Allergenerna i tandvårdens arbetsmiljö blir fler – ingen orsak till oro, säger experterna

Många vanliga material som används i tandvården innehåller ämnen som kan framkalla allergiska hudreaktioner. Det finns en uppenbar risk. Företag som säljer allergitester till allergiläkare har en hel serie för enbart tandvårdsmaterial. Frågan är hur stor risken att utveckla allergi på jobbet är.

Allergier ökar i  befolkningen. Förekomst av allergena kemikalier ökar i samhället. Förmodligen ökar användningen av allergena ämnen inom tandvården.

Men det finns ingen anledning att skrämma upp tandvårdspersonal, säger Ulf Örtengren, docent och forskare

på avdelningen för cariologi, på Odontologiska institutionen i Göteborg. Örtengren har skrivit flera vetenskapliga artiklar om allergier och tandvårdsmaterial.

– Undersökningar om allergiska hudreaktioner bland tandläkare, tandsköterskor och tandtekniker mot ämnen som förekommer i arbetet har gjorts och där ligger exempelvis prevalensen av reaktioner mot metakrylater på ca 1 procent.

– Det har legat på samma nivå sedan 1990-talet och det är troligen mer än hos befolkningen i stort.

Metakrylater  i många material

Metakrylater är en grupp ämnen som finns i protesbasmaterial, i ortodontisk apparatur samt i bonding, komposit och i kompositcement. Det är en stor grupp ämnen med allergen potential och finns också i kosmetiska produkter främst nagelprodukter.

– Det finns en metakrylat som heter hydroxietylmetakrylat som vi i princip alltid hittar i samband med hudallergier. Hydroxietylmetakrylat är vatten- och fettlöslig, vilket gör att den lätt tar sig igenom huden och kan därigenom aktivera immunförsvaret.

– Men det finns ingen anledning att vara skrämd. Det är viktigt att man har rätt skyddsutrustning, till exempek  nitrilhandskar, när man arbetar med de här materialen och tänker på att exempelvis ej ta i ohärdade produkter med oskyddade händer.

Användningen av kompositer ökar. 3D-utskrifter blir vanligare. Det finns fog att tro att vi för in mer och mer potentiellt allergena ämnen in i tandvården.

– Ja, jag skulle nog påstå det. Jag skulle nog påstå att man måste tänka på hur man skyddar sig i det dagliga arbetet. Det är i exponering själva risken finns. Det gäller att skydda sig på rätt sätt så att exponeringen blir så liten som möjligt.

Finns det något ämne eller någon produkt som utmärker sig som verkligt riskabel?

– Nej, det skulle jag inte säga. Man skall alltid vara försiktig med allting. Ta exempelvis hydroxietylmetakrylat. Den anses nödvändig i våra bondingmaterial, vi har svårt att utesluta den. Den kan skapa allergi, men den är inte farlig i toxisk mening. Det är ibland farligt att prata om ”farligt”.

– Det är farligt att gå ut på rälsen när ett tåg kommer, men det är inte farligt att åka tåg, om du förstår. Det är risken, det vill säga faran vid exponering som är viktig, hur ofta den exponeringen sker och hur man skyddar sig som är betydelsefullt. Om man vet om en fara så kan man undvika onödig exponering med hjälp av rätt tänkande och rätta skyddsåtgärder.

– Vi får inte skrämma upp folk. Vi skall ha respekt för de material som vi arbetar med. Vi skall minska exponeringen och arbeta med sunt förnuft.

Att antalet allergena ämnen förmodligen ökar,  betyder inte att fallen av  hudallergier blir fler. Övertandläkare Liv Kroona, som forskar inom oral patologi vid Malmö Universitet, anser att tandvården är bättre på att handskas med problemet idag, jämfört med på 1990-talet.

– Efter vad jag har förstått, så går kontaktallergier ned inom tandvården. I början när monomererna kom hade vi inte kunskap om hur allergiframkallande de var. Då använde man tekniker som gjorde att man exponerades för ämnet, och vi hade många fall av allergier.

Säkrare hantering

Idag är säkerhetstänkandet införlivat i utbildningen och kunskapen överlag bättre. Tidigare kunde informationen från tillverkare vara bristfällig. Idag är det hårdare krav från EU att uppge vilka ämnen som ingår i produkter.

Örtengren påpekar å sin sida att samhället är fullt av produkter som innehåller metakrylater och andra allergena kemiska ämnen.

– Jag vet att många ungdomar idag använder lösnaglar. Det man sätter fast lösnaglar med – och det man arbetar med – det är samma ämnen som vi har i våra fyllningsmaterial.

– Vi får inte glömma av att irritativa eksem är betydligt vanligare än allergier inom tandvården. De uppstår efter överdriven hygien eller när man går i handskar för länge. Det är också ett problem och det är svårt att få bort.

TIPS:

• Bär handskar när du riskerar kontakt med ohärdade material. Det gäller främst komposit, bondingmaterial och kompositcement.
• Handskarna skall vara av god kvalitet. Byt handskar ofta.
• Smörj in huden ofta. När du får torr hud eksem eller sår, är risken större att utveckla allergi eller få allergisk reaktion.
• Läs noggrant igenom de bruksanvisningar och säkerhetsregler som tillverkaren anger.

FAKTA ALLERGI
Allergi är överkänslighet. Ett ämne framkallar en obehaglig reaktion hos allergikern. Det ämnet kallas allergen. Ett allergen kan exempelvis vara födoämnen, pollen eller kemikalier. Allergena ämnen skall inte förväxlas med toxiska ämnen. Allergena ämnen är ofta fullständigt harmlösa för den som inte är allergiska mot dem. Allergiläkare skiljer på snabb överkänslighetsreaktion och fördröjd överkänslighet. Det sistnämnda är främst den allergi som är aktuell när det gäller tandvårdsmaterial. För att utveckla en fördröjd allergi måste personen ofta utsättas för allergenet – sensibiliseras – ofta under en lång tid. Eftersom ämnet inte ger reaktion direkt, kan symptomen vara svårtolkade liksom orsaken till dem och diagnostiken.
Vissa personer sensibiliseras lättare än andra. Men när man väl fått en allergi kan den stanna livet ut. Allergier förväxlas ibland med andra former av överkänslighet. Hudskador – irritativa kontakteksem – av överdriven hygien eller våtarbete är ett vanligare problem inom tandvården.

LÄS MER: Do adverse effects of dental materials exist? What are the consequences, and how can they be diagnosed and treated? I Clinical Oral Implants Research. Av bland annat Ulf Örtengren.

/Dental24