Genom ”Bota karies” försöker vi förändra vanor
I mitt jobb som tandhygienist möter jag många patienter med pågående kariessjukdom. Jag försöker samtala om till exempel kost utan att skuldbelägga och ge patienterna rätt verktyg för att bota karies. Men att förändra människors vanor är svårt.
Som tandhygienist hör jag ofta patienter säga: ”Nej, jag äter inte så mycket godis” eller ”Jag har alltid haft så dåliga tänder” och endast fokusera på det. Men karies är en multifaktoriell sjukdom och flera olika faktorer spelar roll för om en kariesskada ska uppstå. Det är inte en bristsjukdom orsakad av för lite fluor.
Därför är det så spännande med projektet ”Bota karies” som jag deltar i just nu på kliniken i Kvillebäcken i samarbete med Folktandvården Västra Götalands hälsoodontologiska enhet. Upprinnelsen till projektet var att vi ville ta ett krafttag kring kost för kariesaktiva patienter och testa ett nytt arbetssätt där vi jobbar mer tvärvetenskapligt. I projektet arbetar tandhygienist tillsammans med dietist för att förändra beteendemönster, både vad gäller kostvanor och sociala vanor. ”Bota karies” ligger mig extra varmt om hjärtat eftersom det kopplar samman munhälsa med folkhälsa.
Patienterna som deltar i projektet har hål som behöver lagas eller har en historia av att ha lagat sina tänder. Efter att ha gått på sin vanliga behandling hos tandhygienisten och lagat hål hos tandläkaren träffar patienten en dietist som är kopplad till projektet. Patienten slumpas sen in i en testgrupp eller en kontrollgrupp. Kontrollgruppen går på behandling som vanligt, testgruppen träffar dessutom en dietist. Dietisten går igenom en kostdagbok individuellt och följer med deltagarna för att handla mat två gånger under projektet.
Vi går också igenom alla faktorer som påverkar uppkomsten av karies, och framförallt vilka faktorer deltagarna själva kan påverka. Detta gör vi tillsammans genom att föra in alla värden som salivprovtagning, tidigare karieserfarenhet, kost, munhygienvanor med mera i ett så kallat ”cariogram”. Cariogram är ett program som på ett mycket pedagogiskt sätt visar ett cirkeldiagram med alla faktorer, samt visar patientens risk att drabbas av nya kariesangrepp. Det här har varit en viktig del i studien och en aha-upplevelse för många av deltagarna.
Förhoppningsvis har vi genom projektet ”Bota karies” ökat kunskapen om varför karies bildas, men framförallt varit med och påverkat patienterna i en positiv riktning. Och det är just det jag tycker är mest spännande med min roll som tandhygienist – att kunna hjälpa och påverka patienter vad gäller munhälsa. Den spelar ju så stor roll för en persons välbefinnande. Tänk vilket viktigt yrke vi tandhygienister har!
Hälsningar Sara
Sara Adolfsson är tandhygienist på Folktandvården Västra Götaland. Hon jobbar på kliniken i Kvillebäcken som är en kombinerad allmäntandvårds- och utvecklingsklinik.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.