Din nyhets- och kunskaps-portal inom odontologi.

Krönika

9 mars 2023

Kompositkrona i stället för kompositlagning eller keramisk krona

Michael Braian

Tandläkare och tandtekniker

Jag tror att många av oss har haft en patient som vi rekommenderat den bästa lösningen: Krona – en gammaldags keramisk krona. Men vi har också sagt att det går bra att göra en kompositlagning. Och hur ofta väljer inte patienten kompositlagningen av ekonomiska skäl?

Kompositlagning eller keramisk krona? Men det finns en tredje variant som är relativt billig och går snabbt att göra: En krona av komposit tillverkad i 3D-skrivare!

Fördelen med komposit är att du får en bra anslutning och en bra vidhäftning till underlaget. Med den nya tekniken kan man göra en CAD-CAM, eller till och med klinikframställd kompositkrona, som man sedan cementerar på plats. Då får man många av fördelarna: Man omfamnar preparationen utan skarvar och kanter. Man får en fin genomhärdning. Man behöver inte bry sig om lager och spänningar mellan kompositlagren. Det blir en bra anslutning till tanden, jättefina kontaktytor och väldigt formmässigt tilltalande resultat.

De nya lite snabbare 3D-printmaskinerna och de nya resinerna tar fram en krona på en timme. Det spelar förresten ingen roll tidsmässigt om du printar tre kronor eller 43 kronor.

Själv har jag gjort sådana kompositkronor i fyra år och jag är uppe i kanske 40 fall. Jag har hittills inte haft en enda komplikation. Det enda som fallen har gemensamt är att de inte tyckte sig ha råd med en keramisk krona eller så hade tanden väldigt dålig prognos. Så det har inte varit optimala förhållanden, tvärt om. Men de har klarat sig jättebra.

Resinet i 3D-skrivarna marknadsförs idag som ”ceramic crowns” – eftersom fillerpartiklarna är keramiska. Men det är tekniskt sett komposit.

Materialmässigt kostar det väldigt lite att göra en krona i komposit. Det är maskinerna och avgiften till Läkemedelsverket som kostar pengar. Sedan skall ju någon göra rent dem och putsa dem. Det är ju lite kringarbete. Eller så låter man en tandtekniker göra det. Då skickar man bara dem som ett scan.

Traditionell kompositlagning har sina begränsningar. Om man skall en göra kompositlagning efter konstens alla regler – och det skall man – så skall du ha max 1,5 mm tjocka lager. Du kanske preparerar tanden på ett sätt du är van vid därför att lagningen inte är supersvår. Men den preparationen kanske inte är idealisk för hur länge den här fyllningen kommer att hålla.

En annan sak: När man bygger komposit inne i munnen så gissar man väldigt mycket om tandens anpassning till överkäken. Patienten kan ju inte bita ihop! Jag tror att många tandläkare gör lagningen kortare än anatomin medger.

Valet mellan komposit och krona återspeglar nog ofta patientens ekonomi. En riktig krona kostar en del. När patienten väljer en kompositkrona, så går det ju fortare för tandläkaren och dessutom blir resultatet bra.

Jag medger att de inte är lika snygga. Bygger man upp med komposit från grunden kan man ju göra snyggare lagning. Det kan se väldigt realistiskt ut. En 3D-printad tand kan bara ha en färg. Å andra sidan så är det just de posteriora tänderna som är mer arbetsamma för tandläkaren. Där kanske kompositkronan kan döljas. I den estetiska zonen är det en annan femma.

Det här är spännande. Det skulle vara kul att se lite forskning. Jag tror absolut att många i tandvården skulle kunna ha nytta av att testa detta. Jag tror att vi kommer att se mycket av det på den kommande mässan i Köln, det finns så mycket ekonomisk vinning i både tid och produktion.

P.S. Det finns fler tillämpningar av komposit och 3D-printning. Kompositkronorna går exempelvis att printa väldigt tunt, till skillnad mot en glaskeram. Vissa 3D-printers kan printa i tjockleken 0,1 mm. Om man vill göra en skena i hopp om att få elongationer posteriort skulle man exempelvis kunna 3D-printa en onlay-skena. Den kan bonda fast på tänderna i hopp om att det skall elongera. Det är endast tandläkarens innovationsförmåga som sätter gränser. D.S.

/Michael Braian

Michael Braian är disputerad tandläkare och tandtekniker med egen klinik i Malmö. Braian är vidare beta-testare och hjälper till med utveckling av nya scanners samt har samarbetsavtal med flera tillverkare.

I sina krönikor diskuterar Michael Braian scanners från ett principiellt perspektiv utan att favorisera eller kritisera enskilda fabrikat eller modeller.

Michael Braian

Tandläkare och tandtekniker

Michael Braian är disputerad tandläkare och tandtekniker med egen klinik i Malmö. Braian är vidare beta-testare och hjälper till med utveckling av nya scanners samt har samarbetsavtal med flera tillverkare.

I sina krönikor diskuterar Michael Braian scanners från ett principiellt perspektiv utan att favorisera eller kritisera enskilda fabrikat eller modeller.

Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.

Om Dental24

Dental24 – Ledande nyhets- och kunskapsportal inom svensk tandvård enligt professionen.*

Dental24 läses av flera tusen dentalt intresserade varje vecka.

Dental24 erbjuder yrkesverksamma inom dentalbranschen en samlad plats för nyheter, kunskap, aktuella händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningar, artiklar, dokumentation och produktinformation.

Dental24 produceras i samverkan med tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker, institutioner, kursgivare, föreningar, organisationer, leverantörer och andra medier.

Kontakt

Per Capita AB
info@dental24.se
Org. nr: 556763-9785

Ansvarig utgivare

Per Ahlberg

Vill du synas på Dental24?

Mer om att annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som 9 000+ andra, prenumera 
på vårt nyhetsbrev

Utvecklad av mkmedia
×

Nyhetsbrev

Gör som 9 000+ andra, prenumera 
på vårt nyhetsbrev