Behovet av tandvård ökar starkt i framtiden
Behovet av tandvård kommer att öka starkt i framtiden. Det framgår av en kartläggning av forskare vid odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola. Forskarna kallar situationen för en tickande bomb.
Det är framför allt två grupper i samhället som kommer att kräva mer tandvård i framtiden. Det handlar om personer i åldrarna 20 till 40 år och de som är äldre än 60 år. De unga har framför allt problem med små hål.
– De yngre har markant många fler skador som är början till hål jämfört med de äldre åldersgrupperna, säger Nina Lundegren, doktorand vid avdelningen för oral diagnostik och en av forskarna bakom kartläggningen.
Det är hål som inte behöver åtgärdas i nuläget, men där forskarna förväntar sig att behandlingsbehovet kommer att öka. Många unga, 25 procent, uppger också själva att de har ett stort behandlingsbehov vilket ytterligare ökar trycket på tandvården.
Det ökande behandlingsbehovet bland de äldre uppstår när Sveriges befolkning blir allt äldre och samtidigt har många tänder kvar där det genom åren har utförts mycket tandvård. Ökad ålder medför ofta också svårigheter med att sköta munhygienen och muntorrhet till följd av omfattande medicinering. Detta leder i sin tur till en ökad risk för exempelvis karies.
Resultaten gäller Region Skåne, men situationen är sannolikt den samma i hela landet. Kartläggningen av munhålans hälsa bland vuxna skåningar i åldern 20 till 89 år började 2006 och görs på uppdrag av Region Skåne. Projektet är uppdelat i tre delar. Den första delen är en enkät som gick ut till 10 000 slumpvis utvalda personer i Skånes samtliga 33 kommuner.
Syftet med enkäten var att få en bild av hur de tillfrågade själva upplevde sin tandvårdssituation. Det var 64 procent som svarade på enkäten och resultatet visar bland annat att 13 procent av dem inte regelbundet gör besök hos tandläkaren. Det vanligaste angivna skälet är kostnaden.
– För hela Skåne skulle det betyda att det är cirka 120 000 individer som inte regelbundet går till tandläkaren, säger Nina Lundegren.
En sammanställning av svaren visar också att ju fler tecken en person hade på karies och tandlossning, desto mindre nöjd var personen med sina tänder.
– Det verkar som om patienterna har en ganska bra uppfattning om sin tandstatus och det har man kanske inte riktigt trott tidigare, säger Sigvard Åkerman, projektledare och docent.
I projektets andra del erbjöds ytterligare 1 000 skåningar, förutom att svara på enkäten, en klinisk undersökning av sin munhåla. Knappt hälften, 46 procent, undersöktes och resultatet visar exempelvis att karies generellt sett är ett litet problem, men också att cirka tio procent av befolkningen har en mycket dålig tandhälsa. Till denna grupp hör bland annat vissa invandrargrupper och att invandrare generellt sett har en sämre tandhälsa visade sig också i den stora enkätundersökningen. Dubbelt så många invandrare ansåg att de hade sämre tandhälsa jämfört med sina jämnåriga.
I projektets tredje del, som ännu inte avslutad, görs djupintervjuer med trettio personer. Syftet med intervjuerna är bland annat att försöka får svar på vilka faktorer som är avgörande för om man har en bra eller dålig tandhälsa.