Avhandling visar att glasmodifierad zirkoniumdioxid gör det möjligt att bonda bättre

Tylösandsdagarna: Glasmodifierad zirkoniumdioxid gör det möjligt att bonda enligt en avhandling presenterad på Tylösandsdagarna 2014 av tandtekniker Evaggelia Papia från Malmö Högskola. Läs sammanfattningen 

Micromechanical retention and chemical bonding to polycrystalline dental ceramics. Studies on aluminum oxide and stabilized zirconium dioxide

I denna avhandling har tandtekniker Evaggelia Papia utvecklat och utvärderat metoder för att modifiera oxidkeramers yta och därigenom möjliggöra en kombinerad mekanisk och kemisk bindning mellan oxidkeramer och adhesiva cementsystem.

Evaggelia Papia, Dr odont vet, tandtekniker, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, Avdelningen för Materialvetenskap och teknologi

Avhandlingen består av tre experimentella studier (delarbete I,II och IV) och en systematisk litteraturöversikt (delarbete III). I delarbete I utvärderades bindningsstyrkan mellan olika adhesiva cementsystem och en tätsintrad aluminiumoxidbaserad keram där cementeringsytan sandblästrades eller förvarades som den var. Resultaten visade att valet av ytbehandling på oxidkeramen bör baseras på vilket cementsystem som ska användas.

I delarbete II presenterades och utvärderades en ny framställningsteknik för att ytmodifiera zirkoniumdioxid. Oxidkeramen modifieras genom att inkorporera glaspartiklar på ytan som sedan avlägsnas genom etsning. Metoden har utvecklats vid Malmö högskola och är patenterad. Ytmodifieringen visade ökad mikrostruktur och högre bindningsstyrka jämfört med obehandlad zirkoniumdioxid. Uppföljning gjordes i delarbete IV med ytterligare ytanalyser och hållfasthetstest. En kemisk sammansättning med glas och monoklin fas identifierades. Ytmodifieringen resulterade i lägre hållfasthet som dock ökade i samband med cementering.

Den systematiska litteraturöversikten över olika metoder för ytbehandling/modifiering av oxidkeramer visar att det finns ett stort antal olika ytbehandlingar och ytmodifieringar. Bland annat sandblästring eller kiseltäckning av cementeringsytan kombinerat med primer utmärkte sig med högre bindningsstyrkan. Något som måste följas upp och bekräftas i kliniska studier.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att olika ytbehandlingar av oxidkeramer, i synnerlighet ytmodifiering med glasmedium, ökar bindningsstyrkan mellan oxidkeram och adhesiva cementsystem. All ytbehandling påverkar dock materialets egenskaper och slutligen tandersättningen. I nuläget finns det inte någon ytbehandling som kan betraktas som universell men förhoppningen är att det i framtiden ska finnas glasmodifierad zirkoniumdioxid tillgänglig för kliniskt bruk.

Läs avhandlingen

Evaggelia Papia
Dr odont vet, tandtekniker
Malmö högskola
Odontologiska fakulteten
Avdelningen för Materialvetenskap och teknologi
205 06 Malmö
evaggelia.papia@mah.se
040-6658587

/Dental24