Din nyhets- och kunskaps-portal inom odontologi.

Krönika

5 maj 2021

När smärtan blir lidande

Tore Sahlin

Specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult

I förra krönikan utgick jag från en ledare av Hanne Köller i Dagens Nyheter 17 april i år. Hon berättar där om Magnus Beland, tysk läkare som invandrade till Sverige i början på 1990-talet. Han mötte en verklighet med för honom ovanliga diagnoser: Fibromyalgi, elöverkänslighet, pisksnärtsskada och utbrändhet. Han tolkade att dessa förbryllande diagnoser hade med svenskens rädsla för konflikter att göra. Rädslan för att anklagas för att inte ta patienten på allvar styr läkaren mot att ge en somatisk diagnos, som i detta fall är en bra utväg för såväl läkare som patient. Patienten känner sig förstådd, och läkaren känner sig förstående.

Hur kan akut smärta bli kronisk? Föreställ er en experimentell situation där vi tar vår skalpell och skär i en råttas fot. Detta gör ont och en smärtsignal skickas från skadestället via det bakre hornet på motsvarande segment i ryggraden upp till hjärnan som så småningom når till frontalloben och råttan upplever smärtan. Nästan samtidigt som detta sker skickas en hämmande signal från hjärnan till den berörda foten, för att råttan inte skall förlamas av sin smärta utan skall kunna fly eller fäkta.

Gör vi sedan inget mer så läker skadan och allt är frid och fröjd. Råttan glömmer snart att hon haft ont i foten och råttlivet går vidare.

Om vi däremot fortsätter och pilla i såret med vår skalpell blir smärtsvaret  allt starkare. Mängden transmittorsubstanser perifert vid skadestället ökar, signalerna i den perifera nerven ökar följaktligen också, och mängden substans P i det dorsala hornet i ryggradssegmentet ökar och följaktligen också svaret i hjärnan. I frontalloberna börjar de berörda nervcellerna dela med sig av sina erfarenheter och involverar fler och fler av omgivande nervceller. Slutar vi relativt tidigt har vi skapat ett smärtminne hos råttan som successivt kan tonas bort, men om vi fortsätter att peta med skalpellen i råttans fot utvidgas reaktionen så att även beröringsnerver involveras liksom de mera nyligt upptäckta nerverna för klåda. Den initiala smärthämmande signalen är borta sedan ett bra tag. I hjärnan kopplas nu fler och fler nervceller ihop till ett allt större nätverk. Nu har råttan kraftig smärta i sin fot. Om pillandet i såret upphör läker det på ytan allt ser helt ba ut, fast råttan upplever fortfarande stark smärta och har svårt att tänka på något annat. Hon upplever att det är något fel på foten. Forskarna säger att nu har hon fått en perifer sensitisering ute i foten och en central sensitisering i hjärnan.

Vår råtta har nu kronisk smärta med smärtattacker vid beröring av experimentfoten, hon har ont i sina muskler som tål inte fysisk aktivitet så bra, musklerna tål inte heller massage så bra, faktiskt är det så att hon har problem lite varstans. Hon kanske till och med har fått fibromyalgi, som kallas en kultursjukdom i Hanne Köllers artikel.

När jag gick på Tandläkarhögskolan på 1960-talet talade vi om muskelreumatism. Vi talade också lite vanvördig om SVBK, svid-och-bränn käringar. Varför de kallades SVBK? En orsak var kanske att vi kände oss ganska maktlösa.

Vad är det då egentligen frågan om? Kan vi tala om en sorts inlärning?

I nästa krönika tänker jag fortsätta med detta tema och hur stress påverkar. Och så måste vi naturligtvis fortsätta reflektera över alla dessa olika symtom som kallas postcovid.

Läs gärna följande artikel i Läkartidningen:Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta, Jan Lidbeck, med dr, specialistläkare, i Läkartidningen 43/2016 (Lakartidningen.se 2016-10-25) till nästa gång vi träffs i Dental24.

I tidigare krönikor har jag föreslagit några saker som du och jag kan göra för miljön, nu på en gång utan att egentligen uppoffra något: halvera köttkonsumtionen, klädkonsumtionen och resandet. Vi behöver inte sluta med något av dessa saker, utan istället satsa på kvalitet.

Med vänlig hälsning

Tore Sahlin

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

PS Vi fortsätter att planera för en tid efter Corona. Vi måste fortsätta lära över gränserna. Mindre ofta för miljöns skull, men som alltid med kvalitet!

Vårt program för 2022 finns nu på hemsidan. Vi hoppas att de vacciner som nu förhoppningsvis finns tillgängliga i början på 2021 fungerar så att denna pandemi är under kontroll 2022. Se curomed.se. DS.

Tore Sahlin

Specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.

Om Dental24

Dental24 – Ledande nyhets- och kunskapsportal inom svensk tandvård enligt professionen.*

Dental24 läses av flera tusen dentalt intresserade varje vecka.

Dental24 erbjuder yrkesverksamma inom dentalbranschen en samlad plats för nyheter, kunskap, aktuella händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningar, artiklar, dokumentation och produktinformation.

Dental24 produceras i samverkan med tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker, institutioner, kursgivare, föreningar, organisationer, leverantörer och andra medier.

Kontakt

Per Capita AB
info@dental24.se
Org. nr: 556763-9785

Ansvarig utgivare

Per Ahlberg

Vill du synas på Dental24?

Mer om att annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev

Utvecklad av mkmedia
×

Nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev