Påverkar valet av digital tillverkningsteknik och efterbearbetning biokompatibiliteten hos dentala akrylbaserade bettskenor?
I en nyligen publicerad artikel undersökte doktorand Ketil Hegerstrøm Haugli (OsloMet och NIOM), seniorforskare Jan T. Samuelsen (NIOM) och ingenjör Dimitri Alkarra (NIOM) hur valet av produktionsmetod påverkar biokompatibiliteten hos akrylbaserade bettskenematerial.
Främst på grund av hög produktionseffektivitet ersätter 3D-skrivare och fräsenheter i allt högre grad manuella arbetsflöden vid produktion av dentala restaureringar och enheter. Därför är det av stor vikt att studera biokompatibiliteten hos digitalt producerade enheter för att dokumentera och säkerställa patientsäkerheten.
I den aktuella studien exponerades en tung-epitelcellinje (PJ-49) för materialbaserade extrakt som representerar de olika arbetsflödena. För att bedöma biokompatibilitet mättes cellviabiliteten med MTT-analys, medan uttrycksnivån av utvalda cytoprotektiva proteiner bedömdes med Western blot.
Alla arbetsflödesprocedurer visade en viss grad av cellviabilitetsförlust på ett koncentrationsberoende sätt. Intressant nog fann forkarna att valet av efterhärdningsbehandling för printade material påverkade biokompatibilitetsresultaten. Viabilitetsförlusten var generellt sett mindre koncentrationsberoende bland printade material som efterhärdades med den fristående Otoflash G171 härdningsenheten jämfört med enheterna som levererades av respektive utskriftstillverkare.
Uttrycksnivån av de utvalda cytoprotektiva proteinerna varierade också bland printade materialen. Fräsmaterialen visade ingen skillnad i uttryck jämfört med oexponerade kontroller, dock var viabilitetsförlusten för detta material signifikant vid högre extraktkoncentrationer.
Vi bedömde även biokompatibiliteten hos ett autopolymeriserande material och effekten av vattenlagring (1 timme vs. 12 timmar). 12-timmarsgruppen visade varken viabilitetsförlust eller förändringar i uttrycket av cytoprotektiva proteiner jämfört med oexponerad kontroll. Huruvida dessa resultat är överförbara till utskrifts- och fräsmaterial återstår att undersöka.
Läs mer
Källa: NIOM