of SARS-CoV-2. J Hosp Infect. 2020;S0195-6701(20)30339-X

Chin AWH, Chu JTS, Perera MRA, et al. Stability of SARS-CoV-2 in different environmental conditions. Lancet Microbe 2020;1(1):E10.

Cevik M, Bamford CGG, Ho A. COVID-19 pandemic-a focused review for clinicians. Clin Microbiol Infect. 2020;26(7):842-847.

Denton, Graham W. Chlorhexidine. In: Block, Seymour S (ed.). Disinfection, Sterilization, and Preservation (5th ed.). Lippincott Williams & Wilkins, 2000.

Dev Kumar G, Mishra A, Dunn L, et al. Biocides and Novel Antimicrobial Agents for the Mitigation of Coronaviruses. Front Microbiol. 2020;11:1351. Published 2020 Jun 23. doi:10.3389/fmicb.2020.01351

Dhama K, Khan S, Tiwari R, et al. Coronavirus Disease 2019-COVID-19. Clin Microbiol Rev. 2020;33(4):e00028-20.

Ehrenkranz NJ, Bolyard EA, Wiener M, et al. Antibiotic-sensitive Serratia marcescens infections complicating cardiopulmonary operations: contaminated disinfectant as a reservoir. Lancet 1980;2:1289-92.

Fischer RJ, Morris DH, van Doremalen N, et al. Effectiveness of N95 Respirator Decontamination and Reuse against SARS-CoV-2 Virus. Emerg Infect Dis. 2020;26(9):10.3201.

Giacomelli A, Pezzati L, Conti F, et al. Self-reported olfactory and taste disorders in SARS-CoV-2 patients: a cross-sectional study. Clin Infect Dis. 2020 doi: 10.1093/cid/ciaa330. ciaa330.

Hirotsu Y, Maejima M, Nakajima M, et al. Environmental cleaning is effective for the eradication of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) virus in contaminated hospital rooms: A patient from the Diamond Princess cruise ship. Infect Control Hosp Epidemiol. 2020;1-2.

Hulkower RL, Casanova LM, Rutala WA, et al. Inactivation of surrogate coronaviruses on hard surfaces by health care germicides. Am J Infect Control 2011;39(5):401-7.

Ijaz MK, Whitehead K, Srinivasan V, et al. Microbicidal actives with virucidal efficacy against SARS-CoV-2. Am J Infect Control. 2020;48(8):972-973.

Ingram TA 3rd. Response of the human eye to accidental exposure to sodium hypochlorite. J Endod. 1990;16(5):235-238.

Izzetti R, Nisi M, Gabriele M, et al. COVID-19 Transmission in Dental Practice: Brief Review of Preventive Measures in Italy. J Dent Res. 2020 Aug;99(9):1030-1038.

Jones CG. Chlorhexidine: is it still the gold standard? Periodontol 2000. 1997 Oct;15:55-62.

Kampf G, Todt D, Pfaender S, et al. Persistence of coronaviruses on inanimate surfaces and their inactivation with biocidal agents. J Hosp Infect. 2020;104(3):246-251.

Karpiński TM, Szkaradkiewicz AK. Chlorhexidine–pharmaco-biological activity and application. Eur Rev Med Pharmacol Sci. 2015 Apr;19(7):1321-6.

Kratzel A, Todt D, V’kovski P, et al., Inactivation of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 by WHO-recommended hand rub formulations and alcohol. Emerg Infect Dis 2020 Apr 13;26(7).

Lai MYY, Cheng PKC, Lim WWL. Survival of severe acute respiratory syndrome coronavirus. Clin Infect Dis 2005;41(7):e67-71.

Landau GD, Saunders WH. The effect of chlorine bleach on the esophagus. Arch Otolaryngol. 1964;80:174-176.

Lee JS, Heo YJ, Lee JK, et al. the major catalase, is critical for osmoprotection and virulence in Pseudomonas aeruginosa PA14. Infect Immun. 2005;73(7):4399-4403.

Lee DH, Miles RJ, Perry BF. The mycoplasmacidal properties of sodium hypochlorite. J. Hyg. (Lond). 1985;95:243-53.

Lewis SR, Schofield-Robinson OJ, Rhodes S, et al. Chlorhexidine bathing of the critically ill for the prevention of hospital‐acquired infection. Cochrane Database of Systematic Reviews. 8: CD012248. (30 August 2019).

Li W, Moore MJ, Vasllieva N, et al. Angiotensin-converting enzyme 2 is a functional receptor for the SARS coronavirus. Nature. 2003;426:450–454.

Lin L, Li TS. Interpretation of guidelines for the diagnosis and treatment of novel coronavirus (2019-nCoV) infection by the National Health Commission (trial version 5). Zhonghua Yi Xue Za Zhi. 2020;100:E001.

Lineback CB, Nkemngong CA, Wu ST, et al. Hydrogen peroxide and sodium hypochlorite disinfectants are more effective against Staphylococcus aureus and Pseudomonas aeruginosa biofilms than quaternary ammonium compounds. Antimicrob Resist Infect Control. 2018;7:154. Published 2018 Dec 17. doi:10.1186/s13756-018-0447-5

Lu R, Zhao X, Li J, et al. Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding. Lancet. 2020 Feb 22;395(10224):565-574.

MacDougall KD, Morris C. Optimizing disinfectant application in healthcare facilities. Infect Control Today 2006;June:62-7.

Mbithi JN, Springthorpe VS, Sattar SA. Chemical disinfection of hepatitis A virus on environmental surfaces. Appl. Environ. Microbiol. 1990;56:3601-4.

McDonnell G, Russell AD. Antiseptics and disinfectants: activity, action, and resistance. Clin Microbiol Rev. 1999;12(1):147-179.

Meng L, Hua F, Bian Z. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Emerging and Future Challenges for Dental and Oral Medicine. J Dent Res. 2020 May;99(5):481-487.

Merritt K, Hitchins VM, Brown SA. Safety and cleaning of medical materials and devices. J Biomed Mater Res. 2000;53(2):131-136.

Morton HE. The relationship of concentration and germicidal efficiency of ethyl alcohol. Ann N Y Acad Sci. 1950;53(1):191-196.

Olwal CO, Ang’ienda PO, Ochiel DO. Alternative sigma factor B (σB) and catalase enzyme contribute to Staphylococcus epidermidis biofilm’s tolerance against physico-chemical disinfection. Sci Rep. 2019;9(1):5355. Published 2019 Mar 29. doi:10.1038/s41598-019-41797-8.

Omidbakhsh N, Sattar SA. Broad-spectrum microbicidal activity, toxicologic assessment, and materials compatibility of a new generation of accelerated hydrogen peroxide-based environmental surface disinfectant. Am. J. Infect. Control 2006;34:251-7.

Ortiz-Prado E, Simbaña-Rivera K, Gómez-Barreno L, et al. Clinical, molecular, and epidemiological characterization of the SARS-CoV-2 virus and the Coronavirus Disease 2019 (COVID-19), a comprehensive literature review. Diagn Microbiol Infect Dis. 2020;98(1):115094.

Pascarella G, Strumia A, Piliego C, et al. COVID-19 diagnosis and management: a comprehensive review. J Intern Med. 2020 Aug;288(2):192-206.

Peng X, Xu X, Li Y, et al. Transmission routes of 2019-nCoV and controls in dental practice. Int J Oral Sci. 2020;12(1):9.

Purohit A, Kopferschmitt-Kubler MC, Moreau C, et al. Quaternary ammonium compounds and occupational asthma. International Archives of Occupational & Environmental Health 2000;73:423-7.

Rabenau HF, Kampf G, Cinatl J, et al. Efficacy of various disinfectants against SARS coronavirus. J Hosp Infect 2005a;61(2):107-11.

Rabenau HF, Cinatl J, Morgenstern B, et al. Stability and inactivation of SARS coronavirus. Med Microbiol Immunol 2005;194(1-2):1-6.

Rutala WA, Cole EC, Wannamaker NS, et al. Inactivation of Mycobacterium tuberculosis and Mycobacterium bovis by 14 hospital disinfectants. Am J Med. 1991;91(3B):267S-271S.

Rutala WA, Weber DJ. Disinfection of endoscopes: review of new chemical sterilants used for high-level disinfection. Infect. Control Hosp. Epidemiol. 1999;20:69-76.

Rutala WA, Weber DJ. Uses of inorganic hypochlorite (bleach) in health-care facilities. Clin. Microbiol. Rev. 1997;10:597-610.

Rutala WA, Weber DJ, the Healthcare Infection Control Practices Advisory Committee (HICPAC). Guideline for Disinfection and Sterilization in Healthcare Facilities, 2008. Update: May 2019. Centers for Disease Control and Prevention. [Accessed: 07/08-2020] Available at: https://www.cdc.gov/infectioncontrol/guidelines/disinfection/disinfection-methods/chemical.html

Sabnis RB, Bhattu A, Vijaykumar M. Sterilization of endoscopic instruments. Curr Opin Urol. 2014;24(2):195-202.

Sattar SA, Springthorpe VS, Karim Y, et al. Chemical disinfection of non-porous inanimate surfaces experimentally contaminated with four human pathogenic viruses. Epidemiol Infect 1989;102(3):493-505.

Sattar SA, Springthorpe VS, Rochon M. A product based on accelerated and stabilized hydrogen peroxide: Evidence for broad-spectrum germicidal activity. Canadian J Infect Control 1998 (Winter):123-30.

Shere L. Some comparisons of the disinfecting properties of hypochlorites and quaternary ammonium compounds. Milk Plant Monthly March 1948:66-9.

Shickman MD, Guze LB, Pearce ML. Bacteremia following cardiac catheterization. N. Engl. J. Med. 1959;260:1164-6.

742.

Siddharta A, Pfaender S, Vielle NJ, et al. Virucidal activity of World Health Organization-recommended formulations against enveloped viruses, including Zika, Ebola, and emerging coronaviruses. J Infect Dis 2017;215(6):902-6.

Silverman J, Vazquez JA, Sobel JD, et al. Comparative in vitro activity of antiseptics and disinfectants versus clinical isolates of Candida species. Infect Control Hosp Epidemiol. 1999;20(10):676-684.

Slot DE, Berchier CE, Addy M, et al. The efficacy of chlorhexidine dentifrice or gel on plaque, clinical parameters of gingival inflammation and tooth discoloration: a systematic review. Int J Dent Hyg. 2014 Feb;12(1):25-35.

Smith CR, Nishihara H, Golden F, et al. The bactericidal effect of surface-active agents on tubercle bacilli. Public Health Rep. 1950;48:1588-1600.

Terleckyj B, Axler DA. Quantitative neutralization assay of fungicidal activity of disinfectants. Antimicrob. Agents Chemother. 1987;31:794-8.

Wan Y, Shang J, Graham R, et al. Receptor recognition by novel coronavirus from Wuhan: An analysis based on decade-long structural studies of SARS. J Virol. 2020;94(7).

Ward MJ, Routledge PA. Hypernatraemia and hyperchloraemic acidosis after bleach ingestion. Hum Toxicol. 1988;7(1):37-38.

World Health Organization. Infection prevention and control of epidemic and pandemic prone acute respiratory infections in health care. Guideline I. World Health Organization. WHO Press, Geneva. 2014.

World Health Organization. World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization, 2019.

James P, Worthington HV, Parnell C, et al. Chlorhexidine mouthrinse as an adjunctive treatment for gingival health”. Cochrane Database Syst Rev. 2017;3:CD008676.

Yan R, Zhang Y, Li Y, Xia L., Guo Y., Zhou Q. Structural basis for the recognition of the SARS-CoV-2 by full-length human ACE2. Science. 2020;367(6485):1444–1448.

Zhang L, Lin D, Sun X, et al. Crystal structure of SARS-CoV-2 main protease provides a basis for design of improved α-ketoamide inhibitors. Science. 2020:eabb3405.

Om Dental24

Dental24 – Ledande nyhets- och kunskapsportal inom svensk tandvård enligt professionen.*

Dental24 läses av flera tusen dentalt intresserade varje vecka.

Dental24 erbjuder yrkesverksamma inom dentalbranschen en samlad plats för nyheter, kunskap, aktuella händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningar, artiklar, dokumentation och produktinformation.

Dental24 produceras i samverkan med tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker, institutioner, kursgivare, föreningar, organisationer, leverantörer och andra medier.

Kontakt

Per Capita AB
info@dental24.se
Org. nr: 556763-9785

Ansvarig utgivare

Per Ahlberg

Vill du synas på Dental24?

Mer om att annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som 9 000+ andra, prenumera på vårt nyhetsbrev

Utvecklad av mkmedia
×

Nyhetsbrev

Gör som 9 000+ andra, prenumera på vårt nyhetsbrev