Etthundrade Krönikan
När jag tittar i backspegeln och ser vilka krönikor som rönt störst uppskattning under åren är det ämnen som handgripligt påverkar yrkesutövarnas vardag. För de kliniskt (något yngre?) verksamma är det ämnen som 90-sekunders kronpreparationsteknik, tidboksplanering och hur man kan ta en bitning för att undvika inslipning.
När hantverket är mer invant verkar intresset fokusera på kommunikationsteknik. Ämnet utgör grund för hur man lyckas i sitt ledarskap, får patienten att köpa det han/hon rätteligen behöver och inte bara vill ha, samt hur man förmedlar ett profylaxbudskap som varaktigt förändrar patienternas beteende mot god oral hälsa.
100 krönikor
Nu har det hunnit bli 100 krönikor och jag känner att det är dags att dela med mig av det jag upplever vara det mest betydelsefulla för min egen odontologiska utveckling, nämligen att ha mentorer.
Nu är det inte så enkelt att det räcker med att ha en bra mentor för att det ska leda till en snabb och bra personlig utveckling. Resultatet är även avhängigt av adeptens sätt att hantera mentorns information.
Mentor/adept en genväg till kunskap
Det finns två vägar att medvetet eller omedvetet välja mellan när man får information:
- De som har förmågan att lyssna utan att döma, tar in information och sparar den i minnenas arkiv trots att informationen i dagsläget inte upplevs som användbar eftersom att adepten ännu inte ställts inför en frågeställning där informationen hade varit svaret.
- De som ännu inte ställts inför en frågeställning där informationen hade varit svaret men som slänger informationen i papperskorgen eftersom den upplevs som något man inte behöver belasta minnet med. Om man i en framtid behöver informationen får man istället hitta på en lösning själv, uppfinna hjulet igen, och kanske misslyckas ett antal gånger innan man kommer på en fungerande lösning!
Tänk hur man ändrar sig med åren. Kraft och otålighet ersätts med eftertanke och erfarenhet. Perspektivet breddas och nu i mogen ålder önskar jag få dela med mig av vunna insikter, att få vara mentor. Men ack så svårt det är att få alla adepter att tillhöra grupp 1.
Varje generation måste få göra och kommer att göra sina egna misstag. De som tillhör grupp 1, som har sparat på det som tidigare i livet upplevdes som ”onödig” information, kan nu plocka fram den från minnenas arkiv, applicera den och slippa uppfinna hjulet själv och undvika misstag!
Själv har jag haft en väldig tur. Redan under tredje året som examinerad tandläkare träffade jag ett antal mycket erfarna äldre kollegor som tog mig under sina vingars beskydd. Mentorer som delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter och peppade mig. Jag hade inte hunnit skaffa mig erfarenheten i vilken deras kunskap passade in, men när olika problemställningar senare uppstod kunde jag plocka fram kunskapen och vips förstod jag sammanhanget. Vilket makalöst sätt att utvecklas enklare och snabbare på samt dessutom ha personer att ”bollplanka” med. Tänk att kunna undgå att göra alla misstag själv för att lära sig.
”Smaka på” följande exempel: Beröm är en elakhet! Min mentor sa det till mig i samband med en diskussion om ledarskap som vi hade. När jag opponerade mig blev jag avbruten med orden ”ring mig när du förstått vad jag menar och inte bara hört vad jag har sagt”. Nästan på dagen 20 år senare stötte jag, i min roll som ledare, på ett problem där den 20 år gamla informationen passade in som hand i handske. Jag ringde min mentor som skrattande svarade: ”Det tog tid innan polletten trillade ner. Det har inget med bristande intelligens att göra det beror på erfarenhetsbrist, du hade inte upplevt behovet förrän nu. Nu förstod du vad jag menade, inte bara hört vad jag sagt”.
Om ovanstående historia inte känns meningsfull för dig och om du inte vill vänta till du möter situationen kan du botanisera bland mina tidigare krönikor. Där finns en som reder ut begreppet.
Fond för mentorskap i tandvården
Jag har en dröm, liksom Martin Luther King, men inte samma dröm. Min dröm är att Folktandvården, Praktikertjänst AB, tandvårdskedjorna, tandtekniska laboratorier och leverantörer till tandvården donerade pengar till en fond som gör det möjligt för erfarna tandläkare att ställa upp som mentorer. Fonden är inte avsedd för att avlöna mentorerna utan ska bara täcka direkta utgifter som resor och boende.
Hur vore det om mentorstödet dessutom kunde omfatta alla yrkesgrupper inom tandvården: tandläkare, tandhygienister, sköterskor, tandtekniker och glöm inte receptionisten, ansiktet utåt, den första och sista person patienten har kontakt med?
Tänk om alla inom tandvården kunde få samma förmån som jag har fått!
God Jul och Gott Nytt År
önskar
Er tillgivne
Gordon Meland
Tel: 070 21 31 201
gordon.meland@gmail.com
Gordon Meland är tandläkare och arbetar som kursgivare och mentor/konsult i det egna företaget Företagsförädling Väst.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
