Avgifter och skatter som fördyrar tandvården
Svenska myndigheter vill ha alltmer pengar av tandvårdens privata yrkesutövare. Är tillsyningsavgifter, registeravgifter och moms politiskt motiverade smygbeskattningar eller en nödvändighet för högre standard?
Flera uppmärksammade avgifter och skattehöjningar har införts de senaste åren. I Sverige är det vanligt med s.k. tillsyningsavgifter. Det är kostnaden för en myndighet eller en kommun för att inspektera utrustning och lokaler som näringsidkare använder. Principen är att tillsyningsavgiften skall finansiera inspektionen.
Ett exempel på det är IVO:s Vårdgivarregister. Det infördes 2021 i samband med ny lagstiftning om estetiska behandlingar. Enligt de nya reglerna, måste alla som utför estetiska behandlingar anmäla sig till ett register och betala en årsavgift på 13 500 kronor per år.
I departementspromemorian inför lagen, uppskattade Socialdepartementet att 10– 20 procent av företagen verkligen skulle inspekteras årligen. Avgiften var inte hög, ansåg Socialdepartementet; som även påpekade att ”Den genomsnittliga nettoomsättningen för företag i branschen ”Skönhetssalonger” uppgick till 0,5 miljoner kronor för 2017 och till 3,4 miljoner kronor för företag i branschen ”Specialistläkarmottagningar, ej på sjukhus” (SCB).
”Tillsynen” kanske alltså bara en av tio företag behöver bekymra sig om. Men dessa företag var ju ändå så pass profitabla att de hade råd, tycks man resonera.
Tillsynsavgifter är en realitet för många företagare. Fyra moderata politiker skrev nyligen i en debattartikel i Dagens Industri, att systemet med tillsynsavgifter är ”närmast perverst utformat”.
”Företag behöver först betala för tillstånd, sedan för att myndigheter kontrollerar att tillståndet följs – även om verksamheten följer reglerna. Om du blir stoppad av polis och inte har begått några fel, skulle du knappast acceptera att polisen fakturerar 500 kronor för kontrollen. Det är vardag för Sveriges företagare”.
Det finns fler typer av avgifter. Läkemedelsverkets avgift för medicintekniska producenter – gav upphov till stora protester i början av 2022.
Den årliga registeravgiften för tillverkning av specialanpassade produkter höjdes från 2 150 kronor till 30 000 kronor. Avgiften var den samma för stora och små labb. Ja, faktiskt även för en ensam tandläkare som använde en 3D-printer.
Strålskyddsmyndighetens avgift per generator – enskild röntgenutrustning – och år, är 2 100 kr. Det kostar alltså 30 000 kr årligen att använda en 3D-printer, men bara 2 100 kr att använda / äga röntgenutrustning.
Efter ganska hård kritik, meddelade Läkemedelsverket i mars 2022 att avgiften skjuts upp på obestämd tid.
En bakgrund till höjningen kunde förstås i februari 2021 då verkets generalchef Joakim Brandberg bad regeringen att få höja flera avgifter: tillståndsavgifter för kliniska prövningar, registreringsavgifter för läkemedelsgodkännanden och tillsynsavgifter för olika typer av läkemedelstillverkning. Flera av Läkemedelsverkets avgifter höjdes med 100 procent eller mer. Avgiftsintäkter skall i princip gå jämt ut. Men läkemedelsverket hade 2020 och 2021 underskott i inspektioner och register. Det fattades flera miljoner.
Direktivet om specialanpassade medicinska produkter blev mycket mer omfattande och mer detaljerat än väntat, hävdade Läkemedelsverket. Den nya situationen kräver höjning av avgifter om jobbet skall göras ordentligt.
Moms är som alla vet skatt på varor och tjänster. Vad som momsbeläggs och hur mycket är upp till myndigheterna. 2015 införde den socialdemokratiska regeringen moms på estetiska tandvårdsbehandlingar, vilket i ett slag gjorde dem 25 procent dyrare för patienten. Ungefär samtidigt togs rätten ifrån lekmän att utföra tandblekning.
2019 infördes moms på konsulttjänster inom vården, som även infattade remisser. Praktikertjänst ansåg att vårdmomsen slog ensidigt mot privata aktörer och riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på vård. Vd och koncernchef Erik Strand, skrev så här i en debattartikel.
I andra branscher är det självklart att alla aktörer arbetar efter samma spelregler, men vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman. Det är olyckligt. Spelreglerna måste vara samma för offentlig och privat driven vård.
Gör alla dessa avgifter tandvården bättre eller billigare för patienter? Det beror nog på vem man frågar. Den mest logiska slutsatsen är att höjda avgifter ger högre konsumentpriser.
/Dental24
