Ingen häpnadsväckande ny teknik utan ett katastrofscenarie
Jag har alltid älskat teknik och fascinerats av tekniska framsteg. När Internet kom på 1990-talet brukade jag sitta på biblioteket och ”googla”. Google fanns inte än, man använde sökmotorn AltaVista. Jag älskade det. Då sa en bibliotekarie till mig att snart kommer alla böcker ligga på internet. ”Va bra”, sa jag spontant. ”Då har jag inget jobb”, svarade hon.
På 1990-talet duggade tillämpningarna tätt. Det kom ett inslag på TV om färgskrivare. Jag tänkte direkt: ”Va cool!” Men det tyckte inte reportern. Vinkeln var den kommande katastrofen. En expert kunde bekräfta: Vem som helst kan kopiera våra sedlar, skriva ut dem och använda dem som pengar. Snart gör kriminella det i stor skala, och snart kollapsar det finansiella systemet. Ännu värre blir det när de kriminella förfalskar pass.
Strax efter färgskrivaren, dök MP3-tekniken upp. Musikbranschen varnade för att musiker och producenter skulle mista jobbet. Ingen skulle ha råd att göra musik längre, för att allt skulle bara kopieras. Likadant skulle det gå med filmindustrin.
Slutligen kom 3D-skrivare till hushållen. Själv var jag väldigt tidigt intresserad av 3D-print och beställde en från USA. Men den fastnade i svenska tullen. Det var inte riktigt säkert att jag skulle få använda den. Berodde det kanske på alla rapporter om att man kan skriva ut vapen och vapendelar med 3D -printer? Tydligen var någon rädd för det, men sa inte det rakt ut.
Idag kan vi se hur det blev. Vi ändrade på sedlarna och införde vattenstämplar och annat som gjorde att man inte kunde ersätta dem med utskrifter. Istället kunde alla glädjas av den nya tekniken. Senare gjorde man samma sak med våra pass, införde biometriska pass med chip och liknande.
Musikindustrin omsätter mer än någonsin, likadant är det med filmindustrin. Fler musiker än någonsin har fått tillfälle att skapa och sprida sin musik. Det finns tusentals tillämpningar för 3D-print, men jag har ännu inte hört om någon incident där någon använt ett skjutvapen gjort i en 3D-skrivare. Vi har hur många bibliotek som helst. Biblioteken i storstäderna är idag all-kulturhus och studiestugor med massor av besökare. Vi köper och läser fortfarande böcker.
Så fort något häpnadsväckande dyker upp, dyker det även upp ett katastrofscenarie. När tåg introducerades i England på 1820-talet, uttalade sig experter om att farter på 30 kilometer per timme, är mer än människokroppen klarar av. Tågpassagerare kommer att smälta eller slitas i stycken av farten.
Det som ligger närmast till hands just nu är AI. Vi hör redan att det inte kommer att finnas några konstnärer eftersom konsten kommer att skapas av datorer. Vi kommer inte behöva några receptionister, AI chat-appar kommer att ersätta dem. Vi kommer snart inte förstå om vi pratar med en människa eller en robot. Vi kommer knappt att ha mänsklig kontakt överhuvudtaget och jättemånga människor blir arbetslösa. Så låter det!
Varför pratar ingen om hur AI kommer att hjälpa oss diagnostisera sjukdomar, eller att tillverka unik skräddarsydd medicin? Eller att AI bättre kan förutse väder. Varför fokuserar ingen på alla otroliga möjligheter som AI kan tillföra mänskligheten? Jag säger inte att vi skall ha blind tilltro till AI och annan teknik. Jag säger att vi borde sluta fokusera på det negativa.
Om vi går över till tandvården så tycker jag inte vi ska vara rädda för att digitaliseringen gör tandteknikerna överflödiga. När tandteknikerna har anpassat sig till digitaliseringen och lever med digitaliseringen kommer det yrket att leva och frodas. Jag tycker inte tandläkarna ska vara rädda för AI, utan i stället ta AI till sig, så att de kan få nytta av AI:s effekter.
Digitaliseringen är inte ett hot. När vi anpassat oss, så är det en tillgång. Det har historien bevisat. Och de som en gång sett fördelarna med en teknik, vill inte gå tillbaka till tidigare. Vi som är äldre tror att dagens ungdom fördummas av Instagram och TikTok. Det tror inte jag. Jag tror att de unga mycket väl förstår att mycket på sociala medier är lögn eller propaganda. Det är tvärtom vi äldre som är de blåögda. De vill inte gå tillbaka till att läsa morgontidningar av papper, som är lika lätta att fylla med lögner som social media. Jag klandrar dem inte.
/Michael Braian
Michael Braian är disputerad tandläkare och tandtekniker med egen klinik i Malmö. Braian är vidare beta-testare och hjälper till med utveckling av nya scanners samt har samarbetsavtal med flera tillverkare.
I sina krönikor diskuterar Michael Braian scanners från ett principiellt perspektiv utan att favorisera eller kritisera enskilda fabrikat eller modeller.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
