Finns det några skäl att INTE använda kirurgiska guider vid implantat?

Kirurgiska guider är ännu en del av tandvården som förbättrats av digitaliseringen. Det är framför allt priset som blivit bättre. Idag betalar vi kanske en fjärdedel av vad vi betalade för 15 år sedan. Då är det svårt att motivera att inte använda dem!

Före digitaliseringen blev det för dyrt att ta fram guider för ett enkelt implantat. Idag finns redskapen närmare oss.

Med en kombination av scanning, 3D-röntgen och särskilda datorprogram, kan vi skapa 3D-print av kirurgiska guider. Tandläkaren kan ta en intraoral scanning och en CBCT 3D-röntgen. Tandläkaren kan placera implantatet där hon eller han vill ha dem och tandläkaren kan designa guiden. Tandläkare vet ju i allmänhet inte hur man tillverkar kronor, men de vet ju var implantatet skall sitta och hur mycket plats de behöver.

Kan inte tandläkaren skriva ut även guiden, frågar sig den tekniskt intresserade tandläkaren? Det är fullt möjligt om man kan sin 3D-printer. Men så fort tandläkaren 3D-skriver ut guider blir de i juridisk mening en tandteknisk produkt, och då måste kliniken registrera sig som medicintekniskt laboratorium.

Själv är jag både tandläkare och tandtekniker. Det är därför jag är övertygad om att kirurgiska guider kommer att föra tandläkare och tandtekniker ännu närmare varandra. Ett stort problem är att tandtekniker och tandläkare inte känner till varandras jobb. Till och med jag – som är bägge – känner av konflikten. Det absolut bästa är ju att tandläkaren gör det den är bra på och tandteknikern vad den är bra på.

Teknikern kan allt om produktion. Tandläkaren kan anatomi, vet var de vill ha in implantat, hur stort patienten kan gapa – alla patientparametrarna.

Jag ÄR bägge och jag GÖR bägge. Det är inte bara så att jag går runt och bär på titlarna. Jag gör faktiskt både kirurgi-delarna och det tandtekniska – från start till slut. Då får man ju bättre insyn. Jag vet hur jag som tekniker vill göra vissa grejer. Sedan upptäcker jag mitt i en operation – ”F*n vad korkat – har jag lagt en balk där? Vad har jag gjort? Det är ju en tunga där!”. Men som tekniker var det ju logiskt, annars skulle ju guiden blivit för svag.

Så till och med jag – som gör allt själv – gör ibland pinsamma misstag. Då kan det inte vara så lätt i en situation, där den ene jobbar i ett labb och den andra i en tandläkarstol, i olika delar av Sverige – eller utomlands.

Tandteknikern ser ju aldrig resultatet av sitt jobb. Och tandläkarna vet ju sällan hur teknikerna gör sina grejer. Vi har för dålig insyn i varandras världar, men när det gäller framställning av guider måste vi samarbeta på en annan nivå.

En av de av största fördelarna med guider – vad mig anbelangar – är att jag upptäcker potentiella riskmoment i förväg. Flera gånger har jag upptäckt att benet är för smalt och kunnat parera det i god tid. Före guiderna, visste jag inte ifall jag behövde ett tjockt eller smalt implantat. Jag hade bägge framme när jag började behandlingen. Idag ser jag det i förväg.

Ibland, om det är ett svårt fall, gör jag guiden mer för min egen skull än för patientens. Jag känner mig inte bekväm utan dem. Det var väldigt länge sedan jag gjorde ett implantat på fri hand.

Till och med erfarna kirurger – som gjort 1000-tals implantat – har nytta av det vi kallar pilotguider. Den guidar enbart operatören – kirurgen – till det första borrsätet. Sedan kan man kasta den och använda sin erfarenhet. Men de får en mycket bättre placering av implantatet avseende framställning av protetik, hygien och estetik.

Dagens guider är inte bara billigare. De är mycket säkrare och mer flexibla än för 15 år sedan. Många av de stora företagen erbjuder guidade system idag. Och det kan vara bra för tandläkare som kanske inte vill ägna dyrbar tid framför en dator. Någon annan planerar då implantatplaceringen och tandläkaren behöver bara kontrollera och godkänna.

Slutligen, jag vet att det heter ”guide” av en orsak. Vare sig jag anlitar ett företag eller gör dem själv så litar jag inte blint på dem eller någon annan digital teknik. Jag kontrollerar själv.

/Michael

Michael Braian, är både tandläkare och tandtekniker i Malmö som här rapporterar löpande om forskning och klinisk tillämpning av ny teknik.

Senaste inläggen