Tandhygienister med egen verksamhet
Nu kickar vi igång 2021. Nu ska vi börja leva igen. Året då vaccinationerna drar igång på allvar. Året har redan varit händelserikt för mig. Jag har nyss fyllt 40 år och det firades med lerduve-skytte och en ny bössa. Det betyder också att jag har arbetat med tandvård i 20 år. Inom olika kategorier men ändå inom samma bransch. Och än är jag inte trött på det. Tvärtom, jag vill bidra med ännu mer. Man kan väl säga att jag är ”laddad”.
Jag hade stora planer för framtiden förra året. De kunde inte fullföljas på grund av pandemin. Synd, jag kom riktigt långt i min planering men tappade gnistan när vi inte kom någonstans.
Nu är mitt intresse för egenföretagande igång igen. Jag är glad att jag har fått mer tid för reflektioner och även för grundligare planering och kalkylering.
Hur ska en klinik se ut om man som tandhygienist själv ska driva den? Eller ska man driva den med någon? Måste det finnas en tandläkare? Vårdbehovet ökar och tandhygienisterna behövs mer än någonsin.
Det verkar finnas många svar på det och jag har bara börjat min utforskning av hur det kan se ut. Vanligast verkar det vara att tandhygienister hyr sitt rum och att kliniken har en tandläkare som de samarbetar med. De har då varsitt företag och kostnadsställe. Hyran av rummet verkar ha en fast kostnad och även en rörlig del för gemensamma kostnader som kompressor, diskdesinfektor, kaffe och så vidare. Det varierar vem som äger inredningen och vem som exempelvis står för service på unit, men vanligast är att det är tandhygienisten som står för underhåll av befintlig utrustning, däremot om den behöver bytas ut får det diskuteras och skrivas avtal. Tandhygienisten står för sina egna kostnader vad gäller instrument, material, kläder med mera. Hur ser arbetsfördelningen ut på en sådan här klinik? Har du möjlighet att arbeta på det yttersta av din kompetens eller finns det begränsningar?
Det är också vanligt att tandläkare och tandhygienister äger en klinik tillsammans, en del är gifta par och andra kollegor med ett stort förtroende för varandra. Då tar de gemensamma beslut vad det gäller personalfrågor, ekonomi, underhåll och investeringar. Det krävs ett annat tänk, tandläkare har andra kostnader och utgifter som exempelvis tandsköterskor och även högre materialkostnader. Inkomsterna ser olika ut för en tandhygienist och tandläkare men det kan kompenseras i utdelningen när vinsten ska fördelas. Ofta tar man hjälp utifrån och man har tydliga avtal. Det finns aktörer inom tandvård som kan hjälpa till med det och de har en god rådgivning.
Inom vissa organisationer kan man hyra sitt rum och få en viss (oförskämt låg) procent av intäkterna, resten tillfaller organisationen. I rummet ingår då allt från journal-kostnader till tillgång till steril samt även att en viss del ska gå till den som är receptionist och så vidare. Dock föreslår de att en provisions-tjänst är bättre i så fall. Andra organisationer erbjuder endast anställningar. Vinsten i detta alternativ som egen är att du styr din egen tid men ej får ta del av de vinster som du strävar efter.
Det går även att slå sig samman med en annan tandhygienist och driva en klinik tillsammans. Tänk då på att ni måste ha en ansvarig tandläkare som står för röntgentillstånd och granskning av till exempel apikala röntgenbilder. Det kan även vara bra att ha en kontakt med tandläkare där ni remitterar till varandra, ett distans-samarbete. Även konsultationer kan vara nödvändiga för patienternas kvalitet av tandvård. I en sådan verksamhet finns det kanske inte utrymme för en receptionist i början och ni måste utföra allt arbete själv. Överväg gärna vad det kostar er i inkomstbortfall, att utföra arbete som kallelser, sterilhantering och receptions-tjänst jämfört med att anställa någon till det. Hur ska företaget se ut? Ett eller två kostnadsställen? För att undvika eventuella konflikter kan det vara lämpligt med två kostnadsställen och ett tydligt avtal på vilka kostnader som ska vara gemensamma, arbetsfördelning med mera. Än en gång, viktigt med avtal.
Även en ensam tandhygienist kan starta eget, i egen lokal. För ett år sedan hade jag kontakt med en kvinna som startade med noll patienter i en storstad. Hon sa att det var tufft första året men med en tandläkare som samarbetspartner så byggdes patientstocken upp. Här var investeringarna stora och att vara ensam är också en risk. Idag driver hon en framgångsrik tandhygienist-mottagning som även inriktat sig på estetiska behandlingar.
Oavsett vilken väg du vill gå i ditt företagande så är det av yttersta vikt att man gör ett avtal innan så det inte uppstår oönskade konflikter. Som i andra branscher kan konsekvenserna bli dyra och rättsliga. Arbetsfördelningen är viktig, vem gör vad? Eftersom alla har ett ekonomiskt intresse så är tydlighet a och o. Det man kommer överens om ska följas och stå tydligt i avtalet. Viktigt att tänka på när du hyr ett rum är att ha ett eget kostnadsställe med tanke på momsen. Ring skattemyndigheten om du är osäker.
Ingen äger patienterna. De väljer själv vem de vill gå till. Köper du en befintlig klinik, görs en värdering av inventarier, patientstock och eventuell fastighet. Här är mitt råd att ta professionell hjälp, det finns att få (specifikt inom tandvård och även juridisk hjälp).
Du är välkommen att maila till mig på lottalbjork@gmail.com om just du har ett företag där tandhygienisten driver eget. Jag är intresserad av all information du kan bistå med. Hur ser det ut? Vilka råd har du? Vad är det bästa med att ha eget? Varför ska man inte starta eget? Hur ser ditt kontrakt ut?
Vill ni köpa tavlan jag har målat? Ge ett bud så skänker jag halva summan till Operation Smile!
/Lotta Björk Lillås
Lotta Björk Lillås, är leg. Tandhygienist. Bakgrund som tandtekniker. Studerat fristående kurser inom Integrerad Hälsovetenskap och ledarskap. Brinner för teamtandvård, där samtliga på kliniken arbetar på det yttersta av sin kompetens.
Arbetar kliniskt på en mindre privat klinik i Skåne och studerar på fritiden.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
