Per Vult von Steyern – Navigerar NIOM genom vetenskapens hav

Dental24 besökte NIOM i Oslo och Per Vult von Steyern som gjort en resa från gästforskare till VD för detta anrika forskningsinstitut. Följ med och låt dig inspireras av både NIOMs och Pers resa genom tandvården.

En mild vårdag i mitten av mars välkomnar mig när jag kliver in i NIOM:s lokaler centralt i Oslo, mitt emot nationalarenan för fotboll, Ullevål stadion. Där möter jag en leende Per Vult von Steyern. Hans resa från Malmö till Nordens vetenskapliga epicentrum är både imponerande och inspirerande, och jag ser fram emot att höra lite om hans tankar och visioner om både sig själv och NIOM.

Per Vult von Steyern

Kan du berätta lite om dig själv, Per?
– Jag är 63 år, kommer från Malmö där jag bor med min fru och 15-åriga dotter och där jag har levt och arbetat i nästan hela mitt liv. Jag har tre barn till som är i åldrarna 26 till 42 och numera även två underbara barnbarn. Min yrkesbana började med något helt annat än tandvård. Skoltrött och lockad av havet tog jag värvning i Flottan när jag var 16 år. Efter marin grundutbildning och sjötjänstgöring på jagare hoppade jag av min anställning och återvände till skolan och gick gymnasiet. Sen blev det Flottan igen och Marinens officershögskola, navigationsutbildning, långresa och segelfartyg. En fantastisk tid i Marinen som sammanlagt varade i drygt fyra år innan intresset för akademiska studier tog över.

Jag blev lite nyfiken, du nämnde att det var en liten slump att det just blev tandvård?
– Att det blev tandläkarutbildningen var inte självklart. Jag sökte till arkitekt- och läkarutbildningarna som jag var mest intresserad av, men så kom tandläkarutbildningen med i ansökan av bara farten. När jag sen kom in på allt jag ansökt till utom medicin tänkte jag att tandläkarutbildning kanske skulle kunna vara en genväg till läkarutbildningen, men tandläkare ville jag absolut inte bli. Jag valde tandläkarutbildningen enbart av taktiska skäl, men redan efter två veckor på ”käftis” var jag helt såld. Jag fick en helt annan bild av yrket när jag väl börjat och valet att stanna kvar har jag aldrig ångrat. 

Vad var det som fick dig att fastna för tandläkaryrket?
– Jag hade nog precis som många andra en ganska snäv uppfattning om vad det innebar att vara tandläkare – att det var en smal bransch där man mest tittade folk i munnen hela dagarna, vilket inte alls verkade särskilt spännande. Att jag sen trivdes så bra under utbildningen ledde till att jag efter allmäntjänstgöring och två års arbete inom folktandvården sökte mig tillbaka till fakulteten i Malmö och Avdelningen för Oral protetik. Nästa omedelbart började jag med klinisk forskning och det blev helkeramiska broar som vi var bland de första i världen att studera. Sammanlagt var jag anställd 32 år på fakulteten, en stor del av tiden som docent och professor i oral protetik och som chef för Avdelningen för Materialvetenskap och teknologi. 

Du är ju aktiv i Tandläkarförbundet, har du alltid varit aktiv i kåren?
– Under min karriär har jag varit engagerad i olika föreningar inom tandvården, både som lokalordförande för privattandläkarna och som ordförande i olika sällskap, till exempel som president för Scandinavian Society for Prosthetic Dentistry under ett antal år och sedan 2017 är jag ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet och sitter i Tandläkarförbundets styrelse.

Har du några andra intressen utöver ditt jobb? Hänger arkitekturen fortfarande med i ditt liv?
– Nja, förutom att någon gång bygga på vårt sommarhus har jag alltid tyckt om att teckna, om nu det kan ses som en koppling till arkitektur. När jag var yngre hade jag ett stort intresse för tekniska illustrationer och teknik i allmänhet, så det ligger kanske i linje med det. Under många år ägnade jag mig sen åt att teckna kroki, mest för att jag tyckte att jag tecknade så förfärligt bundet till passare och linjal. Jag kände att jag behövde utveckla mitt tecknande mer åt det organiska hållet, vilket var väldigt utvecklande. Men främsta intresset utöver familjen är tveklöst seglingen. Jag har alltid känt en stark dragning till havet och naturen, dels genom min pappa som var sjökapten, dels efter min egen tid i Flottan. Det har blivit mycket hav genom åren och det är fortfarande ett stort fritidsintresse.

”Segling är ju lite som tandläkeriet, det kräver mycket kunskap, handlag och känsla. Men det kan också vara otroligt avkopplande ena stunden och sedan dramatiskt och utmanande i nästa”

Hittar du något lugn i havet och seglingen?
– Segling är ju lite som tandläkeriet, det kräver mycket kunskap, handlag och känsla. Men det kan också vara otroligt avkopplande ena stunden och sedan dramatiskt och utmanande i nästa – från de lugna kvällsseglatserna i solnedgången till de mer dramatiska situationerna när vinden plötsligt blåser upp. Det är ett intresse som ger mycket tillbaka och samtidigt ger mig möjlighet att vara med min familj. Det är en plats där telefoner och mail inte stör, även om möjligheten att vara uppkopplad finns. Min familj betyder otroligt mycket för mig och att tillbringa kvalitetstid med dem till sjöss eller i en ankarvik är ovärderligt.

Du har varit heltid här på NIOM i Oslo i ungefär ett år nu, hur känns det?
– Det känns bra. Jag kom hit som gästforskare mitt under den pågående pandemin 2020 för sex månaders vistelse. Sen blev det ett uppehåll på drygt ett år innan jag började igen som 20 % forskare, var femte vecka med motsvarande tjänstledighet på universitetet i Malmö. Jag, precis som NIOMs andra gästforskare kom gärna tillbaka, även om jag aldrig kunde föreställa mig att mitt engagemang skulle bli vad det är idag. Nu är jag här fyra dagar i veckan och arbetar hemifrån Malmö en dag. Det fungerar utmärkt. Eftersom NIOM är ett nordiskt institut och vi representerar alla de fem nordiska länderna, innebär det en del arbetsrelaterade resor också.

Hur har det varit för dig?
– Det fungerar fint! Jag tar ofta ett sent flyg till Oslo på söndag kväll och är på plats lagom inför måndagen för att sedan åka hem på torsdag kväll. Jag pendlar alltså mindre och kortare tid i veckan än många som arbetar betydligt närmare sitt hem. Den stora skillnaden är förstås att jag inte är hemma med min familj varje kväll, utan vi får ta tillvara på tiden vi har tillsammans på helgerna istället. 

Vad var den primära anledningen till att du valde att ta jobbet här på NIOM?
– Det fanns egentligen två huvudanledningar. För det första trivdes jag väldigt bra på NIOM när jag var gästforskare.  Det är verkligen något jag kan rekommendera. Varje vår öppnar ansökningsperioden för tre till sex månaders forskarvistelse med lön och boende finansierat genom NIOM.  Jag hade en fantastisk tid på institutet när jag var gästforskare. Att få ägna 100% av sin tid åt forskning, i en miljö som präglas av tvärvetenskaplighet och unik kompetens är få förunnat.  Intressant nog ser vi ofta att gästforskare som varit här söker sig tillbaka för ytterligare perioder när de väl provat på det en gång. Här spelar alla fantastiska medarbetare på NIOM en mycket stor roll. Den andra anledningen var att jag under mina år som specialist och ämnesföreträdare sett många patienter som drabbats av omgörningar och olika behandlingsproblem, helt i onödan om man ser till den kunskap som finns. Kan jag efter 40 år i branschen, studietiden inräknad, och efter 32 år som anställd på fakulteten i Malmö runda av min karriär med att göra skillnad i det avseendet, vore det en värdig avslutning efter ett långt yrkesliv.   

Vilka kvaliteter hos dig tror du att NIOM:s styrelse fastnade för när de valde dig?
– Oj, det var en svår fråga och omöjligt för mig att veta. Om jag spekulerar så kanske för att de såg till min bakgrund, mina kvalifikationer, mitt stora nätverk i Norden och tidigare leveranser.

Vad ser du som din främsta uppgift som direktör för NIOM på lång sikt?
– Övergripande ser jag två uppgifter. För det första att förvalta det som NIOM är och har varit sedan 1970-talet. NIOM har en lång anrik historia och ett mycket gott renommé som vi måste förvalta väl och bygga vidare på. För det andra handlar det om att utveckla institutet. Vi måste möta framtiden och säkerställa att vi är relevanta och effektiva i relation till morgondagens vård. Vi står inför en mängd nya utmaningar som till exempel 3D-teknikerna och en uppsjö av nya material som vi vet väldigt lite om ur ett kliniskt perspektiv. Vi måste fortsätta att vara ledande på materialsidan samtidigt som vi bevarar vår integritet och upprätthåller den höga kvaliteten. Samtidigt som tandvård och sjukvård närmar sig varandra finns det många beröringspunkter mellan odontologiska och medicinska biomaterial. Tester och standardisering utgör också mycket väsentliga delar i verksamheten.   

Hur ser du på samarbetet mellan de nordiska länderna, med tanke på att NIOM är verksamt i alla fem?
– Samarbetet mellan de nordiska länderna är helt avgörande. De nordiska länderna är relativt sett små vart och ett, men tillsammans uppnår vi en kritisk massa både resursmässig och avseende befolkningsmängd. Dessutom har vi i allt väsentligt en gemensam syn på många frågor relaterade till tandvård och hälsa, vilket gör samarbetet naturligt och viktigt.

Vilka ser du som NIOM:s största utmaningar framöver?
– En av våra riktigt stora utmaningar är att nå ut i det informationsbrus som vi lever i. De är så otroligt lätt att hitta information idag, men källkritiskt är det en mardröm. NIOM står för forskningsbaserad kunskapsförmedling och vi vill att tandvården, allmänheten och myndigheterna i Norden finner det naturligt att i första hand vända sig till oss när man har frågor inom vårt verksamhetsområde. Därför arbetar vi för att göra vår kunskapsförmedling till ett attraktivt och naturligt förstahandsval. 

Hur vill du bli ihågkommen när din tid här är över?
– Oj, det är inte något som jag går och tänker på. Eftermälet vill jag så klart ska vara gott. Kanske att bli ihågkommen som någon som gjorde ett positivt avtryck inom odontologin, som förde NIOM in i framtiden med bibehållen integritet och kvalitet, och en uppskattad kollega och ledare.

Om NIOM
Nordiska Institutet för Odontologiska Material (NIOM) arbetar för att säkerställa att tandvårdsbiomaterial är säkra och hållbara. Institutet bedriver forskning, materialtestning, standardisering, samt ger klinisk relevant rådgivning till tandvården, allmänhet och myndigheter i de nordiska länderna. NIOM upprätthåller en tydlig nordisk profil genom samarbete med de nordiska tandläkarutbildningarna och forskningscentrumen.