Blixt Gordon ger sin syn på förebyggande tandvård

Porträtt av Gordon Meland: Gordon Meland är tandläkaren som redan på 1970-talet började intressera sig för profylaxtandvård och sedan dess aldrig kompromissat med patienternas tandhälsa. Förebyggande tandvård går som en röd tråd genom hans arbete på kliniken men också i hans enträgna arbete med att utveckla svensk tandvård. Läs om Gordons brokiga karriär som trafikflygare vid sidan av livsgärningen inom tandvård.

Varför valde du tandläkaryrket? ”Att jag blev tandläkare var en ren tillfällighet och resultatet av en vadslagning, inleder Gordon Meland. ”När jag väl kommit in på den banan bestämde jag mig för att aldrig bli privattandläkare, aldrig arbeta i min egen hemstad Trollhättan och aldrig ha mer än ett behandlingsrum”. Men den föresatsen höll inte särskilt länge. Gordon var en av två i sin kurs på Tandläkarhögskolan som blev privattandläkare. Han skaffade sig en praktik i hemstaden och så småningom kom han som ensamtandläkare att arbeta med 7 behandlingsrum!

Gordon Meland

Du har inte bara varit tandläkare! Jag har läst att du också varit föreläsare, mentor, konsult, VD, klinikchef, folktandvårdschef och styrelsemedlem i både privat och offentlig vård och tandvård. Dessutom lär du ha arbetat som pilot i USA! Kan du berätta lite mer om dessa olika spår och sidospår?

”1987, efter mer än 15 år som tandläkare, visade det sig att jag var kompositallergisk och jag tvingades sälja min mottagning. Efter tre dagar som sjukpensionär tröttnade jag på det och satsade på en pilotutbildning i USA som slutade med att jag blev flyglärare åt SAS. Åter i Sverige flög jag för Svensk Flygambulans. Efter flygkarriären blev jag inkallad som ”företagsdoktor” till problemmottagningar inom sjukvård och tandvård.”

Varifrån kom ditt intresse för förebyggande tandvård?

”Redan när jag gick på Tandläkarhögskolan började forskningsrön om parodontologi och förebyggande tandvård att sprida sig. Jag blev intresserad och som nyutexaminerad tandläkare började jag tillämpa profylaktiska åtgärder. Men min arbetsgivare reagerade starkt och påpekade att ”man kan inte ta betalt för att ta bort lite tandsten och prata munhälsa!”, minns Gordon från sin tid som assistent hos en privattandläkare”.

Egen klinik

”Efter två år startade jag en egen klinik i april 1973 och var fast besluten att fortsätta med förebyggande tandvård. Jag hade hört talas om att man startat en hygienistutbildning i Örebro och var intresserad av att anställa en tandhygienist. Eftersom jag inte vågade satsa på en heltidshygienist själv kontaktade jag alla mina kollegor i staden men ingen såg behovet av denna nya yrkeskategori. Till slut chansade jag på att göra satsningen själv och tog kontakt med tandläkare Lars O Jacobson i Örebro som var ansvarig för utbildningen. Han krävde att jag först satte mig på skolbänken och lärde mig grunderna om hur samarbetet mellan hygienist och tandläkare ska organiseras. Det var ett krav för att få anställa någon av hans elever.

Det jag då fick lära mig har jag haft nytta av under hela mitt yrkesliv. Birgitta Börjesson (numera Bergenholtz) kom att bli min första hygienist och under många år utvecklade vi tillsammans nya metoder för patientomhändertagande”.

Metodiskt omhändertagande av patienterna

Jakten på ny kunskap gick vidare och 1977 besökte Gordon FDI-kongressen i USA för att lyssna på en föreläsning av en av den tidens ledande profylaxspecialister. Tyvärr omkom föreläsaren i en flygolycka och som ersättare kallade man in en profylaxintresserad privatpraktiker från Phoenix, Arizona, Dr Omer K Reed DDS.

”Det var en föreläsning som stärkte mig i min tro på förebyggande vård och möjligheten att få patienterna att ändra sitt beteende. När jag åkte hem därifrån drömde jag om att kunna skapa ett likadant system i min mottagning”.

Kompromisslös tandvård

”Jag hade tur. Reed kom till Sverige några veckor senare. Min personal och jag fick träffa Reed och ta del av hans metoder. Jag fick dessutom en inbjudan att besöka Reeds klinik i Phoenix och en vecka senare var jag där. Det kom att bli inledningen på en intensiv 10-årsperiod när jag besökte Reed 4 gånger per år för att samla kunskap och intryck”.

Än idag är Gordon medlem i det nätverk med deltagare från hela världen som grundades av Omer Reed.

”Den hängande gaffeln” och ”90-sekunderspreppen”

”Tack vare detta nätverk har jag fått många värdefulla verktyg och metoder, t ex ”Den hängande gaffeln” och ”Mouth order test”, som vi använde som introduktion på alla nya patienter. När patienterna fått en fullständig behandling av hygienisten väntade vi i 3 mån med återbesök och terapiplan”.

”Jag fick också lära mig ”90 sekunders-preppen”, en preparationsteknik som är upphovet till mitt smeknamn Blixt Gordon!”.

Patientens behov styr

”Vi kallade inte våra patienter rutinmässigt var 12 månad utan med utgångspunkt från deras individuella behov och till den kompetensnivå som de behövde. För patienter som samarbetade väl räckte det med att gå till profylaxsköterska och därmed kunna hålla nere både kostnader och tid”.

Hälsotandvård och delegering i teamet

”Jag lät också utbilda all personal i undersökningsmetodik och cancerdiagnostik (enligt American Cancer Society’s rekommendationer för huvud och hals). Blodtryckskontroll började vi med 1977. Patienten kommer oftare till oss än till sin doktor. Vi inom tandvården har därför en fantastisk möjlighet att upptäcka en avvikelse i tid. Till doktorn kommer man vanligen när det redan är för sent. Det är dessutom en fördel att ha hälsoinformation när man t ex skall lägga sprutor med adrenalin. Senare tog jag också med hela personalen till USA på en studieresa för att ytterligare höja kompetensen i teamet”.

”1977 började jag lära min personal att ta över åtgärder som var reversibla t ex avtryckstagning. Jag frågade mig varför jag som tandläkare skulle stå och hålla i en avtryckssked i 6 min i väntan på att avtrycket skulle stelna. Behövdes det verkligen 6 års akademiska studier för att göra det?  Medan sköterskan tog avtrycket kunde jag istället gå till nästa patient och borra. Självfallet var det bara jag som kunde slutgodkänna avtrycket. Ofta är man mer kritisk när man granskar vad någon annan gjort och det är lättare att underkänna avtrycket när man dessutom inte behöver ta om det själv.  Inget blir godkänt förrän det är perfekt. Därmed höjs också kvaliteten på arbetet. Det här systemet krävde förstås en avancerad tidbokning byggd på tidsstudier men fungerade tack vare att vi redan 1976 hade datoriserat kliniken”.

7 behandlingsrum, 1 tandläkare och 5 hygienister

”Min nyfikenhet och vilja att utveckla praktiken ledde mig till den tidens guru på Practice Management, Dr Jim Pride DDS vid Pacific Institute of Management & Design, San Fransisco. Jag besökte honom i Kalifornien och senare kom han till min mottagning som vid det tillfället bara var 14 dagar gammal efter en genomgripande ombyggnad. Min nya klinik visade sig dock inte vara optimal och Jim designade en ny praktik med 7 rum till mig som senare kom att visas upp på FDI-kongressen i Brasilien”.

”1981 invigde vi den nya kliniken som hade 7 behandlingsrum, 1 tandläkare och 5 hygienister. Där jobbade jag med mitt team fram till 1985 då det tyvärr upptäcktes att jag var kompositallergiker och efter ett par år sålde jag min praktik”.

Pilotutbildning i USA

Gordon Meland fick nu fundera på en ny karriär. Han tog upp sin gamla hobby och började på flygarskola i USA 1987. Efter en tid blev han lärare för SAS piloter vid North American Institute of Aviation i South Carolina. Han kom sedan tillbaka till Sverige och flög svensk flygambulans i Sverige och Europa fram till 1993.

Ny karriär med Kaizen som ledstjärna

Genom sitt nätverk kom Gordon i kontakt med Kaizenmetoden via Lennart Gustavsson som en gång tog Kaizen och Lean från Japan till Sverige. Detta arbetssätt kring kvalitetsstyrning har under åren implementerats i många svenska storföretag.

”Kaizen visade sig också passa in på tandvård och vård och jag fick uppdraget av den internationella Kaizenorganisationen att omarbeta konceptet för att passa dessa verksamheter. Med Kaizens ledord ”Ständig förändring till det bättre” blev jag engagerad att driva förändringsprocesser på olika institutioner. 1993 var jag klinikchef i Åmål och ett resultat var att vi förändrade öppettiderna till 07-19 på vardagar och lördagsöppet. Efter 9 månader var kön som tidigare var långt mer än ett år borta och mottagningen gick bra ihop ekonomiskt. Jag ledde också förändringsprocesser inom Folktandvården, på vårdcentraler och lasarett. Under många år har jag också engagerat mig som mentor och rådgivare. Jag gillar att dela med mig av mina kunskaper och var också författare till en bok i ämnet: ”Sakta ner och producera mer”, en bok som handfast beskriver hur man arbetar med Kaizen”.

Pappa till Teamtandvård i Sverige

Du sägs vara upphovsman till två viktiga områden inom svensk tandvård: Teamtandvård och Långsiktig profylaktisk vård. Kan du berätta hur du kom in på dessa områden?

”Jag kan hålla med om att jag är pappa till svensk Teamtandvård och den delegeringslag som finns idag.  Lagen reglerar vad som är otillåtet för sköterskan att utföra, allt annat är tillåtet. Ett arbetssätt som möjliggör för individen att utvecklas i sin arbetsroll är en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera sköterskor och annan personal. Vilka av dagens ungdomar vill söka sig till ett yrke där man ska tjänstgöra som sugstativ fram till den tilltänkta pensionsåldern på 75 år? Av min långa erfarenhet vet jag också att arbetet blir så mycket bättre, roligare och mer stimulerande om hela teamet får en möjlighet att vara delaktiga.”

Patienternas långsiktiga tandhälsa

Vilken plats har dessa områden i dagens tandvård?

”Mycket har gjorts men ännu återstår ett gigantiskt utbildningsbehov för att få patienterna att ta ansvar för sin tandhälsa. Till största delen råder patienten faktiskt själv över sina ev tandvårdssjukdomar. Jag ser att begrepp som ”Frisktandvård” idag används av tandvårdsföreträdare men i verkligheten arbetar alltför många fortfarande med ”Drill, fill and bill”. Ska vi kunna tala om frisktandvård är det min personliga uppfattning att det måste avspeglas i personalsammansättningen. Det gäller att inte bara göra patienterna friska utan att också medverka till att de förblir friska och detta till en kostnad som ger god, högkvalitativ tandvård tillgänglig för de många människorna!”

Nya intressen lockar

Nu tar Gordon ett litet steg tillbaka från arbetet med att leda förändringsprocesser i vård och tandvård (han är fortfarande engagerad i nätverket SEniora VÄGvisare, blivande ansvarig för DpNova akademin och håller också en och annan föreläsning). De hobbies som för närvarande engagerar honom är motorcykeln och den lilla ångslupen. Just nu är han i färd med att utbilda sig till maskinist för traditionsfartyg och kanske skriver han också en och annan bok framöver.

/Gunilla Ekholtz
Tidigare skribent på Dental24

Läs mer om Hälsotandvård – ett synsätt som Praktikertjänst nu börjat rekommendera sina tandläkare ››