Arbetsställning

Tandvård är ofta ett teamarbete. Var och ens arbetsställning måste fungera även för de andra i laget.

En felaktig arbetsställning blir snabbt en djupt rotad vana. Eller rättare sagt en ovana – som tar tid att jobba bort. Det är lätt att falla tillbaka i invanda mönster för att klara tidspress och kvalitetskrav.
Ofta kan man se ensamarbetande tandhygienister försöka sig på ”bläckfisktricket”.
För att kunna se så bra som möjligt sitter de med spegel och sug i ena handen samtidigt som de skrapar tandsten med den andra. Huvudet är nedböjt över patienten. Ryggen snett vriden.
Smärtor i nacke, axlar och ländrygg kommer som ett brev på posten.

Det ergonomiska samspelet mellan tandläkare och tandsköterska är inte alltid smidigt eftersom det är begränsat med benutrymme under patientstolen. Båda behöver se vad de arbetar med i patientens mun. Ibland krockar ben eller fötter. Ibland krockar huvudena. Ibland är problemet att den ena är lång och den andra kort.
Sitter tandläkaren i en god ergonomisk ställning skapas bättre förutsättningar för tandsköterskan att också ha en god arbetsställning.
Sitter tandläkaren i en dålig ergonomisk ställning­ – exempelvis med sitt huvud rakt ovanför patientens huvud och ett kort avstånd mellan sina ögon och patientens mun ­– skapas en dålig ergonomi även för tandsköterskan som får svårigheter att se in i kaviteten.
Sköterskan har dock ett rörligare jobb än tandläkaren. De ergonomiska nackdelarna är större för en tandläkare än en tandsköterska. Tandläkaren är den som i första hand måste se bra in i patientens mun för att kunna utföra behandlingen.
Stående arbete ger runt 50 procent mer rörelsefrihet än sittande arbete.

Varning för utåtroterande
Många väljer att sitta på en sadelstol. Fördelen med sadel är att man lätt kan röra sig runt patienten och på så sätt oftast arbetar i raka banor, det vill säga i en tänkt rak linje från behandlarens näsa ner mot bröstet och vidare till patientens mun.
Då undviker man böjda och vridna ställningar.
Nackdelen med sadelstol är att den inbjuder till att sitta för brett, och utåtroterat, med benen. Bäckenleden är inte speciellt mobil och den tajtas då till ytterligare vilket medför ett ökat tryck som leder till smärtor i nedre delen av ryggen.
Utåtroterar man för mycket med benen riskerar man dessutom att piriformis – en av de utåtroterande musklerna – kan klämma på ischiasnerven.

RÅD för att undvika problem i axlarna:  

• Sträva efter att hålla axeln i lod med öra och höft. Man kan ibland bli hjälpt av att tejpa på ryggen för att behålla hållningen i lod (se bild nedan).

• Arbeta inte utåt från kroppen med överarmarna. Arbeta i stället med armen i raka banor och inte för långt utanför underarmsavståndet (underarmsavståndet är så långt ut händerna når då armarna är böjda i 90 grader). För att kunna arbeta på detta sätt krävs att man rör sig runt patienten, exempelvis tandläkare mellan klockposition 9–12 och tandsköterska 12–3. Arbetar man ensam kan man röra sig från position 9–3.

• Försök att växla arbetsställning. Stå gärna upp i en bra arbetsställning. Det är ofta fördelaktigt eftersom rörelsefriheten ökar och leder till att man ändrar ställning utan att tänka på det.

• Ta gärna en rörelsepaus mellan patientbesöken

TIPS vid sittande:

• Sträva alltid efter balans, rörelse och variation.
• Ställ dig upp, tag ett djupt andetag och slappna sedan av med axlarna. Nu står du i balans.
• Ta med dig den känsla och kurvatur du nu har i ryggen till ett aktivt sittande i balans. För att kunna behålla ryggens naturliga kurvatur i sittande behöver du ha en arbetsstol som är tillräckligt hög, så att du kan ha en öppen vinkel i höften. Antagligen behöver du sitta mer än tio centimeter högre jämfört med ett traditionellt sittande (90 grader). Sitsen bör också vara något framåttippad.
• Fötterna ska ligga plant mot underlaget. Underbenen vinkelräta mot golvet. Benen bör vara lätt delade med ungefär en axelbredd mellan hälarna.
• Tänk på att placera fotpedalen rätt i förhållande till benets och fotens riktning. Om du har ett ryggstöd, placera det så att det stödjer den övre delen av bäckenet (stödet ska ge ett skönt stöd i nedre delen av svanken).

RÅD och TIPS från Magdalena Gustafsson, leg sjukgymnast

Källa: Merident