Sverige betalar ett högt pris för grupptänkande och hybris

Det har skrivits och skrivs spaltkilometer om Covid-19, mycket har varit både tankeväckande och intressant. Vi rekommenderas att hålla avstånd, stanna hemma vid symtom och tvätta händerna och nu på slutet börjar detta med munskydd lite tveksamt komma med på ett hörn.

Sverige har valt en väg som skiljt sig från övriga Europa och världen. Några artiklar på senare tid förtjänar att diskuteras. Titeln ovan kommer från Peter Wolodarskis söndagskrönika i DN 29 november. Han konstaterar i slutet av artikeln att Sverige nu betalar ett högt pris för några tongivande personers grupptänkande och oförmåga att ta in signaler både från inhemsk expertis och resten av världen.

Finland, med 5,5 miljoner invånare, hade fram till i fredags 393 döda i Covid-19, Norge 328 och Danmark 811 medan Sverige, med 10,2 miljoner invånare, hade 6.681 döda i Covid-19. Övertygelsen om att vi i Sverige hade den bästa Coronastrategin fanns redan från början av våren och ändrades inte efter vårens alla döda. ”Sverige hade haft en klassisk modell av pandemibekämpning medan resten av världen blivit galen”, slog Anders Tegnell fast i sitt sommarprogram i P1 i juni. Wolodarski säger vidare att trosvisshet präglade det svenska tänkandet. Johan Giesecke, en annan av arkitekterna bakom den svenska modellen, förklarade att länder som Finland skulle drabbas lika mycket som Sverige över tid. I ett mail till Wolodarski i början på maj säger Giesecke ”Finland har skjutit upp sina dödstal genom en strikt nedstängning, men när den hävs kommer dödstalen”. Giesecke menar också att man skall jämföra med en tsunami eller ett vulkanutbrott, det finns inte mycket att göra än att ta hand om dem som drabbas. Alla kommer att smittas, förr eller senare. Så kan den svenska inställningen sammanfattas.

Wolodarski skriver vidare att de ansvariga först inte trodde att viruset skulle spridas i Sverige. När man sent omsider insåg att Coronasmittan skulle drabba oss, drog man den felaktiga slutsatsen att den skulle löpa genom det svenska samhället som Asiaten gjorde 1957. Därtill trodde man att förloppet skulle bli så snabbt att vi skulle ha flockimmunitet i början på maj. Kanske var det därför, säger Wolodarski, som Tegnell, Giesecke och Carlson inte trodde på masstestning och smittspårning, tvärt emot WHO:s tidiga rekommendationer.

Lärde sig Sverige aldrig av vårens katastrof? Inom vården har man blivit mycket bättre på att behandla Covid-19, men för övrigt tror inte Wolodarski det. Så sent som den 22 oktober, när Europa var på väg in i en andra våg, beslutade Sverige att lyfta på restriktioner, och 70+are fick till och med klartecken att röra sig i samhället som övriga. In i det längsta tycks de ansvariga ha väntat på bekräftelsen om att de hade rätt från början.

Själv undrar jag om svenskar fortfarande är lika självgoda som på 1970-talet? När jag som övertandläkare ville åka på en världskonferens sa min tandvårdschef att svensk tandvård var bäst i världen och att vi inget har att lära av andra.

Jag skall be att få återkomma i nästa krönika om två andra mycket intressanta artiklar i detta ämne!

Med vänlig hälsning

Tore Sahlin

 

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

PS. Vi fortsätter att planera för en tid efter Corona. Vi måste fortsätta lära över gränserna för att inte vi- och dom-tänkandet skall breda ut sig. För att ständigt påminna oss om att vi människor är bra lika överallt i världen och att vi har mer att tjäna på att samarbeta än att bygga murar. Och för att det är roligt, inte minst. Mindre ofta för miljöns skull, men med kvalitet.

Vi arbetar nu med ett program för 2022. Vi hoppas att de vacciner som förhoppningsvis finns tillgängliga i början på 2021 fungerar så att denna pandemi är under kontroll 2022. Vi ber att få återkomma med ett antal förslag inom några månader. DS.